Nog med nostalgi

Tillbaka till verkligheten.

Pelletsen ska fyllas på, kläder ska läggas fram.

Det är elva år sedan studenten.

Jag har ryckt loss två grå hårstrån från min skalle.

Den ena fick jag i julklapp (great! tackar tackar tomten för det).

Jag kan börja räkna bristningarna på min mage och handens fingrar kommer inte att räcka till.

Dalle börjar få hår på ryggen och jag avskräcks inte ens längre.

Var är världen på väg?

Fru Märkvärdig minns:

Studentbalen:

Tro det eller ej, men där står jag och glänser.

Bildbevis

Tusan också!

Mamma du hade rätt!!!
Du hade permanentat hår även efter jag hade träffat Dalle.

Min mamma för elva år sedan!

Men se här:

Lillasyster Ida för elva år sedan.

Dalle: "Vilken bookworm!!!"

Fru Märkvärdig minns:

Studenten:

Elva år sedan i år.

Se på mig och Dalle!
Vilka tider!!!

Tre saker om mig

Från förr och som ni (kanske) inte visste:

1. Jag hade lila hår när jag tog studenten.


Ja jag antar att det var så man skulle se ut.
Mina fina piercingar också.

2. Jag spydde regelbundet under hela tredje året på gymnasiet.
Inte för att jag tyckte att jag var för tjock. Utan för att jag mådde så jävla dåligt.
Nu är jag för tjock, men spyr inte.

3. Jag spydde varje dag i nio månader, när jag väntade yngsta sonen.
Det var en härlig graviditet!
Jag gick upp, åt frukost, spydde upp frukosten, åkte till jobbet, åt frukost igen och mådde sedan ap-illa resten av dagen. Varje dag, samma sak i en hel graviditet.

Jag har blivit en jävel på att spy efter allt kräkande, det vill jag ju lova.