måndag 23 augusti 2010

Middagsmaten

Jo nu sitter jag här och funderar.

Med tanke på utlandsresor och sånt där trevligt som alla andra håller på med, men inte vi.

Jo!

Om vi nu hade åkt på en utlandssemester till något varmt och alldeles underbart land där det inte regnar all the time. Hur skulle det då gå med ett och ett halvtåringen?

Jag menar! Man går ju ut och äter på kvällen, efter solnedgången. Efter "bolibompatid" så att säga. Och med en grabb, så känslig för förändringar och så beroende av rutiner så skulle det här ju innebära katastrof. Vi hade varit tvungna att lämna pool, strand och annan härlighet klockan sex för att tillbringa resten av kvällen på hotellrummet. Lägga barn och sedan... Inta balkongen och sitta där och titta på alla andra som kan gå ut och njuta ända fram till läggdax för mamsi och papsi.

Fast det kanske är njutning nog att få HELA dagen på stranden?!
Man kanske inte nödvändigtvis behöver njuta hela kvällen också?!

Men middagsmaten?

Hur gör man med middagsmaten?

Förkyld vs. influensa

Jag är så sjuk!

Förkyld kallas det.

Men en förkylning låter så klent. Passar inte alls in på hur jag känner mig.

Säg förkylning och man tänker automatiskt på lite snor och ont i halsen.

Influensa!

Är man förkyld då?

Kanske är det influensa jag har.

Influensa låter sjukt!

"Huhuhu! Jag har influensa..."

Ja det låter bättre det.

Det är inte bara jag som har det heller.

Vi har drabbats alla fyra.

Alvedon, nässpray och slemlösande trycker vi i barnen.

Själv vågar jag inte ta den slemlösande vätskan.

Fy för flytande mediciner. Jag vill kräkas bara av tanken.

Men att tvinga i barnen, det går bra.

Hjälp! Så dåligt av mig.