FREDAG

Hade ni en godispåse väntandes på er när ni kom hem från jobbet?

Kände ni att ni hade gjort er förtjänta av den, efter en lång arbetsvecka?

Eller kände ni som jag att ni nog var tvungen att göra er panikförtjänta av den först, innan ni kunde bänka er i soffan för kvällens fredagsmys?

Jag gjorde mig i alla fall delvis förtjänt av den genom att ta en sen  power walk.

Nu ska jag "unna" mig lite hemmagjord start-choklad (ni har väl testat det här receptet?).

Och jag skriver "unna" för då låter det som att jag inte alls har gått och smygätit ur skålen sedan jag gjorde godiset igår eftermiddag.

För det har jag ju absolut inte gjort, inte alls, not...

Och för att vara ärlig så tog jag inte ens promenaden för att göra mig förtjänt. Jag fick bara sådant sug efter kvällssol och frisk luft och, den huvudsakliga anledningen: rymma från högljudda barn en liten stund.

Mys på och njut...

TWITTER

Nu kan ni följa mig på Twitter!!

@FruMarkvardig

Alldeles färskt.

Kunde inte somna i natt nämligen.

Dalle har också twitter, men jag har inte lyckats lokalisera honom där ännu.

Dessa sociala medier, dessa tekniska måsten...

BALADALIDILA

Kan ni förstå hur roligt vi hade det i Malmö!!!

Så kul!! Så  K U L!

Men va trött jag är nu efteråt.

Hujhuj!!

Jag skulle kunna ligga och sova dygnet runt.

Ögonen svider...

Småbarnsmorsor ska inte jobba fram till 03.00 på natten.

De ska gå och lägga sig 21.00, senast.

Nu har vi kommit försent till dagis och skola tre dagar i rad bara för att jag har så svårt att vakna på morgonen. Eller bara och bara.

Vissa sniglar till barn ger en hjälpande hand med att ta en timme på sig att äta en smörgås.

Men snart blir det rutin på det här.

Hösten har i  alla fall infunnit sig. Vi åkte till Malmö på fredagen (där var det fortfarande sommar) och kom hem igen på söndagen och då hade det gått och blivit höst, redan. Det är kallt och löven börjar bli gula på vissa träd.

Inte känner jag mig alls redo för kylan.

Längtar fortfarande efter sommaren...

VET NI VAR JAG ÄR!?

I Malmö stad.

Har bara varit här i fyra och en halv timma än så länge och den uppfattningen jag har fått av Sveriges tredje största stad, so far, är att människorna här inte har några som helst trafikregler.

Man får cykla mitt i vägen, gå över gatan precis hur man vill och alla bilar får grönt ljus samtidigt?

Om Dalle  har svurit högt i bilen???

Eeeh! Man skulle väl kunna mena på det kanske...

"Akta er för skjutande bara" var min svärmors sista ord innan vi åkte.

Och jag lovar henne att vi ska göra allt i vår makt för att göra som så...

DET ÄR STÄDDAX

Och då åker städskorna på.

VILKEN HÅRSTIL HAR DU?

Jo men jag försöker eftersträva den där knullrufsiga typen av frisyr om man säger så.

OCH

Surfar istället för att se premiären av D(amtaratam)allas...

Undra om det är någon, över trettio, som INTE tittar på just Dallas ikväll??

Det lilla jag ser, mellan mobilsurfandet, påminner väldigt mycket om... tja! Glamour eller något åt det hållet.

Lite för... överdrivet eller överdramatiskt för min smak.

Tacka vet jag Big Brother. Det är inte aaaallss överdrivet.

"Nä Dalle ska vi ta och se färdigt på första Star Wars filmen?"

Så vi vet vad äldsta sonen jiddrar om. Och om vi ska våga låta honom se filmerna.

Han hoppas OCH skulle dö litegranna av lycka om han fick . Star Wars nörd!!

MISSADE

Robinson revanschen...

GRIS PÅ RYMMEN

Idag fick jag berättat för mig, hur grisens pappa har varit på rymmen.

I fem dagar har han varit på långpromenad och tagit sig hela 16 kilometer bort ifrån sina hemtrakter.

Ingen dålig promenad för en liten mikrogris.

När ägaren (vår uppfödare) äntligen lyckats lokalisera lilla Nasse så fick de bege sig till grannkommunen där de fann ett helt förvildat svin.

Han var totalt omöjlig att få med och det slutade med att de fick supa honom full (på starköl) och vira in honom i ett fiskenät.

Nu har pappa Gris utegångsförbud och får inte lämna stian.

Jag tycker att det här är lika komiskt som oroväckande.

Betyder alltså detta att vi inte kan låta vår "lilla" Polly Polkagris ströva fritt utanför huset?
Kommer hon utöka sina vandringsleder så pass att hon snart har promenerat iväg några mil för att hitta en trädgård som fortfarande har nedfallna äpplen kvar?

Det kan vi ju liksom inte godta.

Nej nu måste vi bygga den där grisgården. Och det omgående. Eller i alla fall så snart som vi får tid över.

Tills dess får hon gå i "löplina".

ECHAD!

Vi köpte vår gris strax utanför Mellerud. Jag vet att det kommer en ny kull nästa år. Mitt råd är att hålla utkik på Blocket. Det var där vi hittade vår lilla Pollyfjonk.

Eller lilla och lilla! Hon är inte så liten längre. Jag klarar knappt av att lyfta henne.

Hon är väl lika lång som mitt ben om hon sträcker ut sig.

En gris är en gris även om den är mikro.

Hon var den som väckte mig i morse för att hon var hungrig.

Sedan väckte hon mig igen, efter att ha ätit upp sin mat, för att hon var sällskapssjuk och för att någon som hade gjort ett nattligt besök mellan sin mamma och pappa hade glömt att stänga sovrumsdörren efter sig. Stod och hoppade och försökte komma upp till mig i sängen, gjorde hon.

Morsgris är vad hon är!

Och det är ju trots allt ganska gulligt.

Liten gris!

Inte så liten längre!

GEOGRAFI-LEKTION

Jag:  "Stockholm är Sveriges huvudstad."

Stora Killen: "Betyder det att Stockholm är själva huvudet på Sverige???"

Jag: "Ja det kanske man skulle kunna säga..."

EXKLUSIV SMYCKE

Idag fick jag den vackraste gåva en mamma kan få av sin tre och ett halvtåriga son.

Ett armband gjort med mig i åtanke.

Lycka!!!

Jag bär den lika stolt som min vigselring.

HÄR PÅ LANDET

Lär sig barnen köra bil innan de lämnat dagis.

INGA MERA VÄRMEKRIG?

Jag är förvirrad!!

Dalle gick ner 16 kilo och började frysa.

Idag tog han på sig värsta höstoutfitten och klagade inte en enda gång på solen som värmde.

Jag känner inte igen honom. Han är till och med mer påklädd än vad jag är. Jag som alltid fryser mest!

Betyder detta att det inte kommer att bli fler värmekrig i vinter???

NY KLOCKA

Vi köpte en ny klocka, igår, jag och Dalle. Som en bröllopspresent kan man ju faktiskt säga.

För vi hade sexårig bröllopsdag igår.

En dag som gick i ett.

Om vi hann och fira?

(Svärmor firade aldrig sina bröllopsdagar när hon var gift kvinna)

Jo men vi åt räkor till middag.

Det är ju ganska flådigt.

Presenter behövs inte, men firas det ska det göra.

Vi försökte få barnen att inse vikten av denna speciella dag och de hyllade oss med den kärlek som barn har närmast till hands.

Med andra ord genom att bråka, gråta och driva oss till vansinne större delen av dagen.

"Kan ni inte försöka, vi ska ju ha kalasmys" försökte jag och Dalle.

Men icke!

Och så fick de inte heller någon efterrätt.

Inte jag och Dalle heller för den delen.

Men en ny klocka fick jag, till det "nya" köket som BTW är så underbart att vara i. Framförallt när solen strålar in och får rummet att bada i ljus.

Just nu är det dock molnigt!

SOMMARFRÄSCH PÅ FAKE-VIS

Jag brukar inte köpa brun utan sol av den enkla anledningen att färgen blir så fake (läs orange).

Men nu köpte jag den här, på prov och har smort in mig en gång om dagen i några dagar och jag måste faktiskt säga att jag gillar den.

Den färg som den ynka sommarsolen har gett mig har nu fått en ny lyster. Jag har på riktigt fått den sommarfräscha hudton som Dove skriver att man gradvis ska få.

Och jag som egentligen använder den som hudkräm.

Det är perfekt!!!

Men!!! Brunare ska jag bli. För igår fick jag ett presentkort av Dalle. På spray-tan!!!

Oh herre min je!!! Jag kommer bli pepparkaksbrun innan den här sommaren är över.

Love it!

JAG TILLÅTER

Mig själv att ta en paus och gå ut och sätta mig i solen.

Sommarvärmen är tillbaka och jag tillbringar all min tid inomhus?!

Konstigt hur man beter sig.

Men å andra sidan är det underbart att vara inne i det nu ljusa köket och känna solen stråla in genom de stora fönstrena och känna den ljumma vinden svalka.

KÖKET

Under progress!

Vitt, allt ska bli vitt.

Till och med gardinerna tycker Dalle.

DALLE GJORDE

Kvällsmat åt mig.

Är det inte kärlek så säg.

Och det är lchf på hög nivå.

ÄVEN LITEN GRIS

Är med och målar.

Även om hon till största del slickar i sig det mesta av färgen, kliar sig mot en nymålad vägg eller trycker upp sin... vulva mot det fuktiga underlaget .

Vet inte hur många trynavtryck jag målat över idag.

Eller har fått skrubba bort från golvet.

Vi fick duscha av henne, vad som kan uppskattas till, en halvliter vit färg.

Tack gode gud för vattenbaserad färg!!!

Och det sistnämnda inte enbart på grund av grisen. Nej jag själv hade nog kunnat tas för en mänsklig snögubbe när den här renoveringen är över om det inte gick att tvätta bort färgen som på något underligt vis lyckas hamna mer på mig än på det jag ska måla på.

OS - KASTA BOLL

Stora killen står framför tv:n och ropar:

"Heja Sverige, heja Sverige!!!"

"Vad är det för gren?" Undrar jag.

"Det är "Kasta boll"."

Oh ja, se där.

Kasta boll!!

Handboll då kanske?!

Eller har det kommit till en ny gren:

Långt kast med liten boll?!

DET HÄR SKÅPET

Var förut svart.

Nu är det vitt med inslag av svart.

Målet är helvitt och det kräver minst två lager färg till.

Imorn, imorn...

Nu ska jag ta min värkande kropp och bara sitta.

Sitta och begrunda det faktum att köket är på väg att bli riktigt ljust och fint och framförallt fräscht.

Sitta och fantisera om en ny soffa, ett nytt soffbord, en ny tv-bänk, ett nytt kök och nya vitvaror  O C H  Marabou jordgubb. Damn som munnen läskar sig...

BÖRJADE DAGEN

Med en sån här upptryckt i näsan.

"Jag har ingen lust att ta det lugnt just nu. Jag ska möblera om vardagsrummet."

Och jag släpar och jag drar. Jag skär mig på knogen och håller halvt på att förblöda. Jag släpar och släpar och släpar och drar.

"Fy faaa aan va tungt det ääär"

Klart!

Sjunker ner i soffan, där den står på sin nya placering.

"Det här blev ju inte alls bra."

"Nej det här blev faktiskt inte bra alls."

Rummet som  S K U L L E  bli större, blev mindre.

Fasen!

Så jag får släpa och dra allt tillbaka till sin ursprungliga plats igen.

Min stackars arma, otränade kropp...

EN LITEN SÖT UGGLA

Har flyttat in hos oss.

Kär!

OCH SÅ HÄR

Ser stora killens nya säng ut och hans nya Star Wars sängkläder.

Lycka, ren lycka upplevde fem och ett halvtåringen när han fick sig den här överraskningen.

SÅ HÄR

Ser HELA jag ut efter att ha spenderat hela den här dagen tillsammans med färgburken.

KÄNSLAN AV ATT KUNNA SJÄLV

Ännu råder det renoveringskaos i stugan men...

Puhuhuhu!!

Jag pustar ut nu och sjunker ner i soffan, gooooott!!

Hela dagen har jag målat och spacklat och målat och målat lite till. Undertiden har Lillkillen, som är sjuk, legat i soffan och haft film-maraton (Storebror är hos farmor).

Jag har gjort slut på tio liter vit färg. Dalle hjälpte mig med de sista fem ner han kom hem från jobbet.

En hylla, ett vitrinskåp, köksväggar och kökstak, allt är nu vitt, vitt, eller i alla fall på väg att bli vitt. Färgen täckte pissdåligt och vi är tvungna att köpa några liter till.

Imorgon ska jag parkera Lillkillen framför målarfärgen och så ska jag möblera om i vardagsrummet. När Dalle kommer hem ska vi ge oss på köket igen.

Målet är att vårt hem ska skina.

Allt avskavt, bortrivet och bortgnagt (av en viss gris) ska åtgärdas. Jacken i vardagsrumsväggen som gömmer sig bakom den fotölj, som Lillkillen brukar ligga och "dunka" i, är borta. Den trasiga tapeten finns inte längre och det som fanns bakom är överspacklat.

Man ska trivas i sitt hem. Man ska se sig omkring och känna sig nöjd, känna sig lugn och i och med detta ska vi, återigen, känna att vi, med stolthet, kan visa upp vårt hem. Det är med små medel vi gör denna förändring/förbättring. Enbart några liter vit färg.

Och det är kul!!! Jag har plötsligt en energi som, senast igår förmiddag, var bortblåst. Mycket tack vare underbara Grannfrun som... som finns till. Men också tack vare att jag och svärmor var och köpte en ny säng till storebror.

Hela eftermiddagen igår möblerade jag om hans rum. Från ett rum för liten till ett rum för en större, tuffare kille. Och detta, det fysiska arbetet, kreativiteten, utmaningen och känslan av bekräftelse och tillfredsställelse gav mig blodad tand. Nu jävla ska här grejas.

J A G  ska greja!! Dalle ska få komma hem från jobbet och enbart ta del av förändringarna.

J A G  kan själv!!! Och jag tror att det blir för jävla bra när det är klart.

DAGENS LUNCH

Brieost inrullad i Dansk salami.

Mums filibabba!

EN STOR PORTION FLÄSK

Upptäcker nu på morgonen att mitt storpack med bacon inte alls är ett... storpack med bacon utan ett normalstort paket med stekläsk.

Vilken besvikelse... eller ja! Det är väl egentligen inte någon världslig skillnad mer än att det går fem baconskivor på ett fläsk och ingen normal människa vill väl trycka i sig 20 bitar bacon till frukost (5 bitar fläsk x 4).

Ja men då är ju lunchen redan färdig då. Sparar hälften av mitt fläsk tills dess.

Nu choop choop barnens tänder ska borstas, snoppar ska kissas och stövlar ska packas ner utifall om att, fritids och dagis väntar på oss.

RESULTAT OCH SLUTSATS AV

LCHF

VS.

RÄKNA KALORIER

???

Nu har jag räknat kalorier med hjälp av shape-up appen ett tag och det är inte krångligt alls. 

Men jag saaaknar lchf.

Min kropp vill inte fyllas med ett dagligt intag av kolhydrater.

Jag ska äta 253 gram kolhydrater per dag och det går inte. Jag kommer aldrig i närheten av den summan.

Fettet, på max 47 gram är däremot lätt som en plätt att överskrida.

Sedan så saknar jag den här känslan av att slippa känna sig så jäkla uppsvälld.

Säg att jag äter havregrynsgröt till frukost. Jätte nyttigt och jätte mättande.

Men magen blir dubbelt så stor mot om jag äter turkisk yoghurt och bacon till frukost.

Min känsla är också att kaloriräkningen orsakar mer förbud än lchf.

Och tack vare/ på grund av alla kolhydrater så ökar sockersuget. Pasta, ris, potatis, bröd med alla sitt socker gör att jag plötsligt vill ha ännu mera socker som godis, choklad, bullar, kakor you name it.

Det här sockersuget hade jag inte alls när jag tidigare smockade fett och solrosfrön.

Visst har det varit gott att nu under sommaren kunna äta en frukt, ta en svalkande vattenmelon (vilket du inte får med lchf). 

Men sommaren är ju över ändå.

Nej idag köpte jag brieost och bacon på storpack.

Dalle kan räkna sina kalorier. Det är en diet som har fungerat klockrent på honom. Han har rasat i vikt. Men jag!

Nej imorgon blir det lchf för min del och det ska bli så jefla gött.

NÄR FRUN INTE ÄR HEMMA, RASERAR HELA HEMMET

Vi kom hem förut, jag och barnen.

När vi öppnade dörren möttes vi av ett kaos.

Det såg ut som att...

Som att en gris varit ensam hemma och fått långtråkigt, så såg det ut.

Skohyllan var ihop fälld och låg i en hög av skor, alla fyra köksstolar låg välta under köksbordet, strö´t i katt/gris-lådan låg lite varstans i huset och hennes sovplats var ihop knycklad till en liten bolla av täcke och kuddar.


Å MAJ GAD!!

Det var bara att göra det som ligger en småbarns mamma närmast till hands och det är att plocka fram dammsugaren och göra ett rivande genom rummen. Därefter med moppen. Och när man ändå är i farten kan man lika gärna dammtorka hyllorna och städa badrummet. Och när vår toalett är ren tar vi grisens. Väskor packas upp. Och sedan är det dags för mat. Kyckling och ris intas med en sås som kan liknas med gult vatten. Sedan tvätten! Igång med en maskin med illaluktande handdukar.Och så var det den där bilbarnsstolen som skall lämnas tillbaka till försäkringsbolaget. Den ska tvättas. Ja men jag har ju precis diskat och har fortfarande diskhandskarna på så jag kan lika gärna ta bilstolen också.

Såååååååå!!!

 Hur många dagar har jag varit borta egentligen???

Vad är det kvar nu?

Plocka fram kläder till imorgon = Check!

Vattna blommorna = Check!

Sätta ungarna framför tv-spelet = Check!


Gud i himmel och pannkaka!

Till söndagsfilmen ikväll ska jag bannemej ta en Mojito, lägga upp fötterna i högläge och riktigt pusta ut.

Nu ska det hastas vidare. En maskin tvätt hinner jag nog till innan Dalle kommer hem i från jobbet.

LÖRDAGSKVÄLL

Jag och barnen har flytt fältet och åkt hem till mamma över helgen då Dalle jobbar.

Det är godis, OS och starka drinkar. Barnen stormtrivs och jag lutar mig bakåt i fotöljen och pustar ut...

KNAAAK!!! Så går fotöljen sönder...

Men inga problem. Vi skruvar bort stolsbenen och så kan jag sätta mig bekvämt igen.

Det är fint att ha en mamma som pysslar om en och framförallt ens barn.

STILLA NATT MED TUNDER OCH BRAK

Vi har dragit ut alla sladdar eftersom det råder åskoväder ute.

Och därför ligger jag nu, i soffan med datorn uppslagen och ser på Phantom of the opera.

Jag måste bara säga att Peter Jöback sjunger så mycket bättre än den här huvudrollsinnehavaren.

VA É DÉ HÓ GREJAR MÉ EGENTLIGEN?

Truddeluttan är lite nyfiken på vad det är jag jobbar med...

Jo jag gör lite av varje faktiskt, på nätet.

Jag bygger en hemsida, en webbutik och en blogg just i detta nu. Jag gör lite olika loggor och förbereder tryck, tar hand om lite administrativa grejer och allt detta gör jag åt min man som driver ett företag.

Så vad man egentligen kan säga är att jag sitter och ritar, redigerar, retuscherar, klipper, klistrar, skriver och läser dagarna i ända.

Och ja! Det kanske blir ett heltidsarbete om man ser det till sin helhet och man slår ut antalet timmar över en hel vecka.

Det som är det bästa med det här arbetet är att:

1. Jag har inga tider att passa (snarare deadlines).

2. Jag behöver inte sminka mig och jag behöver inte duscha innan jobbet. För det är ju ändå ingen som ser mig (fast jag gör det i och för sig ändå).

3. Det är min hobby och därför är mitt jobb skitakul!

4. Jag behöver inte tvinga upp barnen i ottan (vilket betyder att de är lätthanterade och samarbetsvilliga).

5. Jag behöver inte heller stressa barnen på morgonen, eftersom det inte står någon och väntar på mig (vill de ta en timme på sig för att äta sin smörgås så är det inte hela världen. Jag kanske får gråa hår, men vad då då jag färgar det ju ändå).

6. Och skulle det vara så att Lillkillen har haft en "jobbig" natt, så kan han få sovmorgon. För jag kan alltid jobba ikapp (pepparpeppar snälla gode gud).

Om det låter för bra för att vara sant?

Det är det också...

KLART MAN FÅR TRÖSTÄTA OM MAN ÄR LEDSEN

Av en ren händelse började jag se den här filmen igår: A little bit of Heaven. Vi hade precis kollat färdigt på en dokumentär om Costa Concordia. Ni vet lyxfartyget som kapsejsade för några månader sedan. Fartyget vars kaptenen tog sig mer eller mindre först i land.


I alla fall! När den dokumentären var slut bytte jag kanal och hamnade i början av A little bit...

Eftersom det är en drama/kärleksfilm så gick Dalle ganska snart in och la sig.

Ensam kvar var låg jag i soffan och grinade och grinade.

Tårarna rullade på och jag kunde inte stoppa dem.

Jag grät för de som inte längre finns kvar bland oss. För dem som har gått igenom samma öde som Kate Hudson gör i filmen. För alla dem som är sjuka just i detta nu oavsett i vad.

Jag kunde liksom inte sluta och när jag vaknade upp i morse känner jag mig jätte deppig.

Kan sorg dröja sig kvar så länge? Jag antar det... Om man inte ger sig tid att sörja när det egentligen är "aktuellt" utan att man biter ihop, tar ett djupt andetag och går vidare.

Så vad gör jag för att vända denna deppighet?

Jo jag tar en tårtbit och tänker "Jaha! Jag är ledsen nu. Men det kommer snart att gå över."

NU FÅR DET F*N VARA NOG

Nu tar jag, vad jag haver.

Och det är en lång gardinstång.

Nu kan du försöka öppna lådorna, gris.

Jag skrattar dig rätt upp i trynet just nu.

HA HA HA HA HA HA

1 - 0 till MIG!

SÅ HÄR, MINA VÄNNER

Ser det ut på köksbordet när jag jobbar om dagarna.

Innan skolan börjar igen efter sommarn råder det här kaoset mellan 9.30-15.45.

Vid 15.46 börjar jag röja undan och 15.53 åker jag och hämtar barnen.

Efter 20 augusti kommer jag ha en hel timme extra varje dag, med extra pappersplockningstid.

Vilken lycka, vilken lyx.

ATT HA EN GRIS

Är som att ha en nio månaders bebis.

Ingenting får vara ifred, man måste alltid vara på sin vakt, man får aldrig gå på toa ifred och den vill helst sitta i knät, hela tiden.

My gaaad, jag blir galen.

LIME OCH, JA BANANER

Är inte detta högklassisk inredning så säg.