söndag 10 oktober 2010

Tzatsiki

Jag tror jag har gått och blivit beroende av tzatsiki.
Det är så gudomligt gott!
Och den ska vara hemmagjord på turkisk yoghurt.

Undra om det är nyttigt?

EEEEMMMMIIIILLLLLL!!!

"Skynda dig ut till snickaboden annars tror jag din siste stund är kommen" ropar Emils mamma, i panik, när hon kommer inrusande i kammaren och rycker upp sin son ur sängen. I rummet bredvid vrålar hans pappa "EEEEEMMMIIIIILLLLL!!!" Medan han hoppar runt på ett ben, med andra foten i vädret och stortån i en råttfälla.
Livrädd vaknar Emil till liv! Kastar sig upp ur sängen och kutar efter sin mamma ut till snickarboden. Där han sätter för haspen på insidan, så att hans pappa inte ska kunna komma in och hans mamma sätter för haspen på utsidan, så att hennes son inte ska komma ut.
Och så sitter han där, hela dagen faktiskt. Och ingen mat får han (vad vi kan se). Tur är väl att han har ett litet "präktigt" matförråd gömt där inne, med lite torra skorpor.
Nä det går ingen nöd på honom. "Illslug som han är den lille gossen", som älskar Alfred, Ida, Lukas, Griseknoen och så mamma så klart! Visst tycker han om sin pappa ibland, och ibland inte. Lina, ja Lina vet han inte riktigt vad han känner för. Hon som fryser ut och öppenhjärtat talar om vad hon verkligen tycker om Emil, den lille gossen ifrån Katthult, Lönneberga, Småland.


Ja se detta är barnprogram det, när det är som bäst.
Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle se ut om det gjordes ett barnprogram idag, som handlade om en liten pojke, vars pappa blev så förbannat ond att hans mamma var tvungen att låsa in sin son för rädda livet på honom.
"Annars tror jag din siste stund är kommen..."
Min yngste son är dock den störste Emilfan som finns. Med Emil-"myssen" på huvudet är det Emil hela dagen.