Nattskräck

En barnpsykolog berättar för oss om hur man ska hantera nattskräck (barn som vaknar och skriker vettskrämda och som är onåbara).

* Man ska absolut inte ta upp dem ur sängen. Barnen befinner sig fortfarande i mardrömmen och tror att du är en del av den. Det enda som kan ta dem ur drömmen och tillbaka till verkligheten är din lugnande röst.

* Man ska inte försöka väcka dem.

* Man ska inte, absolut inte tända lampan.

* Man ska enbart sätta sig bredvid och prata lugnande med dem. Alternativt sjunga en visa för dem, som de känner igen och uppskattar. Man sitter bredvid barnet och pratar med det tills att det kommer till ro. Det kan ta fem minuter, det kan ta en kvart.

Följ dessa råd och barnet kommer snart komma till ro och somna om.
.
.
Vi testade dessa råd ikväll, när ett och ett halvtåringen vaknar bara minuter efter att han somnat för kvällen.

Fem minuter, max tog det och så sov han lugnt igen.

Vi vet ju i och för sig inte om han kommer sova gott nu resten av natten, MEN!

Ledigheten

Gud vad skönt tänkte jag i torsdags.

Fyra dagar ledig, tillsammans med min familj.

Och så blev det fredag och snoret började rinna.

Och så blev det lördag, söndag, måndag och idag... Tisdag!

Och nu kan jag konstatera att nej det blev ju inte alls någon skön och trevlig ledighet.

Vi har bara varit sjuka och nu går vi varandra på nerverna.

Jag och Dalle är griniga på varann.

Barnen slåss och bråkar.

Och varför ska det alltid bli så här när man tillbringar för mycket tid tillsammans, tätt intill, innanför huset fyra väggar?

Imorgon ska jag åka till jobbet. Hur sjuk jag än må vara.

Här hemma kan man ju inte vara.

Jag får lyssna på min ljudbok i bilen.

En och en halvtimmes lugn och ro.

Inte illa för en småbarnsmorsa.