Tänk att det ska vara en mamma (läs kvinna) för att lugnt och harmoniskt kunna ge sin äldsta son penicillin med spruta.
Här har jag oroat mig som en toka för att, ensam, ge snart fyraåringen penicillinet.
Hur ska jag, med våld, kunna hålla fast armar, ben och huvud på sonen samtidigt som jag ska hålla i sprutan och sakta trycka i honom innehållet?
Jo jag köper honom Räddningsbåten Elias och har turen att den levereras lägligt på rätt dag. Jag överraskar sonen som blir utom sig av lycka. Sen så förbereder jag honom hela eftermiddagen.
"Jo nu när du har fått Elias båten så kan du väl lova mig att du tar medicinen ikväll" säger jag gång på gång för att påminna honom.
"För annars blir jag ju tvungen att skicka tillbaka båten."
Jag vet ju att han vet att han har fått den här presenten för att han är sååå duktig och tar sin medicin. Han vet precis vad som krävs av honom.
Och när stunden väl är inne, påminner jag honom lite extra och pekar på båten.
"Du kan väl stå still där, så håller jag inte fast dig. Utan jag bara sprutar in medicinen och så sväljer du."
Och gossen ger med sig, tar bort sina händer ifrån munnen och låter mig ge honom medicinen.
Vilket halleluja moment!
Vilken supermorsa jag är.
