Leka kanin

Två och ett halvtåringen leker kanin, hemma hos sin mormor.

Kaninen sitter i en bur och äter gräs.

"Melker ät inte gräset!" tjatar jag.

Kaninen fortsätter att äta gräs.

"Snälla Melker!"

Kaninen verkar vara väldigt hungrig idag.

"Men ät inte gräs då!"

Tydligen är kaninen inte bara hungrig, den är döv också, eller i alla fall i total två års trots.

"Här lilla kaninen! Här får du ett kex istället" en mormor kan då alla knep.

Precis det här

Det är precis det här som jag är så otroligt tacksam över.

Praktisk uppfinning 3

Ytterligare en praktisk uppfinning kommer bebisKonrad med.

Han lyckades fästa en plastburk i klisterremsan bak på blöjan.


Otroligt praktiskt för honom som ibland dimper ner på rumpan i alla ståuppsjälv försök.


På det här viset blir vägen ner betydligt kortare, plus att han får en liten portabel stol att sitta på.

Smartgenen förs vidare med andra ord.

Praktisk uppfinning 2

En praktisk uppfinning, enligt mig, är de färggranna flip flop tofflorna som min kära mamma så godhjärtat inhandlade åt mig idag, eftersom mina gamla, bleka och totalt utslitna flip flops, som ni kan se, verkligen inte gick att använda längre.

Dessa nya fina tofflor har remmen mycket högre upp, än de gamla och tydligen omoderna tofflorna. Detta gör att man inte behöver knipa med tårna längre för att hålla tofflorna på plats. Hur revolutionerande som helst.

Hurra för det!

Vad som däremot är mystiskt är att tofflorna är lika stora. Detta trots att det skiljer upp emot tre storlekar. De gamla tofflorna är nämligen i storlek 36/37, de nya däremot är i storlek 38/39.

Kan någon förklara detta för mig? Görs verkligen storlekarna mindre nu förtiden?

Praktisk uppfinning

En mycket praktisk uppfinning enligt min stylist syster.

Vinet Gloria, med skruvkork och mugg i ett.

Ett stort steg för mänskligheten.

Vinet som ger unga och mogna kvinnor den bakfylla de förtjänar.

Låt mitt svettiga jag vara, flugjävel.

Vad då envis som en åsna?

Envis som en fluga ska det vara.

Samma fluga envisas med att göra mig vansinnig.

Den verkar också ha minst tio liv.

Tre gånger har jag kallblodigt mördat den, men den återuppstår varenda gång.

Låt mitt svettiga jag vara, flugjävel.

Angående hårfärgen

Kära mor och Jörgen. Alltså! Angående bebisKonrads hårfärg...

Jag börjar tvivla starkt på två och ett halvtåringens trovärdighet vad det gäller svaret av bebisKonrads hårfärg.

Jag och Dalle frågar ut honom i morse:

"Vad har Konrad för färg på håret?" säger Dalle.

Två och ett halvtåringen tänker...

"Gult!"

Mhm??

"Vad har mamma för färg på håret?" undrar då jag.

Två och ett halvtåringen tänker igen...

"Svart!"

Ööööh nope!

"Vad har Melker för färg på håret då?" frågar nu både jag och Dalle.

"Öööö! Grön!"

Jo men gosse du har ju koll.

"Pappa då! Vad har pappa för färg på håret?" blir min slutgiltliga fråga.

"Brun!"

Alltså ett rätt av fyra.

Högst troligt att två och ett halvtåringen har fått en ledande fråga av sin mormor under gårdagens hårfärgsutfrågning.

Avslöjade!