Hur kan ett barn slå sitt huvud mot hårt underlag, så hårt, gång på gång, utan att det gör ont?
DUNK DUNK DUNK DUNK
Alltså det låter verkligen som att han ligger där uppe, i sin säng och tar sats.
NU ska jag skalla DUNK, nu ska jag skalla DUNK, nu ska jag skalla....
Jag som precis, igår kväll innan läggdags, trasslade upp alla tovor han hade i sitt hår. Trassel som han får av att banka sitt huvud. Håret är precis så där liite för långt och trasslar sig väldigt lätt.
Eller vad då väldigt lätt. Han ligger ju, på alla fyra och rullar sin kropp från sida till sida i högt tempo. Med sitt huvud ner i madrassen. Klart att det blir trassel!! Men ändå! Det finns en hårlängdsgräns, faktiskt. Lagom kort = inget trassel. Liiite för långt = Trassel, varje dag. Hår som står rätt ut som Pippi Långstrumps dreadlocks.
Än så länge står jag ut. Men jag vet att jag snart kommer tröttna på allt evinnerligt trasslande, som bara ser värre ut för varje morgon. Snart kommer saxen åka fram och det blir gråting över paniken att se sitt eget hår trilla ner på kläderna, på golvet, i munnen PAAAANIIIK!!!!
Äh bit i hop
"Men ni får ha i lite balsam när ni tvättar hans hår..."
B a l s a m!?? När vi tvättar hans hår?!?! Tillåt mig att skratta, högt och ytterst ironiskt.
Tror ni på fullaste allvar att vi kan tvätta Lillkillens hår?
Om vi lyckas genomföra proceduren en gång, med livet, hälsan och hörseln i behåll. Inte tusan vill vi göra det en gång till, direkt efter första ursköljningen för att ha i balsam.
No, no, no!
De här föräldrarna gillar att leva som sagt. Och de ogillar gnäll och skrik som överskrider en viss gräns (mer än fem timmars grin om dan är inte okej).
Nä då kör jag hellre apvarianten med att ta gossen i mitt knä, på kvällen och reda ut tova, för tova.
