Det bästa med hängtuttar:

"Det är himla praktiskt med hängtuttar."

"Om du till exempel vill överraska din älskling, med frukost på sängen, naken och du har händerna fulla och plötsligt inser att FASEN, tidningen ska jag ju också ha med mig. Men hur ska du nu bära den?? Jo du lägger den under ena hängtutten och så är det bara att promenera in i sovrummet."

"Med andra ord! Underskatta inte dina hängtuttar."

Snart treåringens potträning:

Tänk vad enkelt det var, att potträna snart treåringen.

Hur länge har vi hållt på?

Några veckor?

Och nu har han bara blöjan på natten.

Han går till och med och sätter sig själv, när det tränger på.

Och han är så stolt över sig själv.

Han är så stor och självförtroendet växer och växer.

Och vi, vi är så stolta vi med.

Och tacksamma över hur redig han är, vår stora pojk!

Vilket bra tips det var, det här med klistermärkena som belöningssystem (tack Victoria).

Det går åt så många klistermärken att vi snart får avvara en hel vägg.

BebisKonrad äter smörgås:

Men åååh!

"Koooonraaad!!"

BebisKonrad och maten:

Äta maten, det tycker han inte om.

Men att leka med den, det är desto roligare.

Att smeta in hela sig själv, det är bäst!

Till grannarna:

"Det är lugnt, det är ingen fara!"

"Det är bara Dalle som har tänt en liten brasa nere på ängen."

Åh nej!

"Pappa! Paaaappaaaaa!!" ropar snart treåringen när han vaknar.

"Meeelkeer! Kom, det är mamma"

"Näej!"

"Jo men kom! Kom och gosas."

Jag ligger ju på min madrass, på golvet, i rummet intill snart treåringens och har ingen större lust att gå upp.

Tittar på klockan: 06.03.

Okej! Ganska hyfsad tid ändå.

"Paaaaappaaaa!"

"Nä mamma!" "Kom och gosas!"

"Aaa aa!"

Och så kommer han in och lägger sig bredvid mig, på madrassen och så diskuterar vi flygplan och rymdraketer.

Efter en liten stund är det dax att gå ner.

Snart treåringen vill se på tv.

Vi smyger ner, till bottenvåningen. Vill inte väcka bebisKonrad och pappa, som fortfarande sover.

Snart treåringen hoppar upp i soffan, vägrar ta av sig blöjan och kräver att se på Musses Klubbhus.

Jag slår på tv:n och byter till rätt kanal.

"PlayhouseDisney börjar igen klockan 06.00"

"Ååh nej!" utbrister jag, i en lång suck.

Klockan är inte tjugo i sju, som jag hade hoppats på (eftersom det hade inneburit sovmorgon för mig). Nä klockan är 05.40!

Vintertiden är här.