Det har jag ju glömt att berätta.
När jag sov över hos mamma förra helgen så gjorde vi något som jag A L D R I G har gjort tillsammans med henne förut, aldrig någonsin i hennes hem, under min uppväxt eller ens efter det.
Vi åt frukost i vardagsrummet, framför tv:n.
Det var verkligen värt att påpekas.
En skål fylld till bredden med muslichoklad.
That is no more väldigt full... ooops!
I ödlans matburk, som är full av mjölmaskar size grande (jag kommer aldrig ihåg vad de egentligen heter) ligger något underligt, något som lever och rör sig, något väldigt mysko och olikt just en mjölmask.
Jag hade ju kanske gissat på att det ser ut som en nykläckt syrsa (hur nu en sådan ser ut), men vad gör en sådan i larvburken? Där det som sagt bara bor larver/maskar. Syrsorna bor i en burk bredvid.
Det här fenomenet är väldigt spännande och fascinerande, samtidigt lite läskigt. För tänk om det är just en alien som kommer sprätta upp oss med sina enorma tänder och klor.
(Anneli! Visst ser den litegranna ut som den där jag hittade i sandlådan och tvingade dig att titta på i förstoringsglas.)
