Mina vänner.
Jag och familjen befinner oss på hemlig ort, efter ett smärre nervsammanbrott på torsdagsmorgonen, då jag körde till jobbet gråtades över all jävlighet.
Fick inte riktigt kontroll över mig själv efter det och sökte ro hos mamma, så där är vi nu hela julhelgen, jag, Dalle och barnen.
Vi kom hit sent i går kväll.
"Undra hur lång tid det tar innan vi ångrar det här infallet?" frågar vi oss.
Så kommer vi fram och äldsta sonen firar ankomsten med att kaskadkräkas i bilen.
"Det är ungefär NU som vi ångrar oss" suckar Dalle.
Strax därefter kräks yngsta sonen på sin mormors vardagsrumsgolv.
Lillasyster Ida såg på med stora och chockerade ögon och illamående i blicken.
Magsjuka tänker ni!
Det tänkte vi också.
Men ungarna somnade och efter att vi hade fått i oss en kopp starkvinsglögg försvann dock illamåendet hos oss alla.
*
Vit jul I don't think so!
Här kommer det behövas något stärkande för att överlevande.
God Jul i snökaoset!
