måndag 31 augusti 2009

Fru Märkvärdig har lösningen för dig

Upplever du att en eller två förkylningar per år inte är nog.
Då har Fru Märkvärdig lösningen för dig.
Skaffa ett eller flera barn och du kommer öka dina utgifter på nässpray, halstabletter, alvedon och dylikt med det tiodubbla.
Barnen kommer med största sannolikhet dra med sig hem så mycket bakterier från dagis att du kommer vara knockad av förkylningsvirus var och varannan månad.
Tänk hur detta kommer öka dina sjukskrivningar.
Låter det här för bra för att kunna vara sant?
Det är det inte!
Barn är helt enkelt så bra.
Miljarders miljarders småbarnsföräldrar kan ju inte ha fel.

Fru Märkvärdig ser framåt

Tänk! Fyra månader från idag är det Nyårsafton.
Det blir lajbans det!
Kan inte låta bli att undra om jag är bröstvårtelös då?

söndag 30 augusti 2009

Bröstvårtemassakern

BebisKonrad suger tag om bröstvårtan och börjar dricka.
Han greppar tag om mitt bröst med sin vänstra hand och kramar om skinnet. Precis som om bröstet var på väg att fly och enda sättet att hålla det kvar är att hålla fast det.
Han böjer upp sitt vänstra ben och börjar slå sig själv på knät.
Han sneglar på mig.
Och så biter han tag.
"AAAAAAAAAAJ! " Vrålar jag och bebisKonrad släpper taget.
Det här har han gjort förut. Det här är en avancerad och farlig lek han utövar. Han vet det och han är otroligt nyfiken på att testa gränsen.
Jag erbjuder honom min dunkande bröstvårta, för ett nytt försök. Ungen ska ju bli mätt.
Han suger och suger och så...
Biter han tag igen och drar i bröstvårtan.
"MEEEEEEN KOOOONRAAAAD!"
BebisKonrad tittar upp, med bröstvårtan i mun. Han har ett leende på läpparna och jag kan se hur han håller fast bröstvårtan med tänderna.
Det bubblar ur honom, ett riktigt bebisfnissande.
"Du får inte göra så" säger jag till honom. "Det gör ont!"
Han vet så väl! Men det är så roligt.
Återigen erbjuder jag honom bröstet.
Och han biter sig fast direkt.
"KOOOOONRAAAAAD!" Vrålar jag och bänder upp käkarna på honom.
Nu skäms han.
Han gömmer sig under mitt hängande bröst, ligger alldeles tyst och avvaktar.
"Fan Konrad!"
Och så börjar han gråta.
Jag tar upp honom och tröstar.
Han gosar in sig i min bröstkorg och vrider sitt lilla ansikte fram och tillbaka, som för att gnugga bort skammen.
Bröstet ska tömmas, så för en sista gång erbjuder jag honom mitt bröst.
Hela min kropp är på helspänn. Den känner av smärtan i förväg.
BebisKonrad ligger en stund med brösten i sin mun och bara avvaktar.
Så börjar han äta glupskt.
Efter en kvart sover han djupt.
Min bröstvårta har överlevt ännu en massaker.
Undra om han skulle kunna bita av den helt och hållet??

Min frissyr!

Hela familjen samlade i sängen, morgon efter en sen natt. För att mysa och gosas, tycker jag och Dalle. För att härja, hoppa och gömma sig, tycker två och ett halvtåringen. För att krypa, ställa sig upp och jucka, tycker bebisKonrad.



Hade jag varit dem hade jag istället flytt fältet vid åsynen av min frissyr.

Tjejfest och jag var bjuden

"Den blir bra! Ni blir ändå inte snyggare än så!"

Bajs under förlossningen, sex efter förlossningen, amning, sluta amma, kläder, skor, svikare, old times, good times, pojkvänner och äkta män, barn och små tomtekängesnapsar med Jägermeister.

Tjejfest och jag var bjuden!

Tack nått så in i helvetet för det!

Jag hade skit kul!

Ni var skit kul!

Sen åkte jag hem och ammade!

Men det gjorde ingenting...

För några timmars baravarajagtid gjorde susen och det visste ni.

Och nu är ni bakfulla, men det är inte jag!

lördag 29 augusti 2009

Jag skäms

Ska jag behöva skämmas över Amanda Vardet?



Jag gör det!

Vad vore livet utan CamachoLanggaards?

Ni minns att jag bad er om en rubrik!
"Vad vore livet utan CamachoLanggaards?" Var en rubrik som hamnade bland kommentarerna.
Ja vad vore livet utan dem?
Förjäkla dötrisst vill jag påstå!
Vem skulle annars få oss att åka till ridskolan klockan nio på morgonen en lördag som denna?
Här följer en bildkavalkad på en förträffligt tidig förmiddag:
Dalle, med bebisKonrad på magen, går rundtur tillsammans med pappa CamachoLanggaard.
De hade hoppats på manloving, men nöjer sig med att smeka hästnosar idag.
Två nätta rumpor tillhörande mamma och dotter CamachoLanggaard, krafsandes i hästens bakhov. Papporna stannar upp och tittar mycket intresserat, på en och annan bakdel.


Dotter CamachoLanggaard redo för att rida barbacka för första gången.
"Ramlar ni av får ni bjuda på tårta nästa gång" hotar ridläraren.


Två och ett halvtåringen är inte heltänd på hästar direkt. Han hade hellre klappat traktorn utanför eller något annat motordrivet fordon med många hästkrafter.
Ingen tårta till nästa gång! Flickorna höll sig med nöd och näppe kvar på hästryggen.
Två och ett halvtåringen drar i pappas hand. Han vill ut och titta på traktorn.

fredag 28 augusti 2009

Reklam jingel

Lyssnar på radion och hör bensinbolaget PREEM:s nya reklam jingel.

"Preem! Tänker lite längre."

Här kommer Fru Märkvärdigs reklam jingel:

"Jag! Tänker inte längre..."

Nu börjar livet vill jag lova

Tänk! Gravida grannfrun har fått en son.
Nu börjar livet för dem vill jag lova.
Lycka, lycka, lycka, sömnbrist, skrik och gnäll. Men framförallt lycka!
Stort grattis till nyblivna familjen!
Förresten så kan man undra varför det endast föds pojkar på vår "gata".
Är det något speciellt i vattnet eller?
Dessa små gossar kommer bli ett härligt gäng när de växer upp.

Är min blogg rak?

"Ida! Är min blogg rak?" undrar jag eftersom lillasyster Ida klagat på att Fru Märkvärdigs layout har varit sne.

Salt och gott

Underbara barn och deras fantastiska nyfikenhet.

Två och ett halvtåringen är varm och svettig om fötterna.

"Är det gott?" frågar jag.

"Jaa!"

Jag förstår! Salt och gott.

Gårdagen i bilder

Gårdagen i bilder:
Två och en halv timmes skogspromenad med hela familjen.
Två och ett halvtåringen letar svampar och är en riktig svampplockarexpert.
Är inte så hög och ser minsta svampen direkt.
Inte för att de var svåra att hitta.
Det fanns mängder av Kantareller och Trattkantareller.
Naturligtvis var det Dalle som rensade dem när vi kommit hem.

torsdag 27 augusti 2009

I love you

Över 13 000 besökare.
I LOVE YOU!

Själavård för mamma

Skynda fynda på Bloms varuhus!



De har 30% rabatt på ALLT, hela helgen, med start idag.

Så, som så många andra, åkte vi dit idag.

En timme efter att de hade öppnat.

Det fanns nästan inte en enda ledig parkeringsplats kvar.

Jag blev stressad eftersom jag såg framför mig hur alla roliga varor tog slut framför mina ögon.

Så jag hastar in, med make, barnvagn med sovandes bebis och med trotsig två och ett halvtåring som endast har siktet inställt på rutschkanan utanför.

Efteråt känner jag mig dock nöjd.

Jag har fyndat!


Leklera till två och ett halvtåringen, med formar och kavel: 14:-


5 pack strumpor, i storlek 25/28, till två och ett halvtåringen: 34:-
Ett par Name It jeans, i storlek 74, till bebisKonrad: 70:-


Ett par Boná Parte jeans: 97:- och ett par Name It jeans: 63:- i storlek 98, till Elsa


En Boná Parte sweatshirt: 83:- och ett par jeans av okänt märke: 63:- i storlek 104, till två och ett halvtåringen

Och så största fyndet, hoppas jag (återstår att se till vintern om kvaliten är ok): En Outburst Kid´s overall: 174:-
Halleluja!!

Kelsey's story to prevent abuse against children

Det är rent ut sagt fruktansvärt!

Jävlar om någon rör mina barn.

Eller om jag misstänker att något annat barn råkar ut för liknande.

Jävlar!




En liknande video cirkulerar på Facebook för att förebygga barnmisshandel.

Gör ALLT för att förebygga barnmisshandel.

onsdag 26 augusti 2009

I mammakris

Som ni vet har vi fått äran att bli föräldrar till världens underbaraste söner, vissa dagar och de stönigaste och besvärligaste, vissa dagar.

Den äldste heter trots i andranamn och den yngste heter krångel i förnamn.

Krångel vill, som tidigare nämt, inte sluta lapa tutte.

Det i så hög grad att hans mamma nu springer marathon rätt in i väggen. Därför fick vi, via BVC, en tid hos en barnläkare.

Hon skulle bli lösningen till våra problem! Hon skulle bli räddningen.

Ja! Det trodde vi väl egentligen inte, men vi hoppades litegrann innerst inne.

"Bara hon inte säger: Det är bara att bita ihop och stå ut" säger jag innan.

Men självklart säger hon exakt så:

"Det är nog bara att bita ihop och stå ut. Snart vänder det ska ni se. Ni får försöka se det positivt och vara glada över att han går upp i vikt som han ska."

Men HALLÅ!!! Jag, JAG! Orkar inte bita ihop längre. Jag har bitit ihop så länge nu att jag fått ont i käkarna. JAG ORKAR INTE!!! Är det verkligen ingen som hör på vad jag säger? Är det ingen som lyssnar?

Självklart är jag glad över att min son inte är undernärd. Självklart! Jag är så evinnerligt tacksam över att han mår bra. Jag är glad över att amningen fungerar så fantastiskt utmärkt. Att mina bröst producerar grädde istället för vanlig bröstmjölk. Men nu får det fan vara bra!

JAG ORKAR INTE AMMA MER.

Är det ingen som hjälper en mamma i kris?

I mammakris!

Lära-gå-vagn

Idag ställde sig vår lille åttamånadersfilur upp och började gå med sin lära-gå-vagn.
Jag blev så stolt att jag fick tårar i ögonen.

Colaflaskan

Jag öppnar skåpet under diskbänken och ut på golvet ramlar en colaflaska.
Har jag gjort i ordning ett städ/papper- och petflaskesorterings skåp helt i onödan eller?
Det verkar bannemej så!

Hysterisk!

Jag blir inte klok på den här videon.



Den är hysterisk!

Hon är hysterisk!

Dansarna är hysteriska!

De skakas på rumpa, lår, hår och säkert tår.

Och så tänker jag att det här måste jag visa för två och ett halvtåringen. Han älskar ju arbetsmaskiner. Men! Det är alldeles för många halvnakna tjejer ivägen, så jag låter bli.

When loves take over

I natt var det jag och den här låten:

tisdag 25 augusti 2009

Känner mig knockad av Mike Tyson



Här på botten ligger jag!

Det är lite ensamt och knöligt och inte direkt behagligt.

SvampBob Fyrkant simmar förbi, men inte ens han kan liva upp mig.

Jag ligger här och känner mig knockad av Mike Tyson

Jag är nere för räkning och allt är den där jäkla amningens fel.

BebisKonrad har startat en antiamningsfri kampanj och kryper omkring här hemma och manifesterar.

Och jag har gett upp!

Så som jag har kämpat!

Jag borde tilldelas en tapperhetsmedalj.

Ta emot en guldklocka för väl utförd tjänst.

Men inte då!

Nä jag får fan aldrig gå i amningspension.

Jag får slita till hjärtat mitt slutar slå.

Och det lär det väl göra snart för det är ont om syre här nere på botten.

Och den luft som finns kvar osar illa av Tysons svettiga boxningshandskar.

"Upp med garden Johanna! Snart är ronden över."

"Men jag har ju sån jävla dålig kondis jag..."

Poff!

Eller kanske snarare smack!

Eller S M Ä L L!!

Så ligger jag där och yrar.

För ni vet väl att Mike Tyson slår lika hårt som en åsna sparkar.










måndag 24 augusti 2009

Ge mig en rubrik!

Nu får ni bestämmer vad jag ska skriva.
Så här går det till:
Skriv en kommentar och ge förslag på rubrik till nästa inlägg.
Sen skriver jag ett inlägg på temat.
Kul?
Okej!
Kom med förslag!

Kom och hämta tillbaka lasset

Vi har köpt ved av det nerlagda pappersbruket.
Av ren godhet fick vi ett lass mer än vad vi hade beställt.
Detta observerade "gubbarna" på bruket och protesterade.
"Dä ser allt ut som om dä ä mer än 15 kubik." "Ja få ta och räkna ut hur monga lass som har körts hem till di där."
Och i ren girighet, snålhet och härskaintegesbortnågontinggratis, så klagas det för "chefen".
Nu får vi betala!
För ved som vi inte beställt, som vi inte bett om, som vi inte ens visste om att vi fick.
Kom och hämta tillbaka lasset vet jag.
Griniga jävlar!

Eller ber du om ursäkt?

Om du kommer hem till någon som du vet har små barn och du ser att det står en barnvagn parkerad precis utanför ytterdörren. Ställer du dig då och ropar precis bredvid den?
Fortsätter du att prata, högt så att till och med grannarna hör dig? Trots att småbarnsföräldern tydligt markerar med fingret framför munnen att:
"Schyyyyy!!!"
När barnet sedan vaknar till på grund av din höga stämma säger du då:
"Men va fan! Varför säger du inte att han ligger där och sover!"
Eller skäms du och ber så hemskt mycket om ursäkt?

Mums!

I högklackat (för att "gå in" de nya skorna), med bara ben, ett barn på ena höften och med dammsugaren i högsta hugg är jag varje mäns drömkvinna.
Dalle myser varje gång han går förbi. Hans fru tar både hand om barnen och städar och detta i högklackat.
"Mums!"
Själv gör han riktigt mansarbete utanför, genom att snickra på huset.

Sköldpadda bortskänkes

"Bompa! Lever lyxliv här" säger stylistsystern. "Men NU behöver han ett nytt hem."

Så sköldpadda bortskänkes!

Någon som är intresserad av en sköldpadda med tillhörande terrarium?

Maila susanna-lind@hotmail.com

Ett tidigt scrapbookingintresse må vara fött

"Men NEEJ!! Inte pilla... Fatta hur mycket tid jag har lagt ner på det där albumet" vrålar stylistsystern och lyfter undan bebisKonrad.

Ett tidigt scrapbookingintresse må vara fött!

REA-fynd

Billigt REA-fynd så här på förhösten.

Småbarnsförälderns räddning

En småbarnsförälders räddning i ALLA nödsituationer.

MajsBågar/MajsKrokar!
Totalt smaklösa!
Men en totalt ÄLSKAD favorit!

söndag 23 augusti 2009

Parodi på Amanda Vardet

Minns ni tjejen jag varnade alla flickmammor för?

Här är en parodi på henne.

Gårdagen i bilder


"Aaah! Du älskar din moster eller hur Konni?" säger lillasyster Ida till bebisKonrad.



"Ja! Förresten det finns nästan ingen bensin kvar på bilen. Men den räcker nog så att ni kan åka och tanka den, hehe!"



"Men FAN Ida! Du får ju tanka bilen när du lånar den."



"Ja men här får du pengar istället." Lillasyster Ida börjar skrammla med mynten i plånboken. "Det här är allt jag har."



"Ja ja!" säger jag när hon stoppar ner en femtiosedel och några mynt i min bakficka.









Jag frågar pappa hur han tycker att det känns nu när lillasyster Ida ska flytta de 26 milen ända bort till Kopparberg.




"Nah! De bli skönt slippa katten!"





Mamma står i köket och lagar avskedas brunch the american way.



Hennes yngsta dotter flyttar långvägars och hon klistrar på ett falskt leende på läpparna för att klara av dagen.








Stylistsystern har annat i tankarna.



Dagen börjar dra ihop sig till eftermiddag och det är snart dax för alla att dra sig hemåt. Lillasyster Ida börjar känna sig lite ledsen över att this is it!

Vem vet när vi träffas nästa gång... Till jul?

Jag, som största storasystern, känner vemod i hjärtat.

Men! Ett och ett halvt år går fort. Vi köper en webbkamera till dig i julklapp, så kan vi ses varje dag.

Angelina Jolie i vår trädgård

Men titta! Det är Angelina Jolie i vår trädgård.

Inte direkt någon konstnär

"Övre bilden: En brandbil, undre bilden: En ambulans"

Lillasyster Ida är inte direkt någon konstnär.

lördag 22 augusti 2009

Wedding dance

Kan inte släppa tanken om att stylistsystern och hennes blivande man kommer att överraska oss alla på den stor dagen.
Kan det bli något som liknas vid detta?

Hair Contest - Johan Lind

Går in på BK Häckens hemsida och kommer över den här lustiga artikeln:
"Hair Contest - Johan Lind

Att Johan Lind håller en hög nivå på fotbollsplan vet vi redan. Frågan är hur pass hög nivå hans frisyr håller?

.
För den som inte vet så har Johan Lind Peruanskt släktursprung. Förutom hans pelo negro (svarta hår) och bruna ögon är Johan även Spansktalande. Även om Linds spel inte är typiskt Sydamerikanskt så är hans frisyr det. Hårstråna är tjocka och håret är oerhört rakt.

.
I Häckentröjan så har vi sett lind i snaggat hår och vi har sett honom i längre hår. Hårlängden varierar med ett tidsintervall på cirka 6 månader. Frisyren var mycket använd och populär på Cuba under Fidel Castros kommunistera. “Ekonomifrilla” kallar vi det i Sverige. Man låter håret växa okontrollerat tills det blir alldeles för långt, sedan klipper man det kort. Därefter upprepas processen, om och om igen.

.
Bkhacken.se rekommenderar Johan Lind att hålla håret så kortklippt som möjligt för att hålla en bra Allsvensk standard. Förutom att Lind ser bra ut i kort hår så ser han också mycket yngre ut.

.
Johan Lind bör inte spara till långt hår och kamma det bakåt med brylkräm. Försvararen kommer då att se ut som dålig version av Andy Garcia.

.

.
Frisyrbetyg
Kort hår 3,5
Långt hår 1,5

.
Bkhacken.se"
.
.
Tänk att klubben gör sig lustiga över det lilla hår du har.

Storslaget

Det är så storslaget att jag blir rörd.

Blir så stolt över min bror Johan.


Kolla HÄR och se varför.

Anna! Jag borde byta namn till "Fotbollssystern" haha

Jag! Starkare än en midjestyrd dumper

Igår, tidig morgon, levererades en fjärdedel av vår vinterranson med ved, av fransmannen.
Den levererades storslaget med:
"Det DÄR är en midjestyrd dumper!" sa Dalle högtidligt.
Den midjestyrda dumpern hade sexhjulsdrift, men tog sig ändå inte upp för backen utanför vårt hus. Det var ett himla ståhej och förbryllade miner.
Till slut tog fransmannen och Dalle beslutet att: Vi dumpar veden här, mitt på vägen.
"Jag får se till att röja undan den snabbt bara" hör jag Dalle säga till fransmannen.
Han gör tummen upp och började sakta höja flaket för att tömma lasten, mitt på vägen, så att inga bilar skulle kunna passera, förmodligen på hela dagen. Det är trots allt 15 kubik ved som det handlar om.
Men vad i helvete! Stod jag i fönstret och tänkte. Vad håller dårarna på med??? Snabbt som fan, med bebisKonrad på höften rusar jag ut på altanen och vrålar, för att överrösta motorljudet:
"DAAAAAAAAAAAAAAAAALLEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEE!"
"Ööööh! Vänta lite. Johanna ropar" och den midjestyrda dumpern stängs av.
"DAAAALLLLEEEE!!! VEDEN KAN INTE LIGGA DÄR."
Och som den kloka man han är, så lyssnar Dalle på mig. Fransmannen åker tillbaka, med all ved, för att återkomma med en mindre maskin, med mindre ved åt gången. För att överhuvudtaget kunna ta sig upp för vår backe utanför.
Och för just den där branta backen drar jag syskonvagnen upp och ner, var och varannan dag.

fredag 21 augusti 2009

Kuk Kuksson

Min man ska skicka brev!

Till:

Kuk Kuksson

Kukvägen 5

Kuk



Jag vet inte riktig, men på något sätt skäms jag.

Ved framför dörren

Dalle rustar sig inför kommande värmekrig och beställer hem rejält med ved.

Den blir levererad som bestämt.

MEN! Det är en dörr bakom vedhögen och där var det tänkt att veden skulle in för vintern.

torsdag 20 augusti 2009

BouncE flash mob på Grönan

Men det är ju hur coolt som helst!
Ja jag säger coolt, som vilken annan ball snart trettioåring också skulle gjort.
För BouncE Flash Mob på Gröna Lund är både ball och cool.
Se mobben HÄR.

Hjälp mitt undermedvetna har blivit besatt

Låt ett som spelades i mitt huvud halva natten:
"Sooomnar 07, vaknar igen på naaaaaaaaatteeeeeeeeeeeeeeeeeen!"
"Gissa vilken låt jag har på mitt huvud" viskar jag till Dalle.
"Hi hi! Sjung den så kanske du slutar tänka på den."
"Men jag kan ju inte ligga här och skrika" vilket skulle bli tvunget (se låten HÄR och förstå mitt dilemma).
Men jag slutar faktiskt höra den här versen om och om igen i mitt huvud. För nästa gång jag vakar till så är det den här refrängen som istället tränger sig fram:
"Don't bring flowers after I'm deeeeeeaaaad. Don't bring flowers after I'm deeeeeeeaaaaad. Save your givings for the living insteeeeeed..." (se videon HÄR).
Hjälp! Mitt undermedvetna har blivit besatt av Erik Hassle.

Håll dina färgfläckiga händer borta

"Do gara mäj tokki!" Dalle! När du lånar min bärbara, fina lilla Acer-dator och sedan inte laddar batteriet, så att moi kan blogga när behovet tränger på.
Håll dina färgfläckiga händer borta!

onsdag 19 augusti 2009

He he he he

Jag brister ut i skönsjungande ugglesång:
"SOOOOMNAR 07 VAAAAKNAR IGEN PÅÅÅÅ NATTEEEEEEEEEEEEEEEEN!"
Två och ett halvtåringen tittar på mig och faller sedan åt sidan, ner i soffan, och börjar att skratta. Ett tillgjort och hest skratt.
"He he he he!" och det låter som om han skulle få upp struphuvudet om han fortsatte.

Somnar 07 vaknar igen på natten

Men det är den HÄR låten som spelas inuti min hjärna på nätterna när jag ligger och ammar, trots att jag inte skall.
"Somnar 07, vaknar igen på naaaaaaaaaaaaaatteeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeen"
Ganska störande egentligen. Tur att Erik Hassle är så söt...
Och NEJ! Jag gillar INTE orginallåten.

Love in this club

Bara en till då.
Bara för att DEN är så bra.

Forever för stylistsystern

HÄR kommer en akustisk låt till.
För dig, kära stylistsyster.
För you know! Down the aisle...
Föregående låt går ju också att använda (no air).

Lite orättvist

Här sitter jag och sjunger likt en uggla och är så pass musikalisk att jag kan spela Blinka lilla stjärna, med grodljud, på barnens leksakspiano.
Och så finns det de som är så HÄR duktiga.
Det är väl lite orättvist i alla fall.

tisdag 18 augusti 2009

Föreställ er följande

Anledningen ett, till att jag inte har slutat amma ännu är: Barnet VÄGRAR dricka ur flaska. Och det är en förutsättning att han dricker ur den om han ska slippa svälta ihjäl.
Anledning två: Han vrider sig som en hal ål och skriker sig vansinning när flaskan närmar sig. Och det här är bara något vi kan syssla med bakom stängda dörrar. Men det har varit lite för mycket att göra den senaste tiden och vi har inte kunnat vara hemma.
Föreställ er följande:
Jag, Dalle, två och ett halvtåringen och bebisKonrad sitter på ett mysigt fik och intar smarriga godsaker. BebisKonrad kräver mat och Dalle tixar fram varmt vatten och vällingpulver och börjar blanda i ordning en flaskan.
Dalle tar bebisKonrad i famnen, håller fast honom så att han inte ska kunna vrida sig loss och trycker in flaskan i barnets mun. Precis som vi har blivit rådda att göra av både barnavårdscentralens och barnmottagningens sjuksköterskor.
BebisKonrad börjar nu gråta hysteriskt, tårarna sprutar och Dalle börjar svettas.
Fikets övriga gäster vänder sig om och tittar med stora ögon på oss. Några bord bort viskar tonårstjejerna något till varandra och mamman med det tjocka barnet skakar på huvudet.
BebisKonrads skrik ökar i styrka och Dalle kämpar och kämpar med att hålla fast honom likt ett skruvstäd. Jag och två och ett halvtåringen fikar vidare och låtsas som att det regnar.
Efter en kvarts totalt kaos kommer fikets personal fram och frågar om det är något som inte står rätt till och om vi kanske skulle kunna fortsätta på något annat ställe.
Då brister det för mig.
Jag kliver upp på bordet, välter ner Dalles kaffekopp på golvet och så vrålar jag ut så att alla gäster sätter sitt smarriga fikabröd på tvären i strupen.
"VI FÖRSÖKER INTE TA DÖD PÅ VÅRT BARN! JAG FÖRSÖKER BARA SLUTA AMMA."
Nu kanske ni har lite större förståelse till varför jag inte har slutat amma ännu.

Gynundersökning

"Ja då kan du gå bakom och ta av dig på underkroppen."
"Jajemän!" säger jag käckt. Här ska näckas rumpa och snippa, för nu vankas det gynundersökning.
Av med byxor och trosor och sedan tassa generat fram från gömstället bak draperiet.
Bara att hoppa upp i gynstolen, glida långt ner med rumpan och stirra upp i taket.
"Då ska vi se!"
"Jajemän!"
Barnmorskan sträcker sig efter sina "verktyg". Hon lutar sig över mitt ben och jag tänker.
Förlåt förlåt förlåt! Men jag fick sån bedrövlig fotsvett av de där ballerinaskorna.
Snälla du svimma inte av stanken.
Jag vet att du känner den, det osar ända här uppe.
Ja gud så det osar!
Förlåt söta barnmorska, var varsam med mig.
"Nu för jag in..."
Åh H-E-R-R-E-G-U-D!!!

I utbyte av ett dussin köttbullar

Varning för fästingar och kanske en och annan orm i det här höga gräset.
Behöver ni hjälp med gräsklippningen mamma?
Jag kan skicka över två och ett halvtåringen. Han klipper den i utbyte av ett dussin köttbullar.

Sommaren är slut



Sommaren är slut nu säger de som vet.
Kanske därför som luften gått ur bassängen hemma hos min mamma.

måndag 17 augusti 2009

I have a dream

Tänk! Jag har också en dröm som skulle innebära revolution.
Jag drömmer om att jag lämnar bebisKonrad i köket, lekandes med en napp.
När jag, sekunder senare återvänder, finner jag honom krypandes runt, sugandes på samma napp och inte alls villig att lämna den ifrån sig.
Det skulle vara ett litet steg för honom, men ett stort steg för mänskligheten.

Hur jag tar död på succén

Så här tog jag död på succén i natt:

Igår bestämmer jag och Dalle att jag sover nere under natten.

Efter klockan tre är det fritt fram att amma eftersom Dalle ska upp och jobba. MEN! Vi ska lägga tillbaka bebisKonrad i sin säng direkt efter att han har ätit klart.

Flera gånger vaknar han till under natten och Dalle som numera ligger närmast spjälsängen, får buffa rumpa tills han somnar om. Själv gömmer jag mig under täcket och försöker se ut som om jag inte finns.

Till slut är det dax för amning och Dalle lämnar över en skrikande och hungrig bebis till mig.

Mitt under bebisKonrads tuttesugande vaknar två och ett halvtåringen. Dalle tar med sig sitt täcke och går upp för att få honom att somna om.

Och så lämnar han mig, ammandes, kvar åt mitt öde som sluta-amma-på-natten-förstöraren.

För det första jag gör när Dalle lämnar sovrummet är att somna, ammandes. Och jag vaknar inte förrän det är ljust ute och det är dax att byta tutte.

Visst jag ammade inte hela natten. Men gott och väl halva...

söndag 16 augusti 2009

Farmor har glömt bort hur det var att ha två små barn

Jag och mamma har shoppar oss lyckligt igenom H&M, Lindex, Din Sko, Kappahl...
Utan barn och utan stress!
Jag är så tillfreds, att jag kan likna det vid julafton för barn.
Dalle och barnen är hos farmor och härjar omkring i deras sommarstuga. De plockar kantareller och ska steka dem i mycket smör.
Två och ett halvtåringen välter ut en blomkruka och hyvlar fönsterbrädor och bebisKonrad sitter farligt placerad i soffan.
Med halva kroppen hängandes utanför soffkanten, slänger Dalle stekspadar och kantareller all världens väg för att förhindra litet barnhuvud mot nystädat trägolv.
"Men FÖR HELVETE!!" gormar Dalle ilsket åt sin mamma. "Jag sa ju åt dig att hålla koll på Konrad!"
"Men oj oj oj! Ja jag har glömt bort hur det var att ha två små barn" suckar farmor uppgivet.

Succé

Jag ligger och sover sött, långt bort ifrån tutteberoende bebisar och snarkande män.

Två och ett halvtåringen vaknar och är lite bekymmrad över att det är så mörkt ute.

Vi kommer överens om att solen ligger och sover under täcket och att allt är i sin ordning.

Men två och ett halvtåringen är svårsomnad och det dröjer nästan en och en halv timme innan han sluter ögonen och sover vidare.

Det är tyst ifrån bottenvåningen och jag går in och lägger mig på min madrass och sover vidare.

Klockan sex vaknar jag till och hör bebisKonrad skrika ifrån sovrummet där nere.

Dax för första amningen!

"Han har sovit fem timmar i sin egen säng!" säger Dalle stolt när jag kommer in till dem.

Succé!

Men någon flaska välling vill han inte ha.

Han tar emot ett välfyllt bröst och njuter i stora drag när han suger sig fast.

Vi somnar om och vaknar inte förrän klockan halv nio.

Kära son! Kommer du kunna stå emot mina bröst i natt om jag sover i sängen bredvid dig???

lördag 15 augusti 2009

Tips från Katrin

Min stylistsyster berättar om sitt nässpray-beroende och ja tänker genast på henne när jag läser det här i Katrin Zytomierskas blogg:
"Jag har ju helt och hållet glömt bort att berätta för er hur det har gått för mig med mitt nässprayberoende. Jag vet inte om ni minns att jag skrev att jag bestämde mig för att bli av med beroendet. Jag gick till doktorn som gav mig allergipiller och så testade jag dem men det funkade inte så jag slutade att ta dem. För att jag glömde bort dem. Så en dag, för ca fyra veckor sen, kom Bingo hem med den här:
"Älskling! Jag ska rädda dig från ditt beroende!", tjoade han. Sen tvingade han mig att fylla denna med vatten och salt. Sen fick jag suga i mig vattnet med näsan. Vidrigt var det. MEN. Jag gjorde det i fyra dagar. Sen var jag fri. Jag har inte tagit ett sprut sen dess. Ett sprut i näsan alltså. Jag är friiii! Och det har jag helt glömt att berätta för er, det är inte klokt. Nåt så viktigt. Va?! Här sitter jag och skriver en massa dynga hela dagarna och när det kommer till viktiga saker så glömmer jag. Typiskt mig.
Men till alla er som är beroende av nässpray, och jag vet att ni är många.
Köp den! Hälsokosten säljer den. Fy fan va bra"
Stylistsyster kanske värt att testa!

Så förbannat störande, del 2

Efter att ha poängterat för Dalle att det visst spelar roll att han har lagt EN grej fel i städskåpet, så går jag och bäddar i sängen och plockar upp alla kläder som ligger och skräpar på golvet.
Och jag förbannar mig själv för att jag gör det.
Eftersom:
1. Det är inte mina kläder som ligger och skräpar runt om sängen.
2. Jag har inte ens sovit i sängen i natt. Varför ska då jag bädda den???
3. Jag är allmänt irriterad på Dalle för att han inte gör allt precis som mig.

Så förbannat störande

"Men nu faller ju hela mitt system!" Säger jag förtvivlat och syftar på att Dalle har lagt sina halsbrännetabletter på fel ställe i mitt nyinredda städskåp.
Istället för att lägga dem i lådan, bland alla andra piller, plåster och suppar, så har han lagt dem på hyllan ovanför. Vid de använda batterierna och hårblekningsmedlet.
Det är så förbannat störande!

In lööööv

"Du är lite kär i honom!" Påpekar Dalle när jag återigen youtube:ar mig igenom Erik Hassles alla låtar.
"KLART JAG ÄR!" "Vill du vara en kärleksfull make och om du älskar mig så ser du till att köpa hans album till mig."

Städskåpet

Jag vill stolt berätta att jag inrett mig ett städskåp.

Synd bara att det var så ont om ställen att placera all skit som låg och skräpade i skåpet innan.

Det drar ihop sig

Dalle se det här som ett tecken på att det börjar dra ihop sig.

"Dohän" har en strumpmössa på huvudet och bebisKonrad har förvandlats till en tomtenisse. Allt för att anpassa sig för den kyla som komma skall.

Värmekriget drar snart igång gott folk.

Det ligger och lurar i buskarna!

Fortsättning lär garanterat följa...

E sliten

Två och ett halvtåringen talar om för sin lillebror att han är för liten för att äta ägg:
"Nej! E sliten!!"

Att sluta amma, rond 2

Nu har vi dragit igång: Sluta amma! Rond 2.
Den här gången i bakvänd ordning.
Jag har sovit första natten utan bebisKonrad.
Låg på en skön madrass i hans framtida barnrum och läste Alex Schulmans "Skynda att älska" långt in på sena natten.
Jag hör hur bebisKonrad drar igång där nere och skriker efter sin mammas tutte, hur Dalle försöker trösta.
Jag lägger mig på mage, borrar ner ena örat i kudden och sluter ögonen.
Klockan sex vaknar jag! Två och ett halvtåringen ligger och pratar i sin säng. Dagen gryr. Inom kort börjar bebisKonrad också ljuda där nerifrån.
Jag tassar ner i en iskall undervåning, vi har glömt att stänga köksfönstret i natt. Jag känner mig bakfull av trötthet, knackar på vår sovrumsdörr och får ett "Kom in" av Dalle.
En kvarts sammanhängande sömn, sen skrik, hela natten...
Dalle ber om att få ligga kvar och jag låter honom.

fredag 14 augusti 2009

Låt INTE era döttrar bli så HÄR

Nej men allvarligt!
Jag finner knappt ord...
Snälla flickmammor låt INTE era döttrar bli så HÄR när de växer upp.

Man måste alltid låta dem veta att de betyder allt

Att få barn är den största händelsen i livet. Det vet alla när det får sina nyfödda i sina armar, blodig, skrikandes, varm och din.
Att sedan få se sitt barn växa upp, utveckla en personlighet och bli en riktig liten människa är den största resa man får göra. Resan må vara skumpig och outhärdlig ibland, men det är den värd. Du får minnen för livet.
Men så finns det dem som väljer bort att inte träffa sina barn? Som lämnar dem bakom sig och vänder dem ryggen. Det finns dem som medvetet och omedvetet sårar sina barn, ignorerar dem, enbart för att sätta sig själva i första hand.
Hur kan man sjabbla bort den fantastiska möjlighet, som det faktiskt är, att få lära känna sina barn och att få ta del av deras liv.
Man måste ALLTID låta dem veta att de betyder ALLT.

torsdag 13 augusti 2009

Räddad av John Blund

När klockan är halv fem, är två och ett halvtåringen super duper pigg och bebisKonrad dödstrött. Jag är redo för jordens undergång och tror att den väntar runt husknuten.
När klockan är halv sex, är två och ett halvtåringen super duper hyper pigg och bebisKonrad är nästintill övertrött. Två och ett halvtåringens energi och bebisKonrad gnäll håller på att orsaka en domedagsstöt i mitt psyke.
När klockan är halv sju går två och ett halvtåringen upp på sitt rum för att leka. Jag och bebisKonrad förljer med upp och hoppas, hoppas, hoppas på att två och ett halvtåringen ska gå med på att lägga sig omgående för att lyssna på godnattsaga. Och hör och häpna! Det gör han. Men bebisKonrad är omöjlig och jag ser ingen annan utväg än att gå ner igen och lägga honom först innan jag tar itu med sagostunden.
Jag sätter mig och ammar och hör två och ett halvtåringen komma tassande ner för trappan.
Nej, nej, nej! Nu kommer han liva upp sin lillebror och allt kommer sluta i katastrof.
Två och ett halvtåringen lägger sig snällt i soffan för att titta på sommarlovsmorgon (som även sänds på kvällen). BebisKonrad äter och somnar i min famn. Jag tittar upp och ser att även två och ett halvtåringen har däckat med sin snuttenalle i högsta hugg.
?
Hur gick det här till?
Måtte nu bara bebisKonrad fortsätta sova när jag lägger ner honom i spjälsängen. Hoppas, hoppas, hoppas!
Jaaa!!! Puh! Han sover vidare, likt en klubbad säl.
Nästa utmaning blir nu att bära upp två och ett halvtåringen, samt snuttenalle, till juniorsängen på övervåningen.
16+ kilo tungt sovandes barn är inte det lättaste att förflytta. Men jag lyckas med finess.
Snacka om att bli räddad av John Blund!

Barnprogram på hög nivå

"Men titta!" säger berättarrösten förvånat. "De pyttesmå Pontipinerna tar med sig hela bordet ut för att äta."
"Var ska Pontipinerna äta sin mat?"
Mamma och pappa Pontipin tar täten, medan barnen får bära det överdimensionerade matbordet över, broar och stubbar. Barnen är fövisso åtta stycken, men ändå.
Ninky Nonk-tåget kommer och familjen Pontipin tar med sig matbordet ombord.
Ninky Nonk kör över en bro och upp för ett träd.
"Kära nån! Titta på Pontipinernas middag." "Vilken tokig Ninky Nonk!"
Oj oj oj! Stackars familjen Pontipin. Behöva äta middag ombord på ett sådant tokigt tåg.
Men!
"Pontipinerna uppskattar alltid en god middag!"
Ja detta är barnpogram på hög nivå.
"En gång i drömmarnas trädgård..."

onsdag 12 augusti 2009

Pensionssparande

Jag och Dalle är på banken.

Lån och räntor, summor och underskrifter.

Banktjänstemannen pratar, visar och förklarar.

Det enda jag hör i mitt huvud är:

"Blablablablablaaa I love you!!!"

Precis när vi ska gå, vill han övertyga mig om att jag ska välja dem att ta ansvar för mitt pensionssparande.

Ååååh jisses! Jag kan knappt planera vad vi ska ha som dagens middagsmat. Hur ska jag kunna planera min pension.

Jag försöker hitta undanflykter och genvägar ur samtalsämnet.

Men banktjänstemannen är envis. Han vill "sälja" sin "produkt".

"Men hur vet jag att NI är bäst då?"

"Ja det vet man ju inte förrän man sitter där och är pensionär. Om man har valt rätt eller inte."

"Så om jag inte har några pengar när jag är pensionär, då ska jag sitta här och vara arg."

"Ja det kan du ju göra, men då är inte jag kvar. He he! Det är trots allt bortåt en trettio års ålderskillnad mellan oss."

"Hahahah! Ja det förstås!" "Men då får jag väl ta och välta din gravsten eller nått hahaha!"

"Hahaha! Ja det får du göra i så fall."

Och så får vi gå.

Banktjänstemannen nöjd och belåten över att ha lyckats få alla papper påskrivna.

Vi över att vi nu kommer ha absolut lägsta husräntan.

Fast jag bekymmrar mig lite över att jag sa att jag skulle välta hans gravsten. Kanske var det lite väl grovt.

Var jag tvungen att dra till med en sådan överdrift? Jag menar när jag är pensionär kommer jag ju knappast ha orken att springa runt och välta stenar.

Bröllopsdag idag

Vi firar treårig bröllopsdag idag!
Och Dalles höjdpunkt för dagen är att det kommer danskar till jobbet.

tisdag 11 augusti 2009

Coolaste simpuffarna

Inte svårt att se vem som har de coolaste simpuffarna norr om medelhavet.

Inte undra på att jag inte har varit mer fit

"Hur går det med amningen?"

"Skulle inte du sluta amma??"
Jo jag skulle ju det.
Men det går inte!
Jag kan inte!
Jag har helt enkelt misslyckats med sluta-amma-försöket nummer 1.
Något som jag däremot klarar av är:
20 armhävningar, på knä.
40 sit ups, på rygg.
Inte undra på att jag inte har varit mer fit på stranden i sommar.

Karl V.S David

Här sitter vår trevlige vän Karl.

Han är på festival och äter mosbricka bland tälten och gyttjan.

Karl är våra grannar, Eva och Gunnars son.

Men visst skulle Karl lika gärna kunna vara David Dalmo ifrån BouncE Streetdance Company.






måndag 10 augusti 2009

Dödsskriket

"Titta Melker en hellikopter!" säger jag och pekar upp mot skyn.

Två och ett halvtåringen höjer blicken och spanar efter hellikoptern som kommer allt närmre.

Han börjar springa efter den, när den sakta börjar flyga bortåt igen.

Jag tittar efter honom och ser plötsligt att han närmar sig kanten av hustaket som vi står på.


"STANNA!" skriker jag efter honom. Men han hör inte, vill inte lyssna. Han fortsätter att springa och han är för långt borta för att jag ska hinna ikapp honom.

"STAAAAAAAAAANNNNNNNNNNNNAAAAAAAAAAAA!"

Det här är bara en dröm, men en extremt verklig sådan.


Bortsett från en sak då:

Att namnet jag ropar efter min son är:

Miley Cyrus.

"STAAAAAAAAAANNNNNNA!!!! MILEY CYRUS! STAAAAAAAAAAAANNNNNNAAAA!"

Men två och ett halvtåringen stannar fortfarande inte. Han har bara hellikoptern i sikte.

"MIIIILEEEEEY CYYYYYRUUUUS STAAAANNNNNA!!!"

Och så springer han rakt över kanten och försvinner ur mitt synfält ner från hustaket.

Skriket som kommer ifrån min strupe, när jag inser vad som skett, är förskräckt, det kan liknas med ett dödsskrik:

"NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ!"

Hur hänger det här ihop!

Låt barnen vara med i köket och veva i grytorna

"Jätte super duper gott!" Säger två och ett halvtåringen när han smakar på potatismoset, som han själv har varit med att tillaga.
Ett tips med andra ord!
Om barnen bara vill äta upp korven och lämnar moset åt soptunnan.
Låt barnen vara med i köket och veva i grytorna.

Förbjudsbilder


Någon måste varit extra ordinärt korkad eftersom företaget, som tillverkar dessa "utfyllnadskuddar i plast", har ansett det nödvändigt med förbjudsbilder föreställande:

1. Använd inte som flytkudde.


2. Låt inte barn använda den som badboll.

3. Låt inte barn använda den som huvudkudde.
Så pinsamt att vara den här extra ordinärt korkade personen.