Två och ett halvtåringen äter frukost.
Han stoppar salami, efter salami i munnen och tuggar.
En stund senare håller han upp en klump av mosad, slafsig salami framför sin pappa.
"UÄK! Lägg den där!" Säger han och pekar på en tallrik på bordet. "Vad ska jag med den till liksom??"
lördag 30 maj 2009
Jag låter fantasin skena iväg
Hela familjen sitter och äter frukost.
Jag och Dalle surar.
Och så plötsligt börjar min fantasi skena iväg...
Jag och Dalle surar.
Och så plötsligt börjar min fantasi skena iväg...
*
*
*
"Hon kände hatet välla upp inom henne.
Tänk om han hade förgiftat hennes mat?
Tänk om smörgåsen hon åt, juicen hon drack var förgiftad?
Tänk om hennes man hade förvandlats till en kallblodig hustrumördare?
Skulle hon kunna hämnas på värsta tänkbara sätt, innan hon dog?
Och i så fall HUR???
Det kunde ju vara frågan om några minuter.
GULP! sekunder???
Fan! Hon skulle aldrig hinna. Inte om det gick så fort som på filmerna hon såg ibland. Där får de snabbt svårt att andas. Man kan se paniken i deras ögon när de tar sig för strupen.
De vill säga något, men kan inte. De ramlar ihop på golvet med uppspärrade ögon. Mannen dricker iskallt upp sitt kaffe innan han plockar fram skyffeln."
*
*
*
Nä men FAN! Vad fånig man kan vara.
Här sitter jag och skrämmer upp mig själv.
Nä! I'm still alive.
Vakna på fel sida
Sömbrist brukar orsaka en hel del gnabb på morgonkvisten.
Så är det idag. Vi har vaknat på fel sida båda två.
Snoriga barn = Dödströtta föräldrar.
När jag, vid frukostbordet, börjar anteckna blir Dalle misstänksam. För han kan inte läsa det jag skriver i hemsk kråkstil (för att jag inte ska avslöja det jag skriver i förväg).
Naturligtvis avreagerar jag mig på pappret. Det är ju det jag gör och det vet min man.
"Skriver du till bloggen eller?" Frågar han.
Jag knycker med huvudet till svar. Jag avslöjar inget.
Därför vill Dalle försonas INNAN jag börjar blogga.
Vilken power!
Han inser bloggandets makt. Moahahahaha
Och eftersom jag och Dalle inte är ovänner på riktigt (det är vi sällan).
Och eftersom jag kommer sluta sura i samma stund som jag bloggat färdigt.
Så gör det inget att jag skriver det här.
För resten utav dagen kommer jag älska min man.
Så är det idag. Vi har vaknat på fel sida båda två.
Snoriga barn = Dödströtta föräldrar.
När jag, vid frukostbordet, börjar anteckna blir Dalle misstänksam. För han kan inte läsa det jag skriver i hemsk kråkstil (för att jag inte ska avslöja det jag skriver i förväg).
Naturligtvis avreagerar jag mig på pappret. Det är ju det jag gör och det vet min man.
"Skriver du till bloggen eller?" Frågar han.
Jag knycker med huvudet till svar. Jag avslöjar inget.
Därför vill Dalle försonas INNAN jag börjar blogga.
Vilken power!
Han inser bloggandets makt. Moahahahaha
MOAHAHAHAHA!!!
Och eftersom jag och Dalle inte är ovänner på riktigt (det är vi sällan).
Och eftersom jag kommer sluta sura i samma stund som jag bloggat färdigt.
Så gör det inget att jag skriver det här.
För resten utav dagen kommer jag älska min man.
fredag 29 maj 2009
Sex efter trettio
Jag och Dalle har en diskussion om varför, som han påstår, kvinnor efter trettio plötsligt vill ha mer sex än tidigare?
Själv har jag ju inte kommit dit ännu, så jag kan ju inte tala av erfarenhet. MEN jag har en teori:
1: Kvinnor som fyller trettio och inte har några barn innan, börjar bli desperata. Den biologiska klockan står på ALARM!!! Och vad krävs för att producera bebisar?? Jo men självklart, en massa babymakingloving S.E.X.
2: Kvinnor som fyller trettio och som har barn sen tidigare börjar nu komma tillbaka till sig själva. Får lite privatliv igen och upptäcker sig själva och sin man på nytt. Tillbaks till nyförälskelsen kan man kanske säga. Och vad har man när man är nyförälskad? Jo men självklart, en massa passionerat och utforskande S.E.X.
Ja det är som sagt bara min teori, men jag tror på den.
Själv har jag ju inte kommit dit ännu, så jag kan ju inte tala av erfarenhet. MEN jag har en teori:
1: Kvinnor som fyller trettio och inte har några barn innan, börjar bli desperata. Den biologiska klockan står på ALARM!!! Och vad krävs för att producera bebisar?? Jo men självklart, en massa babymakingloving S.E.X.
2: Kvinnor som fyller trettio och som har barn sen tidigare börjar nu komma tillbaka till sig själva. Får lite privatliv igen och upptäcker sig själva och sin man på nytt. Tillbaks till nyförälskelsen kan man kanske säga. Och vad har man när man är nyförälskad? Jo men självklart, en massa passionerat och utforskande S.E.X.
Ja det är som sagt bara min teori, men jag tror på den.
Den som gapar efter mycket
Den som gapar efter mycket kommer också bränna sig i solen.
Min lillasyster Ida kom på besök.
Vi satt och gotta oss i solen och jag ser att hon börjar bli trevligt röd på sin överarm.
"Jag vill också få färg" klagar jag och syftar på min likbleka över och underkropp.
"Det enda som har fått färg är mina händer, efter alla barnvagnspromenader i vårsolen" fortsätter jag.
Ida är dock mindre nöjd.
"Blä! För raggarbränna" lipar hon.
Ett antal timmar senare kikar jag över min axel och upptäcker detta:
Min lillasyster Ida kom på besök.
Vi satt och gotta oss i solen och jag ser att hon börjar bli trevligt röd på sin överarm.
"Jag vill också få färg" klagar jag och syftar på min likbleka över och underkropp.
"Det enda som har fått färg är mina händer, efter alla barnvagnspromenader i vårsolen" fortsätter jag.
Ida är dock mindre nöjd.
"Blä! För raggarbränna" lipar hon.
Ett antal timmar senare kikar jag över min axel och upptäcker detta:
Ooops!!! Det hade jag aldrig trott.
Jag skulle aldrig sagt något.
Åh ljuva sommar
Ååååh!! Ljuva, heta sommar.
Välkommen!
Som vi har längtat efter dig och som vi mottog dig idag.
Två och ett halvtåringen badade naken i sin bassäng.
BebisKonrad tog sina första krypsteg, i gräset, i skuggan, under en rödvitrandig parasoll.
Dalle fick ork och energi och byggde en gungställning och en gunga.
Och jag blev förälskad i alltsammans.
Välkommen!
Som vi har längtat efter dig och som vi mottog dig idag.
Två och ett halvtåringen badade naken i sin bassäng.
BebisKonrad tog sina första krypsteg, i gräset, i skuggan, under en rödvitrandig parasoll.
Dalle fick ork och energi och byggde en gungställning och en gunga.
Och jag blev förälskad i alltsammans.
torsdag 28 maj 2009
Men så har du ju haft jämt
"Har du sett mitt hår??" Frågar jag Dalle och syftar på min begynnande spretlugg.
Han nickar...
"Men så har du ju haft jämt" säger han.
???
What?
"Men det har jag väl ändå inte? Inte så här mycket???"
"Mäh jo-o! Kanske beror det bara på ditt balsam?"
"Men det gör det ju INTE. Klart att du skulle tycka att det berodde på en sån enkel sak."
Själv tror jag ju att orsaken beror på något mycket större och värre. Ja i alla fall på amningen.
Han vill helt enkelt inte bidra till något frissörbesök.
Han nickar...
"Men så har du ju haft jämt" säger han.
???
What?
"Men det har jag väl ändå inte? Inte så här mycket???"
"Mäh jo-o! Kanske beror det bara på ditt balsam?"
"Men det gör det ju INTE. Klart att du skulle tycka att det berodde på en sån enkel sak."
Själv tror jag ju att orsaken beror på något mycket större och värre. Ja i alla fall på amningen.
Han vill helt enkelt inte bidra till något frissörbesök.
Farligt för barn
Inte ens när man står och tittar på är världen tillräckligt säker för ens barn.
Två och ett halvtåringen rullade ner för altantrappan idag och det är inte den kortaste trappan ska ni veta, dryga tio trappsteg.
Och jag stod två steg ifrån och hann inte fram i tid.
"DAAAALLEEEE!!!!" Vrålade jag och rusade ner för trappan, efter pojken.
Allt gick bra! Inte en synlig skråma.
"Nu bygger du färdigt altanräcket" väste jag till Dalle.
Han protesterade inte utan åker och köper virke sen.
Två och ett halvtåringen rullade ner för altantrappan idag och det är inte den kortaste trappan ska ni veta, dryga tio trappsteg.
Och jag stod två steg ifrån och hann inte fram i tid.
"DAAAALLEEEE!!!!" Vrålade jag och rusade ner för trappan, efter pojken.
Allt gick bra! Inte en synlig skråma.
"Nu bygger du färdigt altanräcket" väste jag till Dalle.
Han protesterade inte utan åker och köper virke sen.
Längst ner på botten
Det känns som om jag ligger längst ner på botten och krälar.
Hostar så lungorna sprängs, snorar så hjärnan tar stryk.
Ryggen har dött och lika så orken och humöret.
Jag är sur, grinig och allmänt otrevlig.
Not the best or hottest wife just nu.
Äh! Dalle får stå ut... Han är inte så jädrans rolig han heller när han är sjuk.
Just nu är han mest nöjd över att få VAB:a
Hostar så lungorna sprängs, snorar så hjärnan tar stryk.
Ryggen har dött och lika så orken och humöret.
Jag är sur, grinig och allmänt otrevlig.
Not the best or hottest wife just nu.
Äh! Dalle får stå ut... Han är inte så jädrans rolig han heller när han är sjuk.
Just nu är han mest nöjd över att få VAB:a
onsdag 27 maj 2009
Ljuvliga kärleken
Den ljuvliga, fantastiska, oförstörda och underbara första kärleken.
Min son har upptäckt vad kärlek innebär och han lever ut detta genom sin snuttenalle. Genom sin "Dohä" som han så gulligt kallar den.
Två och ett halvtåringens Dohä är kär. Den har fått en tjej, som kallas för "Tjejen" och är en en av bebisKonrads bitleksaker. Dessa ligger och pussas hela dagarna. Ja i alla fall när de får för två och ett halvtåringen.
Tjejen och Dohän följer numera med på våra promenader. Dohän i två och ett halvtåringens famn och Tjejen i syskonvagnens ena ficka.
Inget jämnställt förhållande här inte.
Mammas hängtutte
Jag och två och ett halvtåringen badar i stora bubbelbadkaret.
Han är lycklig och sprattlar och plaskar med ett stort leende på läpparna.
Så får han syn på mina stinna och mjölkfyllda juver till bröst.
"Mammas tutte" säger han och trycker in sitt pekfinger i mitt vänstra bröst.
"Mmm! Mammas tutte." "Var är Melkers tutte då??"
"Mäkäs tutte!" svarar han och pekar i sin navel
"Men näe! Det är ju naveln" säger jag. "Var är Melkers tutte?"
Två och ett halvtåringens svar är oförändrat. Hans tutte sitter i naveln, utan tvekan.
Och så kommer jag på.
Min tutte sitter ju också i naveln...
I alla fall hänger då bröstvårtan, numera, någonstans i den regionen och dinglar.
Han är lycklig och sprattlar och plaskar med ett stort leende på läpparna.
Så får han syn på mina stinna och mjölkfyllda juver till bröst.
"Mammas tutte" säger han och trycker in sitt pekfinger i mitt vänstra bröst.
"Mmm! Mammas tutte." "Var är Melkers tutte då??"
"Mäkäs tutte!" svarar han och pekar i sin navel
"Men näe! Det är ju naveln" säger jag. "Var är Melkers tutte?"
Två och ett halvtåringens svar är oförändrat. Hans tutte sitter i naveln, utan tvekan.
Och så kommer jag på.
Min tutte sitter ju också i naveln...
I alla fall hänger då bröstvårtan, numera, någonstans i den regionen och dinglar.
End is near
Åh nej!!!
End is near.
Mitt hår säger kiss, kiss goodbye!
Eller i alla fall piss on you talleröska.
Vet inte om det beror på amningen?
Bristen av frissörbesök?
Bristen av sömn?
Alldeles för mycket brist?
*
*
Mitt hår går i alla fall av.
Jag håller på att få stubb framme i luggen...
Spretlugg som man hade när man var liten.
*
*
Men fy så hemskt!!!
Ska jag behöva snagga mig nu??
*
*
När vi gick på mellanstadiet så började min bästis Jessicas babyhår, framme i luggen, växa och blev tillslut en riktig lugg. Det här är precis tvärtom...
*
*
Skänk en femma så att jag kan gå och ge mitt hår en välbehövlig klippning.
En mask
Man får vara försiktig när man ger sig ut på promenad i trakterna.
"Titta krokodilen!" sa jag till två och ett halvtåringen när vi var ute och gick häromdagen.
"Mask!"
???!!!
Resterna av ett plommonträd
"Förebild" på plommonträdet med en lovande framtid som ett frodande och fruktbärande plommonträdet.
Och "efterbilden" av det lovande plommonträdet. En dramatisk bild av det som blev kvar efter att Dalle, en söndag klockan 21.30, fick för sig att han skulle beskära fruktträden.
Och "efterbilden" av det lovande plommonträdet. En dramatisk bild av det som blev kvar efter att Dalle, en söndag klockan 21.30, fick för sig att han skulle beskära fruktträden.
Chockande!
****
***
**
*
Jag vet...
Försäkringskassekrångel
What's this shit??
Ringer till Försäkringskassan. Som har nytt nummer by the way (får man bara byta så där, utan att informera?)
De ber om ursäkt för att de har lite tekniska problem = Vissa samtal bryts.
Ja men då ska detta nog gå ganska fort ändå.
Jag får göra alla dessa val:
JA! det gäller mig som förälder - Trycker 2.
JA! det gäller föräldrapenning - Trycker 3.
Jag knappar in mitt tiosiffriga personnummer.
"Tut, tut, tut, tut, tut" Samtalet är brutet.
Amen ååååh!
Jag försöker en, två, tre, fyra, fem gånger. Alla samtal bryts på samma sätt, vid det sista knappvalet.
Till slut ringer jag och knappar in att Dalle begär tillfällig föräldrapenning. Nu kan de ringa upp MIG istället och påpeka att "Så får man inte göra." "Du kan inte ta ut föräldrapenning samtidigt som din man VAB:ar."
NÄÄE!! Jag vet. Men vad ska en stackars svinförkyld mamma göra då när ALLA hennes samtal bryts.
ALLA, ALLA, ALLA!!!
Knockad
Jag ligger knockad.
Utslagen och helt förlamad.
Ett liten virus, från en liten människa, som skulle kunna användas som mordvapen.
Tack gode gud för VAB.
Dalle är min räddande ängel idag.
tisdag 26 maj 2009
Kommer smygande
Den kommer smygande.
Förädisk och förjävlig,
Hotfull och skrämmande,
Ovälkommen.
OVÄLKOMMEN!!! KOM INTE HIT.
Jäkla förbannade förkylning.
måndag 25 maj 2009
Trotsiga barn
Trots, trots, förbannade trots.
Två och halvtåringen vill ha allt his way or no way...
Får han inte som han vill brakar helvetet löst.
Han gråter krokodiltårar.
Nu har han också lärt sig att skrika VILL INTE!
"VINTÄÄ, VINTÄÄÄ, VINTÄHÄÄÄ-Ä."
Två och halvtåringen vill ha allt his way or no way...
Får han inte som han vill brakar helvetet löst.
Han gråter krokodiltårar.
Nu har han också lärt sig att skrika VILL INTE!
"VINTÄÄ, VINTÄÄÄ, VINTÄHÄÄÄ-Ä."
Morgonprocedur
Två och halvtåringen kör med sin morgonprocedur.
"Mäkä sova hela natten!"
"Ja Melker sov heela natten."
"Å Dohän!" Som är hans snuttenalle.
"Ja! Och Dohän!"
"Å nappen!"
"Jaha-a! Nappen har också sovit heela natten!"
"Mäkä sova hela natten!"
"Ja Melker sov heela natten."
"Å Dohän!" Som är hans snuttenalle.
"Ja! Och Dohän!"
"Å nappen!"
"Jaha-a! Nappen har också sovit heela natten!"
söndag 24 maj 2009
Vad säger ljuset
Två och ett halvtåringen har då ärvt sin mammas vilda fantasi.
"Va säjjä juset?"
"Vad ljuset säger?"
Två och ett halvtårigen nickar.
"Ja du! Vad säger ljuset?"
"Pling pling pling!"
"Va säjjä juset?"
"Vad ljuset säger?"
Två och ett halvtårigen nickar.
"Ja du! Vad säger ljuset?"
"Pling pling pling!"
Nu mördar de mig
Igår var det någon som sköt här i närheten.
Sköt på riktigt. Med ett riktigt vapen.
Det lät som skottlossning.
Massaker!
Jag blev nervös och lite rädd, på riktigt!
"Jag och brorsan sticker iväg och kollar" sa Dalle.
"Men tänk om det är något farligt."
"Det skulle inte förvåna mig."
Gah!
Jag sitter i soffan och ammar. Två och ett halvtåringen ligger och sover på sitt rum.
Min man är ute och letar efter galna mördare eller liknande.
Min fantasi skenar iväg.
Tänk om!
Tänk om: Skjutarna kommer hit, vräker upp dörren och skjuter mig och bebisKonrad. Jag bönandes för mitt liv och bröstmjölk och blod stänkandes över hela vardagsrumsgolvet. Två och ett halvt åringen vaknar imorgon och har ingen mamma eller lillebror.
Tänk om: Dalle kommer inrusande genom dörren med andan i halsen med galna mördare i hälarna och precis, precis hinner få igen dörren. HUR ska vi fly? Vad ska man göra med galna mördare utanför huset. Ute efter att döda alla vittnen. Har jag telefonen i närheten så att jag kan ringa polisen?
Tänk om: Skjutarna följer efter Dalle, hinner ikapp honom precis här utanför och avrättar honom på vår nybyggda altan. Jag kommer få skrubba bort hans hjärnsubstans.
Tänk om... Nu kommer Dalle tillbaka igen. Lugnt och stilla, sätter han sig i soffan. Är precis som vanligt.
"Såg ni något???"
"Nä! Men han på tappen trodde att det var hans norska granne som sköt lerduvor."
!!!!
ÅH! Jag ser nog på för mycket film, läser för många deckare, är för mörkrädd, har allt för livlig fantasi, är nog inte riktigt riktig i hjärnan.
Ingen mördare, ingen mördare.
Sköt på riktigt. Med ett riktigt vapen.
Det lät som skottlossning.
Massaker!
Jag blev nervös och lite rädd, på riktigt!
"Jag och brorsan sticker iväg och kollar" sa Dalle.
"Men tänk om det är något farligt."
"Det skulle inte förvåna mig."
Gah!
Jag sitter i soffan och ammar. Två och ett halvtåringen ligger och sover på sitt rum.
Min man är ute och letar efter galna mördare eller liknande.
Min fantasi skenar iväg.
Tänk om!
Tänk om: Skjutarna kommer hit, vräker upp dörren och skjuter mig och bebisKonrad. Jag bönandes för mitt liv och bröstmjölk och blod stänkandes över hela vardagsrumsgolvet. Två och ett halvt åringen vaknar imorgon och har ingen mamma eller lillebror.
Tänk om: Dalle kommer inrusande genom dörren med andan i halsen med galna mördare i hälarna och precis, precis hinner få igen dörren. HUR ska vi fly? Vad ska man göra med galna mördare utanför huset. Ute efter att döda alla vittnen. Har jag telefonen i närheten så att jag kan ringa polisen?
Tänk om: Skjutarna följer efter Dalle, hinner ikapp honom precis här utanför och avrättar honom på vår nybyggda altan. Jag kommer få skrubba bort hans hjärnsubstans.
Tänk om... Nu kommer Dalle tillbaka igen. Lugnt och stilla, sätter han sig i soffan. Är precis som vanligt.
"Såg ni något???"
"Nä! Men han på tappen trodde att det var hans norska granne som sköt lerduvor."
!!!!
ÅH! Jag ser nog på för mycket film, läser för många deckare, är för mörkrädd, har allt för livlig fantasi, är nog inte riktigt riktig i hjärnan.
Ingen mördare, ingen mördare.
lördag 23 maj 2009
Dalle nattar
Dalle ska natta två och ett halvtåringen.
Men denna gosse har andra planer. Står upp i sängen och bankar på fönsterrutan.
Dalle börjar pedagogiskt.
"Nu lägger du dig ner i sängen så kan vi prata om vad vi har gjort idag. Precis som vi brukar göra." Säger han lungt och försiktigt med sin mest vänaste röst.
Icke! Två och ett halvtåringen fortsätter att banka på rutan.
Dalle känner att här får man nog tänka om.
"Om du inte lägger dig ner så måste pappa gå ner."
"Inte ner!" Säger två och ett halvtåringen då.
"Lägg dig då och banka inte mer på fönstret."
Två och ett halvtåringen bankar på fönstret.
"Sluta! Annars går jag ner."
Han bankar.
Dalle får nog.
"Nu går jag ner."
Helvetet brakar lös.
"IIINTEEE NEEER!"
"Slutar du att banka då?"
Två och ett halvt åringen bankar.
Dalle går ner.
"STÖNIGA UNGE!!" Väser han i trappan.
Men denna gosse har andra planer. Står upp i sängen och bankar på fönsterrutan.
Dalle börjar pedagogiskt.
"Nu lägger du dig ner i sängen så kan vi prata om vad vi har gjort idag. Precis som vi brukar göra." Säger han lungt och försiktigt med sin mest vänaste röst.
Icke! Två och ett halvtåringen fortsätter att banka på rutan.
Dalle känner att här får man nog tänka om.
"Om du inte lägger dig ner så måste pappa gå ner."
"Inte ner!" Säger två och ett halvtåringen då.
"Lägg dig då och banka inte mer på fönstret."
Två och ett halvtåringen bankar på fönstret.
"Sluta! Annars går jag ner."
Han bankar.
Dalle får nog.
"Nu går jag ner."
Helvetet brakar lös.
"IIINTEEE NEEER!"
"Slutar du att banka då?"
Två och ett halvt åringen bankar.
Dalle går ner.
"STÖNIGA UNGE!!" Väser han i trappan.
Tillöknig i syskonskaran
Nu har det skett en tillökning i syskonskaran.Jag har en storebror, tre yngre systrar varav en är riktigt liten och så från och med i onsdags har jag också en "lillasyster" som går under namnet Clarissa, som skäller och gnyr, tuggar på bebisKonrads bitleksaker och som inte riktigt ännu är rumsren.
Skala ägg
Två och ett halvtåringen ska försöka sig på att skala sitt ägg alldeles själv.
Han dunkar ägget mot bordet, flera gånger. Precis som han har sett pappa göra.
Sedan börjar han pilla i sprickorna och får loss en liten flis med skal.
"Titta nu kommä ägget!"
Han dunkar ägget mot bordet, flera gånger. Precis som han har sett pappa göra.
Sedan börjar han pilla i sprickorna och får loss en liten flis med skal.
"Titta nu kommä ägget!"
fredag 22 maj 2009
Bara en sak till
Okej bara en sak till:
Det verkar som pratbehovet gått i arv till bebisKonrad.
Han tränar på att prata.
Och han gör det högt och med glädje.
"BLABLABLA!!"
Det verkar som pratbehovet gått i arv till bebisKonrad.
Han tränar på att prata.
Och han gör det högt och med glädje.
"BLABLABLA!!"
Min plikt
Jag ser det som min plikt att, som äldsta dottern i familjen, förmedla vidare alla viktigheter som händer och sker med mig, mina föräldrar och syskon. Detta till alla som visar ett genuint intresse för oss.
Med andra ord! Jag skvallrar, snackar skit, förmedlar. Ja kalla det vad ni vill.
Min bror brukar ringa mig och förhöra mig om det senaste skvallret.
"Vad har hänt?"
Alla vet att jag inte kan hålla saker och ting inom mig.
Ja förutom då ni ber mig hålla tyst om något.
Som till exempel hundshopping far far away!
Inte ett avslöjande från min sida.
Nä minsann jag kniper om så krävs.
Inte ord till jag ska yttra på denna blogg ikväll.
Med andra ord! Jag skvallrar, snackar skit, förmedlar. Ja kalla det vad ni vill.
Min bror brukar ringa mig och förhöra mig om det senaste skvallret.
"Vad har hänt?"
Alla vet att jag inte kan hålla saker och ting inom mig.
Ja förutom då ni ber mig hålla tyst om något.
Som till exempel hundshopping far far away!
Inte ett avslöjande från min sida.
Nä minsann jag kniper om så krävs.
Inte ord till jag ska yttra på denna blogg ikväll.
Mammas tunga slinter
"Har ni gift er eller??" Frågar min lillasyster Susanna min mamma.
"Mäh vaddå! Man kan väl ha ringar ändå, utan att vara gifta" säger min mamma och det syns på henne att hon ljuger som bara fan.
"Men hallå eller! Du skrev ju på facebook att du var gift."
Nu har mamma inte längre några kommentarer.
Men Susanna ger sig inte.
Varje gång hon träffar mamma stör hon sig på dessa ringar i vitt guld som pryder mammas vänstra ringfinger.
"HAR NI GIFT ER ELLER???"
Hon måste bara få veta! Det kliar så i själen om hon inte får veta och det NU!
VARFÖR kan mamma inte bara säga som det är?
Men så en dag är jag och mamma mitt uppe i en diskussion om deras nya bil och mamma säger:
"Bilen står ju på Jörgen! Men eftersom vi är gifta så är det ju lika mycket min bil."
Ööööh what!!! Vad sa hon nu egentligen??
"Ja ha så ni är alltså gifta?"
Mamma blir nu otroligt generad. Vad råkade hon säga...
"Säg inget till Susanna. Låt mig få säga det först."
"Då får du allt skynda dig att ringa."
"Mäh vaddå! Man kan väl ha ringar ändå, utan att vara gifta" säger min mamma och det syns på henne att hon ljuger som bara fan.
"Men hallå eller! Du skrev ju på facebook att du var gift."
Nu har mamma inte längre några kommentarer.
Men Susanna ger sig inte.
Varje gång hon träffar mamma stör hon sig på dessa ringar i vitt guld som pryder mammas vänstra ringfinger.
"HAR NI GIFT ER ELLER???"
Hon måste bara få veta! Det kliar så i själen om hon inte får veta och det NU!
VARFÖR kan mamma inte bara säga som det är?
Men så en dag är jag och mamma mitt uppe i en diskussion om deras nya bil och mamma säger:
"Bilen står ju på Jörgen! Men eftersom vi är gifta så är det ju lika mycket min bil."
Ööööh what!!! Vad sa hon nu egentligen??
"Ja ha så ni är alltså gifta?"
Mamma blir nu otroligt generad. Vad råkade hon säga...
"Säg inget till Susanna. Låt mig få säga det först."
"Då får du allt skynda dig att ringa."
Hur kan Pippi
Hur kan Pippi Långstrump gå ifrån att "bara" vara världens starkaste flicka. Till att kunna äta, spik, köra bil som en rallyförare och sedan få bilen att flyga genom att flaxa med armarna, flyga själv, gå på lina, gå på väggar och tak med hjälp av lite klister, springa fortare än en argsint tjur, cykla på en cykel utan hjul, flyga ett flygplan genom att hålla igång propellern med ett par pedaler, spela trumpet utan att veta hur, åka skridskor som en isprinsessa, låta som en ångbåt, flyga luftballong och ta ut en stek ur ugnen utan att andvända grytlappar.
Hur bär hon sig åt?
Att gå från att "bara" vara världens starkaste flicka, till att kunna helt omänskliga saker.
Blir det inte lite överdrivet?
Eller har vi bara sett Pippi filmerna alldeles för många gånger?
Hur bär hon sig åt?
Att gå från att "bara" vara världens starkaste flicka, till att kunna helt omänskliga saker.
Blir det inte lite överdrivet?
Eller har vi bara sett Pippi filmerna alldeles för många gånger?
torsdag 21 maj 2009
Frukostlek
På morgonkvisten leker vi en liten frukostlek Dalle brukar köra med.
Den kallas "Vad säger..."
Vi frågar två och ett halvtåringen:
"Vad säger farmor?"
"Mää guuud!"
"Vad säger farmors Michel?"
"Oui, oui, oui!"
"Vad säger farfar?"
"Oijnk, oijnk!"
"Vad säger farbron?"
"De ä saaaker!"
"Vad säger mamma?"
"Kööööp!"
"Vad säger pappa!"
"Ont i ryggen!"
Den kallas "Vad säger..."
Vi frågar två och ett halvtåringen:
"Vad säger farmor?"
"Mää guuud!"
"Vad säger farmors Michel?"
"Oui, oui, oui!"
"Vad säger farfar?"
"Oijnk, oijnk!"
"Vad säger farbron?"
"De ä saaaker!"
"Vad säger mamma?"
"Kööööp!"
"Vad säger pappa!"
"Ont i ryggen!"
Hur mycket ska man smörja?
Dalle håller på att göra bebisKonrad redo för en ny dag.
Det byts blöja, tvättas snopp och ska smörjas navel med hydrokortisonsalva (han har exem).
"Hur mycket ska man smörja? Mycket eller lite?" Frågar Dalle.
"Lagom."
Det byts blöja, tvättas snopp och ska smörjas navel med hydrokortisonsalva (han har exem).
"Hur mycket ska man smörja? Mycket eller lite?" Frågar Dalle.
"Lagom."
Akutmottagningsbesök
Varför är man så dum?
Man vet att när som helst kommer det att ske.
Men istället för att förebygga ATT det sker, så låter man det komma och väcken en mitt i natten med en chock.
Länge, länge har vi sagt att snart kommer bebisKonrad ramla ur sängen.
När som helst nu.
I.N.G.E.N.T.I.N.G har vi gjort åt det. Fastän att vi visste.
Och så i natt vaknar jag av en duns och av att bebisKonrad börjar skrika.
"NEJ!" vrålar jag ut och häver mig upp ur sängen, ser bebisKonrad ligga på golvet och får upp honom i min famn snabbare än en hundradelssekund.
Dalle ojjar sig i bakgrunden.
Jag blir så chockad att jag börjar skaka.
BebisKonrad blir nöjd över att bara få komma tillbaka i mammas trygga famn.
Han får snutta och äta nöjt på min tutte när han lugnat ner sig.
HERREGUD!!!
Hur kunde vi låta detta ske???
Dalle försöker intala oss båda att bebisKonrad är nog ok! Han landade ju mjukt på heltäckningsmattan och min fina lilla hög av pyjamaskläder.
"Eller hur? Eller hur??"
"Men han är ju bara fem månader. Tänk om!?"
Nästan, nästan somnar vi om. För som tvåbarnsförälder så prioriterar du sömn framför allt.
Men INTE framför ditt barns hälsa.
Så Dalle går och ringer sjukvårdsrådgivningen.
"Åk in akut" säger de.
OhMyFuckingGod!
En timmes bilresa till akutmottagningen. Och jag som inte kan hålla ögonen öppna.
Men det är bara att dra på sig kläderna och fara iväg.
På akutmottagningen får vi komma in direkt (fördelen med att komma in med en minibebis).
Och ganska direkt kommer läkaren.
BebisKonrad jollrar lite, klämmer lite på doktorns stetoskop och ler.
Doktorn pratar lite, klämmer lite på Konrad och ler.
Vi får åka hem.
Två minuter tog det.
En timmes bilresa hem.
BebisKonrad somnar precis när vi svänger in på uppfarten, vaknar av att bilen stannar och vägrar att somna om.
Klockan är 06.30 när vi stiger in i huset.
Vi kryper ner i sängen och hör plötsligt två och ett halvtåringen sjunga:
"Kommä tåget, kommä tåget! Ja, ja, jaaa!!"
En underbar dag har börjat!
Man vet att när som helst kommer det att ske.
Men istället för att förebygga ATT det sker, så låter man det komma och väcken en mitt i natten med en chock.
Länge, länge har vi sagt att snart kommer bebisKonrad ramla ur sängen.
När som helst nu.
I.N.G.E.N.T.I.N.G har vi gjort åt det. Fastän att vi visste.
Och så i natt vaknar jag av en duns och av att bebisKonrad börjar skrika.
"NEJ!" vrålar jag ut och häver mig upp ur sängen, ser bebisKonrad ligga på golvet och får upp honom i min famn snabbare än en hundradelssekund.
Dalle ojjar sig i bakgrunden.
Jag blir så chockad att jag börjar skaka.
BebisKonrad blir nöjd över att bara få komma tillbaka i mammas trygga famn.
Han får snutta och äta nöjt på min tutte när han lugnat ner sig.
HERREGUD!!!
Hur kunde vi låta detta ske???
Dalle försöker intala oss båda att bebisKonrad är nog ok! Han landade ju mjukt på heltäckningsmattan och min fina lilla hög av pyjamaskläder.
"Eller hur? Eller hur??"
"Men han är ju bara fem månader. Tänk om!?"
Nästan, nästan somnar vi om. För som tvåbarnsförälder så prioriterar du sömn framför allt.
Men INTE framför ditt barns hälsa.
Så Dalle går och ringer sjukvårdsrådgivningen.
"Åk in akut" säger de.
OhMyFuckingGod!
En timmes bilresa till akutmottagningen. Och jag som inte kan hålla ögonen öppna.
Men det är bara att dra på sig kläderna och fara iväg.
På akutmottagningen får vi komma in direkt (fördelen med att komma in med en minibebis).
Och ganska direkt kommer läkaren.
BebisKonrad jollrar lite, klämmer lite på doktorns stetoskop och ler.
Doktorn pratar lite, klämmer lite på Konrad och ler.
Vi får åka hem.
Två minuter tog det.
En timmes bilresa hem.
BebisKonrad somnar precis när vi svänger in på uppfarten, vaknar av att bilen stannar och vägrar att somna om.
Klockan är 06.30 när vi stiger in i huset.
Vi kryper ner i sängen och hör plötsligt två och ett halvtåringen sjunga:
"Kommä tåget, kommä tåget! Ja, ja, jaaa!!"
En underbar dag har börjat!
onsdag 20 maj 2009
Utmanande av effektiviteten
Idag fick vi för oss att vi skulle utmana effektiviteten.
Och då hoppar den upp och biter MIG i arslet.
Vi hade bestämt att vi snabbt, medan stora pojken var sina tre timmar på dagis, skulle åka och handla mat.
Detta under tidspress. Då det bland annat är en timmes bilresa fram och tillbaka.
Men vi ska skynda oss och vi ÄR jätte effektiva.
Fast redan 10 minuter efter i tidsschemat.
Men så när jag gett bebisKonrad sista måltiden innan avfärd, så att han är mätt och go under hela shoppingturen, så kaskadkräks han ner sig själv och mig.
FUCK!
Dalle tar grabbatag i bebisKonrad och hastar i väg till skötbordet. Av med allt, allt, allt och på med nytt.
Och jag! Damn it! Som fick gå igenom hela garderoben för att hitta något som döljer mammamagen så pass att den inte syns förrän man kommer nära. Jag har spya överallt. Det har till och med runnit ner under och in i byxorna, in i trosorna.
Aldrig i helvete att jag sätter igång och letar ny outfit nu. Då kan vi ju lika gärna skita i att åka. Det kommer ta a.l.l.d.e.l.e.s. för lång tid.
Nä!
Jag tar fram ICA:s tvättlappar och börjar skrubba.
Inget tar bort spypor som tvättlappar. Tror till och med att det tar bort färgfläckar om så krävs.
Japp spyan är väck.
"Det var ju inte kräks, bara mjölk" säger Dalle tröstande.
Kanon! Jag kommer lukta sur tuttemjölk.
Och så blir jag tvungen att handla i blöta trosor.
Men hinner det gör vi.
Med råge!
Och då hoppar den upp och biter MIG i arslet.
Vi hade bestämt att vi snabbt, medan stora pojken var sina tre timmar på dagis, skulle åka och handla mat.
Detta under tidspress. Då det bland annat är en timmes bilresa fram och tillbaka.
Men vi ska skynda oss och vi ÄR jätte effektiva.
Fast redan 10 minuter efter i tidsschemat.
Men så när jag gett bebisKonrad sista måltiden innan avfärd, så att han är mätt och go under hela shoppingturen, så kaskadkräks han ner sig själv och mig.
FUCK!
Dalle tar grabbatag i bebisKonrad och hastar i väg till skötbordet. Av med allt, allt, allt och på med nytt.
Och jag! Damn it! Som fick gå igenom hela garderoben för att hitta något som döljer mammamagen så pass att den inte syns förrän man kommer nära. Jag har spya överallt. Det har till och med runnit ner under och in i byxorna, in i trosorna.
Aldrig i helvete att jag sätter igång och letar ny outfit nu. Då kan vi ju lika gärna skita i att åka. Det kommer ta a.l.l.d.e.l.e.s. för lång tid.
Nä!
Jag tar fram ICA:s tvättlappar och börjar skrubba.
Inget tar bort spypor som tvättlappar. Tror till och med att det tar bort färgfläckar om så krävs.
Japp spyan är väck.
"Det var ju inte kräks, bara mjölk" säger Dalle tröstande.
Kanon! Jag kommer lukta sur tuttemjölk.
Och så blir jag tvungen att handla i blöta trosor.
Men hinner det gör vi.
Med råge!
tisdag 19 maj 2009
Twitter-Dalle
Dalle sitter och funderar på om han ska bli en twitter bloggare.
På twitterbloggen ska följande stå:
För all framtid.
Så ingen idé att gå in på den bloggen allt för ofta.
På twitterbloggen ska följande stå:
"POGGENDIGGAPOCKENPOSHandDYCKENDYSCH."
För all framtid.
Så ingen idé att gå in på den bloggen allt för ofta.
"Hmm! Undra om Dalle skrivit något nytt på sin twitter???"
Poggendiggapockenposh and dyckendysch
"Nähä!"
Komma till insikt 2
Nybliven Mama fan är jag och Mia Skäringer var tidigare krönikör där och I löv, löv, löv her.
Hon kommer i alla fall till insikt:
"Barnen ska känna att jag mår bra. Att jag står för vem jag är. Att jag inte är något offer. Någon martyr. De ska känna sig trygga i sig själva. Vi hör ihop men vi sitter inte ihop. Stor skillnad. Viktig skillnad. Jag vill inte leva geonom mina barn. Jag vill älska dem. Hjälpa dem bli självständiga. Jag vill att de ska känna att de klarar sig. Och att jag inte kommer att dö när de en dag flyttar hemifrån. Dö av övergivenhetskänslor och för att jag har rökt på balkongen varje kväll under hela deras uppväxt."
Slutsats: Ta hand om DIG!
Hon kommer i alla fall till insikt:
"Barnen ska känna att jag mår bra. Att jag står för vem jag är. Att jag inte är något offer. Någon martyr. De ska känna sig trygga i sig själva. Vi hör ihop men vi sitter inte ihop. Stor skillnad. Viktig skillnad. Jag vill inte leva geonom mina barn. Jag vill älska dem. Hjälpa dem bli självständiga. Jag vill att de ska känna att de klarar sig. Och att jag inte kommer att dö när de en dag flyttar hemifrån. Dö av övergivenhetskänslor och för att jag har rökt på balkongen varje kväll under hela deras uppväxt."
Slutsats: Ta hand om DIG!
Att komma till insikt
Måste mammor känna stress, press och hysteri över att vara så förbannat duktiga?
*
Som över en så enkel grej som att:
*
Som över en så enkel grej som att:
"Jävlar!"
Jag MÅSTE göra ett nytt fotocollage till stora pojken, eftersom det inte är aktuellt längre.
Det är ju en till liten människa som ska finnas med på bild där.
*
*
*
Måste jag det?
*
Nu?
*
Nu, nu, nu???
*
NEJ! Egentligen måste jag ju INTE det.
*
Men stress, press och hysteri. Dagens mammafälla.
*
Slogan: Bli mamma, få gråa hår och GÅ. IN. I. VÄGGEN.
*
Men var inte I. VÄGEN, när du är på väg in i väggen bara.
*
Ni vet: Inte synas inte höras, vara kvinna.
*
STOPP!
Isch me pisch me typ
Tänk!
Så värst smart det är jag inte.
Hör på det här:
I alla år! Jag jag menar verkligen ALLA år så har jag, varevigaste jul sjungt pepparkaksvisan på följande vis:
Varför jag kommer på det här nu i sommartider är bara ytterligare ett tecken på att... Nä! Smart det är jag inte.
Så värst smart det är jag inte.
Hör på det här:
I alla år! Jag jag menar verkligen ALLA år så har jag, varevigaste jul sjungt pepparkaksvisan på följande vis:
Vi komma, vi komma från pepparkakeland,
och vägen vi vandrat tillsammans hand i hand.
Så bruna, så bruna vi äro alla tre,
Går iintee till öögoon, och hattarna på sné.
och vägen vi vandrat tillsammans hand i hand.
Så bruna, så bruna vi äro alla tre,
Går iintee till öögoon, och hattarna på sné.
*
*
*
*
Japp! Går inte till ögon. De är ju trots allt ute och vandrar.
Jag vet! Det är inte fysiskt möjligt.
Korinter till ögon, det ska det ju vara och det vet jag ju nu. Men det fattade jag väl först för några år sedan.
Och pinsamt är det. Jag menar, jag är ju snart 30 år.
Men jag har inte tänkt så mycket på hur texten går utan har sjungt julsången likt en femåring som sjunger på engelska.
"Isch me pisch me typ."
Varför jag kommer på det här nu i sommartider är bara ytterligare ett tecken på att... Nä! Smart det är jag inte.
Mer intressant hjärn-fakta
Det här är också intressant hjärn-fakta, som jag snappat upp av Dr Oz:
Att alla hjärnor är kvinnliga hjärnor inne i livmodern.
I alla fall i tidigt fosterstadium.
Det är först när testiklarna börjar växa till liv som testosteron pumpas ut i kroppen och först då uvecklas den manliga hjärnan.
Alla är vi alltså kvinnor först!
Sen, när vi levt och har några år på nacken, då skiljer sig mannens och kvinnans hjärnorna åt markant.
Kvinnas hjärna är till exempel utformad så att den ska känna oro och ska minnas känsliga saker så som gräl, under väldigt lång tid.
Gräl som mannen inte ens kan minnas har ägt rum.
Men så kul för oss då!
Att alla hjärnor är kvinnliga hjärnor inne i livmodern.
I alla fall i tidigt fosterstadium.
Det är först när testiklarna börjar växa till liv som testosteron pumpas ut i kroppen och först då uvecklas den manliga hjärnan.
Alla är vi alltså kvinnor först!
Sen, när vi levt och har några år på nacken, då skiljer sig mannens och kvinnans hjärnorna åt markant.
Kvinnas hjärna är till exempel utformad så att den ska känna oro och ska minnas känsliga saker så som gräl, under väldigt lång tid.
Gräl som mannen inte ens kan minnas har ägt rum.
Men så kul för oss då!
Höfter som Dita Von Teese
Efter en titt i helkroppsspegeln så inser jag att jag har ju lika breda höfter som Dita Von Teese.
Minus den smala midjan dock.
*
*
*
*
Ja minus en hel del faktiskt.
måndag 18 maj 2009
Lärorikt på Oprah
Idag har jag lärt mig följande av Oprahs helt otroligt överdrivet begåvade kompanjon Dr Oz :
Att hjärnan krymper 8% under en graviditet.
Det är därför som man som nybliven mamma glömmer bort enkla ord, börjar stamma och får sämre minne.
Tack för det!
Inte nog att man genomgår en tung graviditet med krämpor av de mest konstigaste slag, möter döden under förlossningen, får bristningar, hängbröst, avslag och sömnstörningar.
Så får man sämre syn (jag fick köpa nya glasögon när all överskottsvätska rann ur mig), sämre tänk och mindre hjärna.
You got to love it!
Att hjärnan krymper 8% under en graviditet.
Det är därför som man som nybliven mamma glömmer bort enkla ord, börjar stamma och får sämre minne.
Tack för det!
Inte nog att man genomgår en tung graviditet med krämpor av de mest konstigaste slag, möter döden under förlossningen, får bristningar, hängbröst, avslag och sömnstörningar.
Så får man sämre syn (jag fick köpa nya glasögon när all överskottsvätska rann ur mig), sämre tänk och mindre hjärna.
You got to love it!
Räknar BMI på BVC
Två och ett halvt års kontroll idag med stora pojken.
Det vägs och mäts och kollas språkutveckling.
BVC- sköterskan berömmer och är så nöjd så med alla resultat.
"Och så ska man räkna ut BMI:n" säger hon och börjar fippla med datorn. "Det är helt nytt, det är allra första gången jag gör detta idag."
Jag tappar hakan. BMI-kontroll på så små barn? Det är helt vansinnigt hur det har blivit.
BVC-sköterskan klickar och scrollar, hma:ar och berättar förvånat att resultatet blir:
"Över det normala, alltså nästan övervikt."
Hur?
Pojken har inte ett gram fett för mycket på sin kropp.
BVC-sköterskan är lika förvånad som vi.
"Det hade jag aldrig trott" säger hon.
???
Jag är chockad!
Vårt barn är stämplat som "nästan tjock."
"Man kan ju nästan se hans revben" stammar jag.
Ja tänka sig.
Det är alltså vid två och ett halvt års ålder som barn SKA sluta vara gulligt knubbiga, som barn ska vara och börja vara långa, smala och perfekt normala.
Det vägs och mäts och kollas språkutveckling.
BVC- sköterskan berömmer och är så nöjd så med alla resultat.
"Och så ska man räkna ut BMI:n" säger hon och börjar fippla med datorn. "Det är helt nytt, det är allra första gången jag gör detta idag."
Jag tappar hakan. BMI-kontroll på så små barn? Det är helt vansinnigt hur det har blivit.
BVC-sköterskan klickar och scrollar, hma:ar och berättar förvånat att resultatet blir:
"Över det normala, alltså nästan övervikt."
Hur?
Pojken har inte ett gram fett för mycket på sin kropp.
BVC-sköterskan är lika förvånad som vi.
"Det hade jag aldrig trott" säger hon.
???
Jag är chockad!
Vårt barn är stämplat som "nästan tjock."
"Man kan ju nästan se hans revben" stammar jag.
Ja tänka sig.
Det är alltså vid två och ett halvt års ålder som barn SKA sluta vara gulligt knubbiga, som barn ska vara och börja vara långa, smala och perfekt normala.
söndag 17 maj 2009
Bort pollen bort
Jag tänkte be min kompis, regnet att komma, göra ett brötande och spola bort allt jävla frömjöl som är ÖVERALLT.
Jag börjar nysa bara jag ser det.
Bort med allt förbannat pollen, bort!
Jag börjar nysa bara jag ser det.
Bort med allt förbannat pollen, bort!
Inte arg
Vi sitter ute, jag och tvååringen.
Han äter äpple och jag lapar sol.
"Mamma arg?" frågar han plötsligt.
"Nä mamma är inte arg!?" öööh va???
"Är Melker arg?" måste jag ju fråga då.
"Inte arg."
"Vad bra älskling!"
"Mamma gla, Mekä gla!"
Fantastiskt!!
Han äter äpple och jag lapar sol.
"Mamma arg?" frågar han plötsligt.
"Nä mamma är inte arg!?" öööh va???
"Är Melker arg?" måste jag ju fråga då.
"Inte arg."
"Vad bra älskling!"
"Mamma gla, Mekä gla!"
Fantastiskt!!
Back to the bonneroots
Innerst inne, långt in i hjärtat känner jag hur jag kommer tillbaka till barndomen.
Åker back to the bonneroots.
När vi var små bodde vi på landet, lekte i lagårn´, hade hönor och egen häst.
Sen, blev man stor, slutade rida, flyttade in till centrum och gick på fest med äldre killar som köpte ut sprit till en.
Men back to the bonneroots.
Barndomen!
Vi åker på Naturbruksgymnasiets dagar.
För när man har en en tvåårig son som älskar motorer, traktorer och djur så är det finfint att åka på Naturbruksgymnasiets dagar.
Hur mycket det än kan ta emot i själen en liten stund.
För när man blev stor, slutade rida, flyttade in till centrum och gick på fest med äldre killar som köpte ut sprit till en. Så trodde man att man var så extremt cool så att man såg ner på detta folk som gick i skola för att lära sig att bli bönder.
Det stank ju koskit när skolbussen till gymnasiet stannade och öppnade dörrarna för att släppa av de där eleverna.
Men nu är man mamma och har en son som är brandbilstokig = så man besöker brandstationen och surfar brandbilar på youtube.com
Och som älskar truckar och traktorer = så man besöker Naturbruksgymnasiet.
För när tvååringen ser det tjugotal traktorer som står uppställda för allmän beskådning så dör han lite av lycka och kommer en stund till himmlen.
Sedan vaknar han till liv och får fart i benen igen när han inser att man får gå in och leka i dem.
Vilken lycka!
Och bästa mamman Jag och bästa pappan Dalle blir alldeles kära i alla söta små kaniner och fina hönor och vill starta upp en minilantgård här hemma bara för att...
Ja för barnens skull så klart. För egentligen är det ju pinsamt att vara här bland alla ocoola bönder.
Men sakta inser vi att Ja! Bannemej! Vi är riktiga bönder vi med.
Det är bara att erkänna.
Så har ni tid idag så ta med barnen och ert barnasinne och åk dit och titta.
Väl värt den fruktansvärda koskitslukten som blåser förbi.
Åker back to the bonneroots.
När vi var små bodde vi på landet, lekte i lagårn´, hade hönor och egen häst.
Sen, blev man stor, slutade rida, flyttade in till centrum och gick på fest med äldre killar som köpte ut sprit till en.
Men back to the bonneroots.
Barndomen!
Vi åker på Naturbruksgymnasiets dagar.
För när man har en en tvåårig son som älskar motorer, traktorer och djur så är det finfint att åka på Naturbruksgymnasiets dagar.
Hur mycket det än kan ta emot i själen en liten stund.
För när man blev stor, slutade rida, flyttade in till centrum och gick på fest med äldre killar som köpte ut sprit till en. Så trodde man att man var så extremt cool så att man såg ner på detta folk som gick i skola för att lära sig att bli bönder.
Det stank ju koskit när skolbussen till gymnasiet stannade och öppnade dörrarna för att släppa av de där eleverna.
Men nu är man mamma och har en son som är brandbilstokig = så man besöker brandstationen och surfar brandbilar på youtube.com
Och som älskar truckar och traktorer = så man besöker Naturbruksgymnasiet.
För när tvååringen ser det tjugotal traktorer som står uppställda för allmän beskådning så dör han lite av lycka och kommer en stund till himmlen.
Sedan vaknar han till liv och får fart i benen igen när han inser att man får gå in och leka i dem.
Vilken lycka!
Och bästa mamman Jag och bästa pappan Dalle blir alldeles kära i alla söta små kaniner och fina hönor och vill starta upp en minilantgård här hemma bara för att...
Ja för barnens skull så klart. För egentligen är det ju pinsamt att vara här bland alla ocoola bönder.
Men sakta inser vi att Ja! Bannemej! Vi är riktiga bönder vi med.
Det är bara att erkänna.
Så har ni tid idag så ta med barnen och ert barnasinne och åk dit och titta.
Väl värt den fruktansvärda koskitslukten som blåser förbi.
Gubbesaft
Tvååringen vill inte ha "äpplejos" till frukost.
Han vill ha "gubbesaft."
Sen vill han ha "ödasodis" trots att det idag är söndag.
Han vill ha "gubbesaft."
Sen vill han ha "ödasodis" trots att det idag är söndag.
Schlagerfiaskot
"Europa är inte redo för mina höga toner" säger Malena Ernman efter "fiaskot" i Moskva.
Nej! Det var de verkligen inte. Inte jag heller, egentligen.
Jag var i och för sig inte heller redo för Norge, men som jag förstått har jag ingen talang inom detta område och ska därför inte tycka så mycket.
Men tycker det gör jag och min väg till vinst i Eurovision är att:
Den dagen då Sverige förstår att det inte är schlager som ska skickas vidare ut för att representera oss, så kanske vi har en chans att komma bland topp 10.
Nej Malena Ernmans låt är ingen schlager.
Men hon var den som vann bland alla andra schlagerbidragen och hon kom i natt på plats 21.
Med andra ord inte rätt låt att tävla med.
Ingen kan säga emot.
Om vi skippar schlagern alá Kicki Danielsson så kanske vi kan få in lite "riktig" musik i Melodifestivalen.
Då får vi många bra låtar att välja mellan och på det sättet kanske vi kan ha en liiiten chans.
Ja the NOEXPERT har talat.
Nej! Det var de verkligen inte. Inte jag heller, egentligen.
Jag var i och för sig inte heller redo för Norge, men som jag förstått har jag ingen talang inom detta område och ska därför inte tycka så mycket.
Men tycker det gör jag och min väg till vinst i Eurovision är att:
Den dagen då Sverige förstår att det inte är schlager som ska skickas vidare ut för att representera oss, så kanske vi har en chans att komma bland topp 10.
Nej Malena Ernmans låt är ingen schlager.
Men hon var den som vann bland alla andra schlagerbidragen och hon kom i natt på plats 21.
Med andra ord inte rätt låt att tävla med.
Ingen kan säga emot.
Om vi skippar schlagern alá Kicki Danielsson så kanske vi kan få in lite "riktig" musik i Melodifestivalen.
Då får vi många bra låtar att välja mellan och på det sättet kanske vi kan ha en liiiten chans.
Ja the NOEXPERT har talat.
lördag 16 maj 2009
Eurovision
Hade helt tappat lusten inför la grande schlagerfinale.
Tänkte att Robinson räcker nog för mig.
Men så börjar jag titta och framförallt lyssna på alla bidragen.
Och det är ju så hysteriskt roligt.
Det är Anus(h) och Tena.
Killar som sjunger och dansar alá Fame i midjekorta t-shirts.
Åh vad jag skrattar!
Till och med Dalle roas och tittar.
Man kan inta annat än att se vidare.
Tänkte att Robinson räcker nog för mig.
Men så börjar jag titta och framförallt lyssna på alla bidragen.
Och det är ju så hysteriskt roligt.
Det är Anus(h) och Tena.
Killar som sjunger och dansar alá Fame i midjekorta t-shirts.
Åh vad jag skrattar!
Till och med Dalle roas och tittar.
Man kan inta annat än att se vidare.
fredag 15 maj 2009
Kärleksförklaring
Vad underbart det är.
Min femmånaders bebis sitter i mitt knä, framåtvänd ifrån mig.
Så fruktansvärt nyfiken på vad som händer runt omkring.
Så plötsligt lutar han sig bakåt. Vänder sitt glada ansikte mot mitt, öppnar munnen och trycker den mot min kind.
En riktigt blöt puss på bebisvis. Som den är innan de förstått att man pussas med stängd mun.
En underbar kärleksförklaring från en liten krabat som fortfarande avgudar sin mamma.
Min femmånaders bebis sitter i mitt knä, framåtvänd ifrån mig.
Så fruktansvärt nyfiken på vad som händer runt omkring.
Så plötsligt lutar han sig bakåt. Vänder sitt glada ansikte mot mitt, öppnar munnen och trycker den mot min kind.
En riktigt blöt puss på bebisvis. Som den är innan de förstått att man pussas med stängd mun.
En underbar kärleksförklaring från en liten krabat som fortfarande avgudar sin mamma.
Skälla
Ibland när man varit trevlig och glad i flera dagar kan det till slut ta stopp.
Man blir sur och grinig, förvandlas till ett giftspottande monster och hugger till direkt och blir rent av svinförbannad.
Vrede!
Man måste avreagera sig.
Man börjar skälla.
Målet är att såra.
Kuva!
Få mottagaren av all din ilska att få mindervärdeskomplex.
Nej det är inte snällt och inte förståndigt.
För sen när lugnet lagt sig och man blir glad igen då är skadan redan skedd.
Nu är mottagaren plötsligt den som hatar.
Nu måste man fjäska sig in på plussidan igen. För annars blir det skilsmässa direkt.
Det är inte värt det.
Att överreagera.
Att såra med onödigt hårt och högt skällande.
"Mamma skäller" säger tvååringen.
Och när tvååringen säger så ja då gör du inget annat än backar för då vet du att:
"Fuck! I crossed the line."
Man blir sur och grinig, förvandlas till ett giftspottande monster och hugger till direkt och blir rent av svinförbannad.
Vrede!
Man måste avreagera sig.
Man börjar skälla.
Målet är att såra.
Kuva!
Få mottagaren av all din ilska att få mindervärdeskomplex.
Nej det är inte snällt och inte förståndigt.
För sen när lugnet lagt sig och man blir glad igen då är skadan redan skedd.
Nu är mottagaren plötsligt den som hatar.
Nu måste man fjäska sig in på plussidan igen. För annars blir det skilsmässa direkt.
Det är inte värt det.
Att överreagera.
Att såra med onödigt hårt och högt skällande.
"Mamma skäller" säger tvååringen.
Och när tvååringen säger så ja då gör du inget annat än backar för då vet du att:
"Fuck! I crossed the line."
Let's talk about sex till frukost
"Jag gjort ett quiz på Facebook igår. För att se hur porrskadad jag är. Jag blev Ron Fucking Jeremy. Alltså helt jävla porrskadad" säger Dalle när vi sitter, hela familjen runt köksbordet och äter frukost.
"Det enda jag tänker på är sex"
Jag nickar instämmande.
"Vad innebär Ron Jeremy då?" frågar jag med rostmackan i munnen.
"Att jag är totalskadad och aldrig mer kommer att ha ett normalt förhållande till porr."
"Men gud jag skäms."
"Det enda jag kan göra är att aldrig mer se på porr. Det är min enda chans." Säger Dalle och ser uppriktigt nedstämd ut.
"LYCKA TILL! Lycka till!"
"Det enda jag tänker på är sex"
Jag nickar instämmande.
"Vad innebär Ron Jeremy då?" frågar jag med rostmackan i munnen.
"Att jag är totalskadad och aldrig mer kommer att ha ett normalt förhållande till porr."
"Men gud jag skäms."
"Det enda jag kan göra är att aldrig mer se på porr. Det är min enda chans." Säger Dalle och ser uppriktigt nedstämd ut.
"LYCKA TILL! Lycka till!"
torsdag 14 maj 2009
Småkryp
Jag älskar de animerade småkrypen (Minuscule) som visas på Barnkanalen.
Söta, söta spindlar, myror, flugor med komiska historier och ljudeffekter.
Jag och tvååringen såg precis kärlekshistorien mellan två gröna larver, boendes i varsitt äpple.
De möts, blir kära.
"Pussas" säger tvååringen.
Så skördas äpplena och den ena larven försvinner bort från sin älskade.
Men till ett gnisslande ljud "kryper" (eller vad larven nu gör) efter. Dag och natt letar den och till slut finner de varann igen.
Så romantiskt!
Se den HÄR och sen den NU!
Söta, söta spindlar, myror, flugor med komiska historier och ljudeffekter.
Jag och tvååringen såg precis kärlekshistorien mellan två gröna larver, boendes i varsitt äpple.
De möts, blir kära.
"Pussas" säger tvååringen.
Så skördas äpplena och den ena larven försvinner bort från sin älskade.
Men till ett gnisslande ljud "kryper" (eller vad larven nu gör) efter. Dag och natt letar den och till slut finner de varann igen.
Så romantiskt!
Se den HÄR och sen den NU!
Jag och regnet
Ja minsann!
Regnet ville verkligen vara min kompis och leka med mig.
Riktigt närgången blev det faktiskt när jag och barnen tog vår morgonpromenad.
Men allvarligt låt mig vara ifred.
RE: Spritgömma
Det var många som uppskattade mitt fynd av aningens dyrare alkoholhaltiga drycker.
Presenter från bröllop, barnafödslar, som aldrig öppnats.
Placerade i ett köksskåp, eftersom vi inte äger något barskåp.
Vi dricker ju aldrig.
Vi föder barn.
Men när bebisKonrad slutat livnära sig på bröstmjölk...
Presenter från bröllop, barnafödslar, som aldrig öppnats.
Placerade i ett köksskåp, eftersom vi inte äger något barskåp.
Vi dricker ju aldrig.
Vi föder barn.
Men när bebisKonrad slutat livnära sig på bröstmjölk...
Turning myself into a robot
AMMA, AMMA, PROMENERA!
AMMA, AMMA, PROMENERA!
ÄT RÄTT OCH MOTIONERA!
Herregud! I'm turning myself into a robot.
Drömt om ormar
I natt har jag drömt om ormar.
Det betyder med andra ord att jag har sovit.
Och faktiskt! Jag tycker nog att jag är ganska pigg.
Konrad ammade klockan tolv, klockan fem och klockan sju.
Han är redig min pojk.
Det betyder med andra ord att jag har sovit.
Och faktiskt! Jag tycker nog att jag är ganska pigg.
Konrad ammade klockan tolv, klockan fem och klockan sju.
Han är redig min pojk.
onsdag 13 maj 2009
Tuppen och hans bitches
Tuppen och hans bitches är ute på promenad.
Två hönor krävs för att hålla honom på plats.
Klippning av tvååringen
Nja svärmor! Jag blev nog inte helt tillfreds med hur du klippte tvååringen igår. I freakt out!!!
Så jag fick snygga till det rejält i morse och förvandla pojken från en tvättäkta Hill Billy till en nått sånär cooling.
Så jag fick snygga till det rejält i morse och förvandla pojken från en tvättäkta Hill Billy till en nått sånär cooling.
Resultatet:
Nja inte alldeles pjåkigt får jag nog tycka.
Det visar sig att en (outbildad) mamma faktiskt är bäst i alla lägen. Så även i detta.
Det kan, kanske, bero på att en mamma kan ta till de allra fulaste knep för att få sin son att sitta still.
Som att ge honom godis klockan sju på morgonen.
tisdag 12 maj 2009
Spritgömma
Men titta vad man kan hitta när man möblerar om i köksskåpena.
En riktig spritgömma.
Ja så kan det bli när man är gravid eller ammar år ut och år in.
Faster från Peru
Min faster Hilma kommer långvägars från Peru.
Vi pratar om livet, döden, glädjen och sorgen.
Nej fan heller! Vi pratar akvarium och renovering.
Vi pratar om livet, döden, glädjen och sorgen.
Nej fan heller! Vi pratar akvarium och renovering.
En dikt till mina pojkar
Pojkar, små pojkar en särskild art,
det märker man ganska snart.
En sten blir till bil, en pinne ett svärd.
Ja, små pojkar lever i sin speciella värld.
Ja, små pojkar lever i sin speciella värld.
De springer, hoppar, flyger och far
och bygger av kuddar ett mjukt försvar.
Om man bara fyller deras dag med kärlek,
och en och annan förmaning ibland,
klarar de sig snart på egen hand.
Tiden går fortare än man tror,
snart har mina söner vuxit upp.
Jag kommer att minnas er med solsken och lycka
och glädjas åt att två vuxna mäns händer få trycka.
Jag minns när jag på era hjässor fick snusa
och när ni i min famn otvunget rusa.
Jag vill ta vara på varje minut jag får dela ert liv.
Snart går ni er egna väg med stora kliv.
"Okänd författare"
Torka snor
Morgonstund har guld i mun..?
"MAMMA TORKA SNOR NÄSAN" är det första tvååringen skriker när han slår upp ögonen.
Undrbart att vakna till ljudet av snörvlande näsor.
Våren! Ta och bli sommar nu hörrö.
"MAMMA TORKA SNOR NÄSAN" är det första tvååringen skriker när han slår upp ögonen.
Undrbart att vakna till ljudet av snörvlande näsor.
Våren! Ta och bli sommar nu hörrö.
måndag 11 maj 2009
Mina stackars bröstvårtor
BebisKonrad, snart fem månader, håller på att få en tand i underkäken.
Och jag blir livrädd för mina bröstvårtors skull.
Hoppas att ni överlever detta.
Och att det blir smärtfritt, utan bestående men.
Och jag blir livrädd för mina bröstvårtors skull.
Hoppas att ni överlever detta.
Och att det blir smärtfritt, utan bestående men.
Så otroligt kreativt
Det är sommar i min trädgård, så jag plockar en bukett innan Dalle klipper bort allt med gräsklipparen.
Men så otroligt kreativt av mig.
Tvååringen plockar blommor
Jag, tvååringen och bebisKonrad har varit på skogspromenad nu på förmiddagen.
Tvååringen plockar en bukett med vitsippor till mig.
Rättelse: Han kramar en bukett med vitsippor till mig.
Jag kramar dem vidare.
Växtätare
Så det visar sig att min fyramånadersbebis är en växtätare.
Han attackerar varenda växt som är i höjd med gåstolen och stoppar dem i munnen.
Det blir lite svårt att gömma undan våra golvväxter som är en si sådär 1,5 meter i höjd.
Kan du inte bli köttätare istället?
Han attackerar varenda växt som är i höjd med gåstolen och stoppar dem i munnen.
Det blir lite svårt att gömma undan våra golvväxter som är en si sådär 1,5 meter i höjd.
Kan du inte bli köttätare istället?
söndag 10 maj 2009
Loving efter 11 år
Klockan är 22.2o
Barnen sover i sina sängar.
Tid för oss själva.
Med varsinn dator i knät sitter vi i varsin ände av soffan och surfar.
En av oss tittar hastigt upp och säger:
"Älskar dig"
"Älskar dig med"
Det är loving efter elva år det.
Barnen sover i sina sängar.
Tid för oss själva.
Med varsinn dator i knät sitter vi i varsin ände av soffan och surfar.
En av oss tittar hastigt upp och säger:
"Älskar dig"
"Älskar dig med"
Det är loving efter elva år det.
Knepig ekvation
Fram och tillbaka till Göteborg.
Lika med en mycket trevlig träff med släkten.
Fyra timmar i bilen, sammanlagt, med Dalle, tvååringen och fyramånaders bebisen.
Väl hemma igen bestämmer jag och tvååringen att han tänder på huset och åker en sväng med brandbilen.
Och jag tar ambulansen till psyket.
Små barn och långa bilfärder klickar inte.
Små bebisar som inte vill sitta still + hysteriska morsor som inte klarar av bebisskrik klickar inte med långa bilfärder.
Väl hemma igen är bebisKonrad nöjd och rullar glatt runt på lekmattan.
Själv luktar jag svett i armhålorna.
Summan blir = Tvååringar som somnar en timme i bilen kommer sedan att ta två timmar på sig att somna i sin egen säng.
Lika med en mycket trevlig träff med släkten.
Fyra timmar i bilen, sammanlagt, med Dalle, tvååringen och fyramånaders bebisen.
Väl hemma igen bestämmer jag och tvååringen att han tänder på huset och åker en sväng med brandbilen.
Och jag tar ambulansen till psyket.
Små barn och långa bilfärder klickar inte.
Små bebisar som inte vill sitta still + hysteriska morsor som inte klarar av bebisskrik klickar inte med långa bilfärder.
Väl hemma igen är bebisKonrad nöjd och rullar glatt runt på lekmattan.
Själv luktar jag svett i armhålorna.
Summan blir = Tvååringar som somnar en timme i bilen kommer sedan att ta två timmar på sig att somna i sin egen säng.
lördag 9 maj 2009
Två prinsar
På en alldeles nyligen ihopskruvad IKEA - möbel, bredvid en stor IKEA - påse med ren tvätt, står ett alldeles underbart foto på de absolut finaste prinsarna i världen.Mina prinsar, våra prinsar.
Värmekriget
"Det är så jävla kallt här." Klagar jag.
Dalle tittar på mig, med mord i blicken. Han sitter i shorts. Endast shorts.
"Du! Det blir snart varmare. Ugnen är på, tv:n är på. De värmer upp som bara den."
Jag suckar den längsta och högsta suck i världshistorien.
"Ja men gå ner och sätt på värmen då och släng in några vedträn samtidigt."
Och fy fan vad roligt det hade varit att göra det.
Att gå ner i pannrummet och bara slänga i några vedträn i pannan och sen inte tända på.
"Men vad då du sa ju..." Hade jag kunnat säga sen.
Herregud vad han hade idiotförklarat mig då hahahaha.
Dalle tittar på mig, med mord i blicken. Han sitter i shorts. Endast shorts.
"Du! Det blir snart varmare. Ugnen är på, tv:n är på. De värmer upp som bara den."
Jag suckar den längsta och högsta suck i världshistorien.
"Ja men gå ner och sätt på värmen då och släng in några vedträn samtidigt."
Och fy fan vad roligt det hade varit att göra det.
Att gå ner i pannrummet och bara slänga i några vedträn i pannan och sen inte tända på.
"Men vad då du sa ju..." Hade jag kunnat säga sen.
Herregud vad han hade idiotförklarat mig då hahahaha.
Plantering
Så fick jag äntligen planterat lite blommor i en av alla krukor.Det var min kära svärmor som tyckte att vi behövde liva upp den nybyggda altanen med lite färg och därför köpte hon hem lite blomster för mig att plantera.
Ack så snällt!
fredag 8 maj 2009
!
Snacka om att överreagera och vara konflikträdd.
Jag kanske kan skylla på amningshormoner och sömnbrist.
Jag kanske kan skylla på amningshormoner och sömnbrist.
Genomblött barn
Åh vad jag älskar tvååringens dagis. Både miljön och personalen.
Men idag blev jag faktiskt lite irriterad när jag hämtade pojken.
De hade varit utomhus och det var absolut sämsta vädret. Det ösregnade!!
Tvååringen möter mig vid grinden och har ont i händerna. Han har ju lekt i de iskalla vattenpölarna och inte tusan visste jag att han skulle behöva ha vantar i maj månad.
Hans mössa är uppvikt och öronen är iskalla. Mössan är genomblöt. Kunde de inte sett till att han hade regnluvan på sig?
Jag börjar klä av honom för att lämna kvar de regnkläder som ska vara på dagis. Under regnjackan har han bara sin tunna tröja. Var är hans jacka? Inte på hans krok, utan i torkskåpet. Fröken trodde att den skulle tåla vatten. Men icke! Jackan är dyngsur.
Tidigare har de haft den vanliga jackan under regnjackan. Men idag skulle det tydligen räcka med en jacka. Men resultatet blev ju att min pojk var helt nedkyld.
Han börjar ju naturligtvis gnälla efter nappen och nallen. Men jag vill byta hans blöta kläder innan han får dem. Tvååringen fortsätter att gnälla och till slut kommer fröken ut och frågar vad det är som står på?
"Har han nappen mycket hemma?" frågar hon.
"Ja det har han nog" svarar jag och tänker att anledningen till detta är att jag läst att man inte ska neka den nyblivna storebrorn nappen för att inte skapa för stora förändringar. Tanken är att minska användandet framåt sommaren och sen avslutningsvis ge bort dem till jultomten. Han är ju bara två och ett halvt.
"Han kanske skulle ha den bara på natten... Med tanke på tänderna."
Ja ha! Vad är det för fel på tänderna nu då? Han har ärvt mina tänder. Jag hade tandställning och nattskena i flera år.
Om ni nu bryr er så mycket om min son, så se då för fan till att han är varm och torr.
Fast det sa jag ju aldrig. För jag älskar tvååringens fröknar och hyser stor respekt för dem. Plus att jag har jobbat med dem tidigare och därför VET jag att de har diskuterat detta med tvååringens nappanvändande i hemmet. Jag bara vet!
Och nu får jag skämmas för att min pojk har överbett alá grande.
Det var ju ni som gjorde att han frös och var ledsen och därför ville ha nappen och nallen i från första början. Men för allt i världen jag borde absolut tagit på honom tjocka regnjackan, fodrad med fleece, vantar av galon, mössa av bävernylon, kastat nappen all världens väg och bränt upp nallen på påskbrasan för flera år sen. Men vek mor som jag är gör jag allt för att behaga min son. Och han kommer ändå få ha tandställning, tack vare mina dåliga tandgener så han kan lika gärna få ha nappen tills han blir tonåring.
Alla fröknarna, förlåt! Ni är bäst! Det är mig det är fel på, jag skyller på amningshormoner och sömnbrist.
Men idag blev jag faktiskt lite irriterad när jag hämtade pojken.
De hade varit utomhus och det var absolut sämsta vädret. Det ösregnade!!
Tvååringen möter mig vid grinden och har ont i händerna. Han har ju lekt i de iskalla vattenpölarna och inte tusan visste jag att han skulle behöva ha vantar i maj månad.
Hans mössa är uppvikt och öronen är iskalla. Mössan är genomblöt. Kunde de inte sett till att han hade regnluvan på sig?
Jag börjar klä av honom för att lämna kvar de regnkläder som ska vara på dagis. Under regnjackan har han bara sin tunna tröja. Var är hans jacka? Inte på hans krok, utan i torkskåpet. Fröken trodde att den skulle tåla vatten. Men icke! Jackan är dyngsur.
Tidigare har de haft den vanliga jackan under regnjackan. Men idag skulle det tydligen räcka med en jacka. Men resultatet blev ju att min pojk var helt nedkyld.
Han börjar ju naturligtvis gnälla efter nappen och nallen. Men jag vill byta hans blöta kläder innan han får dem. Tvååringen fortsätter att gnälla och till slut kommer fröken ut och frågar vad det är som står på?
"Har han nappen mycket hemma?" frågar hon.
"Ja det har han nog" svarar jag och tänker att anledningen till detta är att jag läst att man inte ska neka den nyblivna storebrorn nappen för att inte skapa för stora förändringar. Tanken är att minska användandet framåt sommaren och sen avslutningsvis ge bort dem till jultomten. Han är ju bara två och ett halvt.
"Han kanske skulle ha den bara på natten... Med tanke på tänderna."
Ja ha! Vad är det för fel på tänderna nu då? Han har ärvt mina tänder. Jag hade tandställning och nattskena i flera år.
Om ni nu bryr er så mycket om min son, så se då för fan till att han är varm och torr.
Fast det sa jag ju aldrig. För jag älskar tvååringens fröknar och hyser stor respekt för dem. Plus att jag har jobbat med dem tidigare och därför VET jag att de har diskuterat detta med tvååringens nappanvändande i hemmet. Jag bara vet!
Och nu får jag skämmas för att min pojk har överbett alá grande.
Det var ju ni som gjorde att han frös och var ledsen och därför ville ha nappen och nallen i från första början. Men för allt i världen jag borde absolut tagit på honom tjocka regnjackan, fodrad med fleece, vantar av galon, mössa av bävernylon, kastat nappen all världens väg och bränt upp nallen på påskbrasan för flera år sen. Men vek mor som jag är gör jag allt för att behaga min son. Och han kommer ändå få ha tandställning, tack vare mina dåliga tandgener så han kan lika gärna få ha nappen tills han blir tonåring.
Alla fröknarna, förlåt! Ni är bäst! Det är mig det är fel på, jag skyller på amningshormoner och sömnbrist.
Bullmamma
Jag gör ett försök till att bli en riktig bullmamma.
Det går så där måste jag säga.
MEN! Det skulle underlätta om ens tvåårring inte hängde sig över och drog i bakredskapen undertiden som man rör, degar och jäser.
Pompa och ståt
Idag ska vi fira med pompa och ståt.
Idag firar jag och Dalle vårt 11 års jubileum.
Elva freaking år!
Inte konstigt att vi gnäller på varandra.
För elva år sedan idag var det alltså hångel för första gången.
Jag var 16 och han var 18.
Barnarov skulle jag kalla det så här i efterhand hahahaha.
Idag firar jag och Dalle vårt 11 års jubileum.
Elva freaking år!
Inte konstigt att vi gnäller på varandra.
För elva år sedan idag var det alltså hångel för första gången.
Jag var 16 och han var 18.
Barnarov skulle jag kalla det så här i efterhand hahahaha.
The Hoff
Varje morgon på kanal 6 går åttiotalsserien Knight Rider med David Hasselhoff.
Det är så dåligt att det bli roligt.
Hoff har byxorna uppdragna till öronen, jagar bovar och har en bil som kan...
Tänka!?
Och prata!?
På åttiotalet hade man då höga tankar om tekniken i framtiden.
Se bara på Tillbaks till framtiden - filmerna. Med en bil som flyger fram och tillbaka i tiden.
Detta skulle väl utspela sig i nutid?
Ja och se hur långt vi har kommit på bilfronten...
Det är så dåligt att det bli roligt.
Hoff har byxorna uppdragna till öronen, jagar bovar och har en bil som kan...
Tänka!?
Och prata!?
På åttiotalet hade man då höga tankar om tekniken i framtiden.
Se bara på Tillbaks till framtiden - filmerna. Med en bil som flyger fram och tillbaka i tiden.
Detta skulle väl utspela sig i nutid?
Ja och se hur långt vi har kommit på bilfronten...
Välkommen in i dimman
Dalle känner av sömnbristen.
Tvååringen vaknade i natt och var ledsen.
Dalle är omänskligt trött på grund av detta.
Välkommen till min dimmiga värld säger jag bara.
I natt räknade jag ut att jag vaknade minst fyra gånger mellan klockan halv fyra och klockan fem.
Fyra gånger under endast en och en halv timme.
Och jag som vaknar till så här varje timme under nätterna.
Undra hur många gånger det blir varje natt??
Tvååringen vaknade i natt och var ledsen.
Dalle är omänskligt trött på grund av detta.
Välkommen till min dimmiga värld säger jag bara.
I natt räknade jag ut att jag vaknade minst fyra gånger mellan klockan halv fyra och klockan fem.
Fyra gånger under endast en och en halv timme.
Och jag som vaknar till så här varje timme under nätterna.
Undra hur många gånger det blir varje natt??
torsdag 7 maj 2009
Buffeliknuffmetoden
Jag får berätta att jag faktiskt kört en variant av buffeliknuffmetoden.
Två dagar i rad har jag buffat och klappat bebisKonrad i rumpan för att få honom att somna i sin egen säng en liten timma.
Och för att det ska fungera så måste man vara ganska bestämd i sitt buffande.
Inte hårdhänt, men ändå så att man blir trött i armen efter några minuter.
Vi har dock lagt honom på sidan.
Han och tvååringen har båda sovit på sidan, ända sedan de föddes.
Aldrig på magen, ibland på rygg.
Jag tror bebisar tycker att det är skönt att bli buffad. Eftersom när de som små spädbarn legat på mammas bröst, efter att ha ätit sig mätta, har blivit buffade i rumpan för att rapa. Det fungerar bekant och lugnande för dem. Även när de blivit några månader.
Man måste inte ta i tills man spricker och man ska förbövelen INTE tvinga ner bebisen i sängen.
Jag vill ha mina bebisar, stora som små, när mig. Vill de bli burna, självklart bär jag.
MEN! Det är viktigt att komma ihåg att det går till en viss gräns för mammor och pappor.
Till slut kan dessa metoder bli en räddning.
Testa dem med sunt förnuft med andra ord.
Två dagar i rad har jag buffat och klappat bebisKonrad i rumpan för att få honom att somna i sin egen säng en liten timma.
Och för att det ska fungera så måste man vara ganska bestämd i sitt buffande.
Inte hårdhänt, men ändå så att man blir trött i armen efter några minuter.
Vi har dock lagt honom på sidan.
Han och tvååringen har båda sovit på sidan, ända sedan de föddes.
Aldrig på magen, ibland på rygg.
Jag tror bebisar tycker att det är skönt att bli buffad. Eftersom när de som små spädbarn legat på mammas bröst, efter att ha ätit sig mätta, har blivit buffade i rumpan för att rapa. Det fungerar bekant och lugnande för dem. Även när de blivit några månader.
Man måste inte ta i tills man spricker och man ska förbövelen INTE tvinga ner bebisen i sängen.
Jag vill ha mina bebisar, stora som små, när mig. Vill de bli burna, självklart bär jag.
MEN! Det är viktigt att komma ihåg att det går till en viss gräns för mammor och pappor.
Till slut kan dessa metoder bli en räddning.
Testa dem med sunt förnuft med andra ord.
Brandskyddskontroll
Idag vart det brandskyddskontroll.
Mästersotaren och hans kompanjon kom, insåg att vi inte hade slutat elda i tid och åkte igen.
Fyra timmar senare kom de tillbaka och gick noggrant igenom huset.
Den unga kompanjonen (jag tänkte först att han förmodligen var i min ålder, men insåg att jag börjar bli gammal och att han kunde varit minst åtta år yngre än mig), som måste vart värmlänning, var helt störtskön.
Han ville bryta sig in på vinden.
Jag förklarade att han nog fick sköta det själv.
"Dä ska äntä va nåra problem. Dä leöser vei."
Mästersotaren och hans kompanjon kom, insåg att vi inte hade slutat elda i tid och åkte igen.
Fyra timmar senare kom de tillbaka och gick noggrant igenom huset.
Den unga kompanjonen (jag tänkte först att han förmodligen var i min ålder, men insåg att jag börjar bli gammal och att han kunde varit minst åtta år yngre än mig), som måste vart värmlänning, var helt störtskön.
Han ville bryta sig in på vinden.
Jag förklarade att han nog fick sköta det själv.
"Dä ska äntä va nåra problem. Dä leöser vei."
Dessa sömnmetoder
Anna Wahlgren har omtalade ”sova hela natten-metoder” som bygger på fasta mat- och sovtider. Barnet ska sova i egen säng och för att somna ska det vagnas (rullas fram och tillbaka i vagn med ganska kraftiga tag) eller buffas (barnet läggs på mage och klappas bestämt och taktfast i rumpan).
1: Barnläkare menar att det är rent livsfarligt att rulla vagnen häftigt fram och tillbaka, eftersom det kan liknas med det som kallas Shaken Baby Syndrome. Att man skakar sitt barn så kraftigt att det får hjärnskador.
2: Barnläkare menar vidare att man inte bör låta spädbarn sova på mage, eftersom det ökar risken för plötslig spädbarnsdödlighet.
Låter väldigt barnvänligt i mina öron.
Anna Wahlgrens metoder är väldigt hett debatterade. Just nu skrivs det om hennes metod där man ska trycka ner barnets huvud i sängen. Den så kallade "tryckpressen."
Denna ska verka så brutal att den liknas vid barnmisshandel.
Sömnmetoder i all ära. Men att hårdhänt tvinga ditt barn att somna och att inte ta upp barnet ur sängen under natten - trots att barnet gråter hysteriskt, tills det tappar andan eller kräks (vilket Fru Wahlgren rekomenderar) det vill jag bara inte göra.
Vi testade buff-metoden på tvååringen när han var sex månader. Det funkade ett tag. Sen kom en ny period av sömnkrångel och vi fick testa en ny metod.
Den här gången orkar vi inte testa en metod i några veckor tills den slutar fungera på grund av att han är inne i någon ny "period."
Den här gången gör vi som bebisKonrad vill.
Sova med mamma.
Vi får väl se hur länge vi orkar.
1: Barnläkare menar att det är rent livsfarligt att rulla vagnen häftigt fram och tillbaka, eftersom det kan liknas med det som kallas Shaken Baby Syndrome. Att man skakar sitt barn så kraftigt att det får hjärnskador.
2: Barnläkare menar vidare att man inte bör låta spädbarn sova på mage, eftersom det ökar risken för plötslig spädbarnsdödlighet.
Låter väldigt barnvänligt i mina öron.
Anna Wahlgrens metoder är väldigt hett debatterade. Just nu skrivs det om hennes metod där man ska trycka ner barnets huvud i sängen. Den så kallade "tryckpressen."
Denna ska verka så brutal att den liknas vid barnmisshandel.
Sömnmetoder i all ära. Men att hårdhänt tvinga ditt barn att somna och att inte ta upp barnet ur sängen under natten - trots att barnet gråter hysteriskt, tills det tappar andan eller kräks (vilket Fru Wahlgren rekomenderar) det vill jag bara inte göra.
Vi testade buff-metoden på tvååringen när han var sex månader. Det funkade ett tag. Sen kom en ny period av sömnkrångel och vi fick testa en ny metod.
Den här gången orkar vi inte testa en metod i några veckor tills den slutar fungera på grund av att han är inne i någon ny "period."
Den här gången gör vi som bebisKonrad vill.
Sova med mamma.
Vi får väl se hur länge vi orkar.
I klimakteriet vid 30
Vad glad jag är att vi inte väntat med att skaffa barn och gjort karriären istället.
Idag läser jag om Klara som hamnade i klimakteriet när hon var trettio och därför inte kommer kunna få några egna barn.
Tänkt! Att vara trettio och veta att det redan nu är för sent.
För sent!
Men hur kan tanter i sextioårs åldern få barn då?
Har inte de hamnat i klimakteriet??
Idag läser jag om Klara som hamnade i klimakteriet när hon var trettio och därför inte kommer kunna få några egna barn.
Tänkt! Att vara trettio och veta att det redan nu är för sent.
För sent!
Men hur kan tanter i sextioårs åldern få barn då?
Har inte de hamnat i klimakteriet??
Vilka silikontuttar
Klockan är nio på morgonen.
Tvååringen är på dagis.
BebisKonrad jagar runt i huset med sin gåstol.
Jag sitter och kollar på morgon Nyheterna på TV4
Dalle sitter och surfar.
"Jäklar vilka silikontuttar hon har."
Tvååringen är på dagis.
BebisKonrad jagar runt i huset med sin gåstol.
Jag sitter och kollar på morgon Nyheterna på TV4
Dalle sitter och surfar.
"Jäklar vilka silikontuttar hon har."
onsdag 6 maj 2009
TROTS!!!!
TROTS, GNÄLL, SKRIK OCH GAP.
HUMÖRSVÄNGINGAR LIKT EN PMS-SJUK KVINNA.
VANSINNE, VANSINNE, VANSINNE.
Tvåårstrots mina damer och herrar.
Tvåårstrots!
Och sen när finns det nått som heter så?
Treårstrotsen känner man ju till och fruktar.
Men att det fanns en tvåårstrots. Det fick jag inte veta förrän jag själv fick en tvååring.
Snälla, snälla låt inte treårstrotsen bli värre.
Men det blir den ju så klart och jag kommer slita mitt hår tills jag är flint, med någon enstaka hårtofs kvar här och där.
För jag menar, det är ju treårstrotsen alla pratar om. Alltså måste det betyda att treårstrotsen är riktigt gräslig.
Mina vänner det börjar alltså vid två år, ökar markant till tre år och sen kommer sexårstrotsen, tonåringen och helvetet.
Undrar när bland allt detta trots som mina hårtofsar blir gråa??
HUMÖRSVÄNGINGAR LIKT EN PMS-SJUK KVINNA.
VANSINNE, VANSINNE, VANSINNE.
Tvåårstrots mina damer och herrar.
Tvåårstrots!
Och sen när finns det nått som heter så?
Treårstrotsen känner man ju till och fruktar.
Men att det fanns en tvåårstrots. Det fick jag inte veta förrän jag själv fick en tvååring.
Snälla, snälla låt inte treårstrotsen bli värre.
Men det blir den ju så klart och jag kommer slita mitt hår tills jag är flint, med någon enstaka hårtofs kvar här och där.
För jag menar, det är ju treårstrotsen alla pratar om. Alltså måste det betyda att treårstrotsen är riktigt gräslig.
Mina vänner det börjar alltså vid två år, ökar markant till tre år och sen kommer sexårstrotsen, tonåringen och helvetet.
Undrar när bland allt detta trots som mina hårtofsar blir gråa??
CMYK-tatueringsprinter
Min man har fantasi utan dess like.
Den aktivitet som måste pågå i hans hjärna.
Jag borde egentligen inte bli arg på honom för att han alltid glömmer. Hur ska han komma ihåg, när han har fullt upp i hjärnan.
Hans senaste idé är en CMYK-tatueringsprinter. Alltså en skrivare med små nålar. En för blå, en för röd, en för gul och en för svart (cyan, magenta, yellow och black).
"Men vad då! Ska man stoppa in armen i skrivaren då??"
"Ja!"
Men herregud! Koko!
"Tänk vad praktiskt. Alla de där tatuerarna från LA Ink och Miami Ink skulle inte få något att göra."
Gud så smart Dalle! Gud så smart.
Den aktivitet som måste pågå i hans hjärna.
Jag borde egentligen inte bli arg på honom för att han alltid glömmer. Hur ska han komma ihåg, när han har fullt upp i hjärnan.
Hans senaste idé är en CMYK-tatueringsprinter. Alltså en skrivare med små nålar. En för blå, en för röd, en för gul och en för svart (cyan, magenta, yellow och black).
"Men vad då! Ska man stoppa in armen i skrivaren då??"
"Ja!"
Men herregud! Koko!
"Tänk vad praktiskt. Alla de där tatuerarna från LA Ink och Miami Ink skulle inte få något att göra."
Gud så smart Dalle! Gud så smart.
Jag är slut som människa
Dalle fyller trettio om två månader.
Han har ont i kroppen säger han.
"Gå och lägg dig då om du är sjuk."
"Jag är inte sjuk! Jag är slut som människa."
Han har ont i kroppen säger han.
"Gå och lägg dig då om du är sjuk."
"Jag är inte sjuk! Jag är slut som människa."
Organiserat kaos
Tvååringen har en jämnårig kompis hemma.
Det råder organiserat kaos i köket.
BebisKonrad vill också vara delaktig.
De leker: Riva ut ALLA leksaker på golvet.
En mycket uppskattad lek.
Framförallt uppskattar vi mammor den.
Det blir ju vi som städar upp allt sen.
Vinkar hej då!
Små söta söner, fyramånaders bebisen och tvååringen står på köksbordet och vinkar hej då till sin pappa som åker till jobbet.
tisdag 5 maj 2009
Konstnärskusinen
Min kusin Diana, från Peru, har en utställning på ortens biblioteket.
Hon målar helt otroliga oljemålningar. Hon får det att se ut exakt som fotografier.
Varför inte jag fått ens en gnutta av denna gen är för mig ofattbart.
Hon målar helt otroliga oljemålningar. Hon får det att se ut exakt som fotografier.
Varför inte jag fått ens en gnutta av denna gen är för mig ofattbart.
Detta är i alla fall min absoluta favorit tavla:
"Making path"
Hade jag haft alla de pengar som jag önskar, så hade jag köpt den här tavlan och hängt upp den ovanför sängen.
Tavlan är så vacker! Så...
Jag!
Så...
Så himla lik vår gräsmatta, lervällingen.
Dalles knep
Dalles knep att spetsa till maten med nyttigheter och på så vis lura i barn och kräsen fru en massa hiskeliga grönsaker:
"Mixa alla grönsaker, typ broccoli och blanda ut dem i köttfärssåsen och hoppas på att den inte blir grön."
Förgiftar maten
"Hur smakar Köttfärsen?" Frågar Dalle när jag tar första tuggan.
"Jag vet inte riktigt, inte som vanligt."
"Ja men var den god?"
"Hmmm" tuggar, tuggar och tuggar. "Inte lika god som den brukar kanske."
"Ja men smakar det dåligt eller gick det att äta??"
"Vad fan är det du har i maten?"
"Det vill jag inte säga."
"Jag vet inte riktigt, inte som vanligt."
"Ja men var den god?"
"Hmmm" tuggar, tuggar och tuggar. "Inte lika god som den brukar kanske."
"Ja men smakar det dåligt eller gick det att äta??"
"Vad fan är det du har i maten?"
"Det vill jag inte säga."
Det är Björne
"DET ÄR BJÖRNE, DET ÄR BJÖRNE!!" Ropar jag till Dalle, lycklig som ett barn.
"DET ÄR BJÖRNES MAGASIN PÅ BARNKANALEN."
"Jaså!"
Wiiihaaa! Min son får se på Björne.
"DET ÄR BJÖRNES MAGASIN PÅ BARNKANALEN."
"Jaså!"
Wiiihaaa! Min son får se på Björne.
Bebis is no more
Min lilla bebis är inte så mycket till bebis längre.
Han börjar mer och mer likna ett rikigt barn, en riktigt människa.
Han växer så det knakar.
Det som knakar mest är syskonvagnen och liggdelen där han sussar sött. Han är för lång, för tung för den. Han behöver sova i sittvagnen nu.
När kunde man börja med den?
BebisKonrad! Jag får komma på ett bättre smeknamn till dig.
Äh! Vem försöker jag lura. Jag är mamma och mina pojkar är super små. BebisKonrad kommer för alltid vara bebis.
Snutta tutte för all framtid.
Och jag som tänkt amma ett halvår cirkus. Är snart där och bebisKonrad vägrar att ta flaska, sked... Annan föda än bröstmjölk.
Hängpattar till knäna rules!
Eller?
Han börjar mer och mer likna ett rikigt barn, en riktigt människa.
Han växer så det knakar.
Det som knakar mest är syskonvagnen och liggdelen där han sussar sött. Han är för lång, för tung för den. Han behöver sova i sittvagnen nu.
När kunde man börja med den?
BebisKonrad! Jag får komma på ett bättre smeknamn till dig.
Äh! Vem försöker jag lura. Jag är mamma och mina pojkar är super små. BebisKonrad kommer för alltid vara bebis.
Snutta tutte för all framtid.
Och jag som tänkt amma ett halvår cirkus. Är snart där och bebisKonrad vägrar att ta flaska, sked... Annan föda än bröstmjölk.
Hängpattar till knäna rules!
Eller?
måndag 4 maj 2009
Min lillasyster utbildar sig till stylist.Här fixar hon minsta systerns hår.
Minsta systern är kräsen som fasen.
Ingen frissyr är bra nog och speciellt inte om den innebär att ALLT håret ska vara uppsatt.
Fläta? Nej!
Svinrygg? Nej!
Rosett? Ja! Men bara om hälften av håret hänger ner.
Stylistsystern sliter av sig sitt eget hår och ger till minsta systern.
Alla blir nöjda och glada.
Långa ögonfransar
Hur har mina söner kunnat få så otroligt långa ögonfransar?
De skulle vara perfekta för en mascara reklam...
"Kasta dina lösögonfransar. Nya **** dubblar längden på dina ögonfransar"
Räddningen
Här kommer räddningen för nya mammamagen.
Baddräkten!
Den håller inne och döljer.
Bättre kan det inte bli.
söndag 3 maj 2009
Mammamagen ger sig till känna
Mammamagen ger sig till känna.
Hello mrs old jeans!
Oj det gick att knäppa knappen.
Hmm...
Hello mrs new belly! Looking bigger then ever. När du, inte bara kikar över byxlinningen, utan till och med väller över kanten.
Snacka om att komma hit och förstöra.
Dalle blev du blind av mammamagechocken? Du vet jag kan gå i klänning resten av livet.
Hello mrs old jeans!
Oj det gick att knäppa knappen.
Hmm...
Hello mrs new belly! Looking bigger then ever. När du, inte bara kikar över byxlinningen, utan till och med väller över kanten.
Snacka om att komma hit och förstöra.
Dalle blev du blind av mammamagechocken? Du vet jag kan gå i klänning resten av livet.
8 timmar senare
Åtta timmar senare, efter att filmen på TV4 stängdes av, har jag hunnit sova, leka med barnen, ammat bebisKonrad, bytt en och annan blöja, Dalle har eldat och vi har ätit frukost.
Dax för resten av dagen att sätta igång.
Dax för ångest.
Dax för bikiniångest.
Jag ska åka till stan och hålla utkik efter en bikini.
Mammamagen, please be nice.
Dax för resten av dagen att sätta igång.
Dax för ångest.
Dax för bikiniångest.
Jag ska åka till stan och hålla utkik efter en bikini.
Mammamagen, please be nice.
lördag 2 maj 2009
TV4
Ni som jobbar på TV4, vet ni att det är en omöjlighet att titta på de filmer som ni visar?
Filmerna börjar 21.00, 21.25 på lördagar och håller på fram till Nyheterna. Ja ni vet.
Sen fortsätter filmen och är slut tolv, halv ett.
Hur ska jag kunna se en hel film om jag vill ha tillräckligt många timmars sömn?
Jag kan inte se en film som slutar halv ett. Kan några småbarnsföräldrar göra det?
Och det måste väl finnas en hel mängd av oss i landet?
Varför tänker inte TV4 på oss?
Nu är klockan way past my bedtime.
Det går en underbar musikal på TV4 och jag ÄLSKAR musikaler.
Men hallå! A mama got to sleep. Så jag missar helt enkelt slutet på den här filmen också.
Suppellin
Kära forskare, läkare och proffessorer!
Varför finns inte penicillin i suppform?
Man skulle kunna kalla det för Suppellin.
Oooh vilken räddning detta suppellin hade varit för oss i denna stund.
Vi som har en fyra månaders bebis som kaskadkräks varje gång vi sprutar in det hemska penicillinet i hans mun.
Kära forskare, läkare och proffessorer uppfinn Suppellin.
Varför finns inte penicillin i suppform?
Man skulle kunna kalla det för Suppellin.
Oooh vilken räddning detta suppellin hade varit för oss i denna stund.
Vi som har en fyra månaders bebis som kaskadkräks varje gång vi sprutar in det hemska penicillinet i hans mun.
Kära forskare, läkare och proffessorer uppfinn Suppellin.
Flingor och...
Mmm så gott flingor och mjölk. Flingor och mjölk trallala trallala.
Jag gör i ordning en tallrik med flingor, öppnar kylen.
INGEN MJÖLK!
Vad i helvete! Ingen mjölk...
"Daaaalleee!"
Jag gör i ordning en tallrik med flingor, öppnar kylen.
INGEN MJÖLK!
Vad i helvete! Ingen mjölk...
"Daaaalleee!"
fredag 1 maj 2009
Skogsturken
Alltså förlåt men detta är roligt och min lillasyster säger att man får skoja om allt. Och inte fasen är den väl rasistisk eller? Jag ser den absolut inte på det sättet. Om någon tycker annorlunda så förlåt alla skogsturkar.
http://www.youtube.com/watch?v=bzUiA9tjn6E
Ja det var orginalet. Det finns ju en hel uppsjö med parodier på You Tube och dessa är ju störtsköna.
Fjällturken till exempel, min favorit:
http//www.youtube.com/watch?v=UdA1x6oN3RA&feature=related
Och min mans absoluta favorit. Gitarrturken, med en hyllning till Skogsturken the original:
http://www.youtube.com/watch?v=5m4tf-B6s_g
Skratta på bara.
http://www.youtube.com/watch?v=bzUiA9tjn6E
Ja det var orginalet. Det finns ju en hel uppsjö med parodier på You Tube och dessa är ju störtsköna.
Fjällturken till exempel, min favorit:
http//www.youtube.com/watch?v=UdA1x6oN3RA&feature=related
Och min mans absoluta favorit. Gitarrturken, med en hyllning till Skogsturken the original:
http://www.youtube.com/watch?v=5m4tf-B6s_g
Skratta på bara.
Har du stängt båda dörrarna?
Dalle trycker tröjor nere i sitt rum i källaren, snygga tröjor, många tröjor. Men färgen luktar starkt.
Är den verkligen riktigt hälsosam?
Det luktar starkt även dagen efter, i hela huset.
"Har du stängt dörren där nere?" Undrar jag.
"Mmm"
"Har du stängt båda dörrarna?" frågar jag då eftersom det fortfarande luktar giftfärg på hela mittenvåningen.
"Ja det tror jag väl"
"Är det okej om jag går ner och kollar?" Frågar jag då. Eftersom han alltid klagar på mitt kontrollbehov så kan jag ju lika gärna göra det bästa av situationen och fråga snällt om lov.
Jag går ner i källaren och första dörren är öppen.
"Du har ju fan inte stängt dörren" Fräser jag.
Jag går vidare, längre in i källaren.
Andra dörren är också öppen.
"Du har ju fan inte stängt nån utav dörrarna"
Inte alls bra för mitt kontrollbehov.
Är den verkligen riktigt hälsosam?
Det luktar starkt även dagen efter, i hela huset.
"Har du stängt dörren där nere?" Undrar jag.
"Mmm"
"Har du stängt båda dörrarna?" frågar jag då eftersom det fortfarande luktar giftfärg på hela mittenvåningen.
"Ja det tror jag väl"
"Är det okej om jag går ner och kollar?" Frågar jag då. Eftersom han alltid klagar på mitt kontrollbehov så kan jag ju lika gärna göra det bästa av situationen och fråga snällt om lov.
Jag går ner i källaren och första dörren är öppen.
"Du har ju fan inte stängt dörren" Fräser jag.
Jag går vidare, längre in i källaren.
Andra dörren är också öppen.
"Du har ju fan inte stängt nån utav dörrarna"
Inte alls bra för mitt kontrollbehov.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)