Den egentliga anledningen till att vi åkte ut till vattnet, idag,
var att barnen (läs Dalle och hans storebror) skulle få köra lite radiostyrd båt.
Det gick ju så klart inte alls.
Båten stannade, ute på vågorna och det stora räddningspådraget inleddes
(att vi inte ringde kustbevakningen).
var att barnen (läs Dalle och hans storebror) skulle få köra lite radiostyrd båt.
Det gick ju så klart inte alls.
Båten stannade, ute på vågorna och det stora räddningspådraget inleddes
(att vi inte ringde kustbevakningen).
Dalle sprang och hämtade det stoora, stora metspöt och trodde på fullaste allvar att han skulle kunna fiska upp båten. Han stod och vevade med spöt och kroken och flötet ven genom luften.
Ja han lyckades ju inte (är inte förvånad)och båten drev långt in i vassen.
Tillslut fanns det bara en sak kvar att göra:
Paniksjösätta en eka, med ett stort hål i botten och paddla utav bara helvete.
Det var en underhållande syn att se Dalle sitta i fören på båten, med skräcken i vitögat.Han som inte ens vill bada på sommaren ("Det e föör kaallt!"),
var livrädd att han nu skulle ramla i vattnet och/eller att båten skulle sjunka.
Riktigt fort paddlade han.
Och så trasslade han in sig i vassen...Nej då! Det gjorde han inte...
Han lyckades fiska upp den radiostyrda båten,
lägga den i botten på ekan, varpå båtens motor startar igen.
Dalle får då en idé och använder den radiostyrda båten som motor,för att ta sig tillbaka in till land igen.
Solen kommer fram!
Båtarna och Dalle kommer upp på land igen
Och lugnet lägger sig.För den här gången...
