måndag 9 november 2009

Ett års presenten

Idag fick jag hem Fisher Price Laugh and Learning home.

Nu kommer han nog bli nöjd, bebisKonrad, på sin ett års dag.

Halleluja Moment

100 ml välling!
100 ml!
Vilket Halleluja Moment!

B igen!!

B undrar:
"Var tar hudkrämen vägen, när du smörjt in kroppen med den?"
"Alltså V A R???"
"Jag tänker inte smörja in mig med hudkräm. Aldrig i livet!!!"
"Ja men älskling! Du är ju så torr och fnasig att du snart kommer börja blöda" säger B:s sambo.
"Spelar ingen roll! Aldrig att jag smörjer in mig. Jag menar, man vet ju inte var hudkrämen tar vägen, den försvinner ju inte bara."
Det verkar som om B har ytterligare en fobi.

"Kan inte se mina fötter"

Ser framför mig hur B råkat få på sig både svarta byxor och svarta strumpor.
Ser framför mig paniken i hans ögon och förvirringen när han, likt en förvirrad höna springer omkring, runt, runt och slår i tårna i saker.
"HJÄLP MIG, HJÄLP MIG!" skriker han och svetten bryter ut.
"HÄLP MIG! JAG KAN INTE SE MINA FÖTTER!!"

Fortsättning på B:

B har en fobi till:
Han måste ha vita strumpor på sig,
ALLTID!
Varför?
Jo! För skulle det vara så att han har svarta byxor på sig,
så skulle han inte kunna se fötterna.
Eftersom de, färgmässigt, skulle smälta ihop med byxbenen.

En sann historia:

Dalle traskar omkring på jobbet och kan riktigt känna hur det kliar i fingrarna.
"Jag måste få hitta på något jäkelskap" tänker han.
Några meter bort står B och pysslar med sitt.
"Aha!" tänker Dalle och ställer in siktet.
"Va gräjjar du mä!" frågar Dalle.
"Va fan ser det ut som" säger B.
"Du! Jag tror du har någonting på näsan" säger Dalle och tar upp sitt smutsiga pekfinger och trycker till B:s ena näsvinge.
"Oj fan! Va sné din näsan blev" utbrister Dalle och börjar bubbla av skratt.
Han ser hur B stelnar till av förskräckelse. Paniken lyser i hans ögon. Han börjar fingra och dra i näsan, som för att släta ut och dra rätt den. Om den mot all förmodan faktiskt hade blivit sned.
Dalle kan inte hålla sig längre och brister ut i ett gapskratt. För han vet att B har en fobi, mot att hans näsa ska bli just sned och att han nu, därför måste försäkra sig om att "JA!" den är fortfarande rak.
Dalle ser hur B kämpar med att agera normalt.
"Inte få panik, inte få panik!!"
Nej! B fixar det inte.
Han släpper allt han har i händerna och rusar iväg till närmsta badrumsspegel.
Kvar står Dalle.
Han tittar efter B och småflinar lite lätt.
Stoppar händerna i byxfickorna och vänder ryggen till och promenerar visslandes iväg.