Som ni vet har vi fått äran att bli föräldrar till världens underbaraste söner, vissa dagar och de stönigaste och besvärligaste, vissa dagar.
Den äldste heter trots i andranamn och den yngste heter krångel i förnamn.
Krångel vill, som tidigare nämt, inte sluta lapa tutte.
Det i så hög grad att hans mamma nu springer marathon rätt in i väggen. Därför fick vi, via BVC, en tid hos en barnläkare.
Hon skulle bli lösningen till våra problem! Hon skulle bli räddningen.
Ja! Det trodde vi väl egentligen inte, men vi hoppades litegrann innerst inne.
"Bara hon inte säger: Det är bara att bita ihop och stå ut" säger jag innan.
Men självklart säger hon exakt så:
"Det är nog bara att bita ihop och stå ut. Snart vänder det ska ni se. Ni får försöka se det positivt och vara glada över att han går upp i vikt som han ska."
Men HALLÅ!!! Jag, JAG! Orkar inte bita ihop längre. Jag har bitit ihop så länge nu att jag fått ont i käkarna. JAG ORKAR INTE!!! Är det verkligen ingen som hör på vad jag säger? Är det ingen som lyssnar?
Självklart är jag glad över att min son inte är undernärd. Självklart! Jag är så evinnerligt tacksam över att han mår bra. Jag är glad över att amningen fungerar så fantastiskt utmärkt. Att mina bröst producerar grädde istället för vanlig bröstmjölk. Men nu får det fan vara bra!
JAG ORKAR INTE AMMA MER.
Är det ingen som hjälper en mamma i kris?
I mammakris!
onsdag 26 augusti 2009
Lära-gå-vagn
Idag ställde sig vår lille åttamånadersfilur upp och började gå med sin lära-gå-vagn.
Jag blev så stolt att jag fick tårar i ögonen.
Colaflaskan
Jag öppnar skåpet under diskbänken och ut på golvet ramlar en colaflaska.
Har jag gjort i ordning ett städ/papper- och petflaskesorterings skåp helt i onödan eller?
Det verkar bannemej så!
Hysterisk!
Jag blir inte klok på den här videon.
Den är hysterisk!
Hon är hysterisk!
Dansarna är hysteriska!
De skakas på rumpa, lår, hår och säkert tår.
Och så tänker jag att det här måste jag visa för två och ett halvtåringen. Han älskar ju arbetsmaskiner. Men! Det är alldeles för många halvnakna tjejer ivägen, så jag låter bli.
Den är hysterisk!
Hon är hysterisk!
Dansarna är hysteriska!
De skakas på rumpa, lår, hår och säkert tår.
Och så tänker jag att det här måste jag visa för två och ett halvtåringen. Han älskar ju arbetsmaskiner. Men! Det är alldeles för många halvnakna tjejer ivägen, så jag låter bli.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)