Okej bara en sak till:
Det verkar som pratbehovet gått i arv till bebisKonrad.
Han tränar på att prata.
Och han gör det högt och med glädje.
"BLABLABLA!!"
fredag 22 maj 2009
Min plikt
Jag ser det som min plikt att, som äldsta dottern i familjen, förmedla vidare alla viktigheter som händer och sker med mig, mina föräldrar och syskon. Detta till alla som visar ett genuint intresse för oss.
Med andra ord! Jag skvallrar, snackar skit, förmedlar. Ja kalla det vad ni vill.
Min bror brukar ringa mig och förhöra mig om det senaste skvallret.
"Vad har hänt?"
Alla vet att jag inte kan hålla saker och ting inom mig.
Ja förutom då ni ber mig hålla tyst om något.
Som till exempel hundshopping far far away!
Inte ett avslöjande från min sida.
Nä minsann jag kniper om så krävs.
Inte ord till jag ska yttra på denna blogg ikväll.
Med andra ord! Jag skvallrar, snackar skit, förmedlar. Ja kalla det vad ni vill.
Min bror brukar ringa mig och förhöra mig om det senaste skvallret.
"Vad har hänt?"
Alla vet att jag inte kan hålla saker och ting inom mig.
Ja förutom då ni ber mig hålla tyst om något.
Som till exempel hundshopping far far away!
Inte ett avslöjande från min sida.
Nä minsann jag kniper om så krävs.
Inte ord till jag ska yttra på denna blogg ikväll.
Mammas tunga slinter
"Har ni gift er eller??" Frågar min lillasyster Susanna min mamma.
"Mäh vaddå! Man kan väl ha ringar ändå, utan att vara gifta" säger min mamma och det syns på henne att hon ljuger som bara fan.
"Men hallå eller! Du skrev ju på facebook att du var gift."
Nu har mamma inte längre några kommentarer.
Men Susanna ger sig inte.
Varje gång hon träffar mamma stör hon sig på dessa ringar i vitt guld som pryder mammas vänstra ringfinger.
"HAR NI GIFT ER ELLER???"
Hon måste bara få veta! Det kliar så i själen om hon inte får veta och det NU!
VARFÖR kan mamma inte bara säga som det är?
Men så en dag är jag och mamma mitt uppe i en diskussion om deras nya bil och mamma säger:
"Bilen står ju på Jörgen! Men eftersom vi är gifta så är det ju lika mycket min bil."
Ööööh what!!! Vad sa hon nu egentligen??
"Ja ha så ni är alltså gifta?"
Mamma blir nu otroligt generad. Vad råkade hon säga...
"Säg inget till Susanna. Låt mig få säga det först."
"Då får du allt skynda dig att ringa."
"Mäh vaddå! Man kan väl ha ringar ändå, utan att vara gifta" säger min mamma och det syns på henne att hon ljuger som bara fan.
"Men hallå eller! Du skrev ju på facebook att du var gift."
Nu har mamma inte längre några kommentarer.
Men Susanna ger sig inte.
Varje gång hon träffar mamma stör hon sig på dessa ringar i vitt guld som pryder mammas vänstra ringfinger.
"HAR NI GIFT ER ELLER???"
Hon måste bara få veta! Det kliar så i själen om hon inte får veta och det NU!
VARFÖR kan mamma inte bara säga som det är?
Men så en dag är jag och mamma mitt uppe i en diskussion om deras nya bil och mamma säger:
"Bilen står ju på Jörgen! Men eftersom vi är gifta så är det ju lika mycket min bil."
Ööööh what!!! Vad sa hon nu egentligen??
"Ja ha så ni är alltså gifta?"
Mamma blir nu otroligt generad. Vad råkade hon säga...
"Säg inget till Susanna. Låt mig få säga det först."
"Då får du allt skynda dig att ringa."
Hur kan Pippi
Hur kan Pippi Långstrump gå ifrån att "bara" vara världens starkaste flicka. Till att kunna äta, spik, köra bil som en rallyförare och sedan få bilen att flyga genom att flaxa med armarna, flyga själv, gå på lina, gå på väggar och tak med hjälp av lite klister, springa fortare än en argsint tjur, cykla på en cykel utan hjul, flyga ett flygplan genom att hålla igång propellern med ett par pedaler, spela trumpet utan att veta hur, åka skridskor som en isprinsessa, låta som en ångbåt, flyga luftballong och ta ut en stek ur ugnen utan att andvända grytlappar.
Hur bär hon sig åt?
Att gå från att "bara" vara världens starkaste flicka, till att kunna helt omänskliga saker.
Blir det inte lite överdrivet?
Eller har vi bara sett Pippi filmerna alldeles för många gånger?
Hur bär hon sig åt?
Att gå från att "bara" vara världens starkaste flicka, till att kunna helt omänskliga saker.
Blir det inte lite överdrivet?
Eller har vi bara sett Pippi filmerna alldeles för många gånger?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)