Kärleksförklaring

Vad underbart det är.

Min femmånaders bebis sitter i mitt knä, framåtvänd ifrån mig.

Så fruktansvärt nyfiken på vad som händer runt omkring.

Så plötsligt lutar han sig bakåt. Vänder sitt glada ansikte mot mitt, öppnar munnen och trycker den mot min kind.

En riktigt blöt puss på bebisvis. Som den är innan de förstått att man pussas med stängd mun.

En underbar kärleksförklaring från en liten krabat som fortfarande avgudar sin mamma.

Skälla

Ibland när man varit trevlig och glad i flera dagar kan det till slut ta stopp.


Man blir sur och grinig, förvandlas till ett giftspottande monster och hugger till direkt och blir rent av svinförbannad.


Vrede!


Man måste avreagera sig.


Man börjar skälla.


Målet är att såra.


Kuva!


Få mottagaren av all din ilska att få mindervärdeskomplex.


Nej det är inte snällt och inte förståndigt.


För sen när lugnet lagt sig och man blir glad igen då är skadan redan skedd.


Nu är mottagaren plötsligt den som hatar.


Nu måste man fjäska sig in på plussidan igen. För annars blir det skilsmässa direkt.


Det är inte värt det.


Att överreagera.


Att såra med onödigt hårt och högt skällande.


"Mamma skäller" säger tvååringen.


Och när tvååringen säger så ja då gör du inget annat än backar för då vet du att:

"Fuck! I crossed the line."

Let's talk about sex till frukost

"Jag gjort ett quiz på Facebook igår. För att se hur porrskadad jag är. Jag blev Ron Fucking Jeremy. Alltså helt jävla porrskadad" säger Dalle när vi sitter, hela familjen runt köksbordet och äter frukost.

"Det enda jag tänker på är sex"

Jag nickar instämmande.

"Vad innebär Ron Jeremy då?" frågar jag med rostmackan i munnen.

"Att jag är totalskadad och aldrig mer kommer att ha ett normalt förhållande till porr."

"Men gud jag skäms."

"Det enda jag kan göra är att aldrig mer se på porr. Det är min enda chans." Säger Dalle och ser uppriktigt nedstämd ut.

"LYCKA TILL! Lycka till!"