Biten!

Idag har jag insett att jag ta mej tusan måste ha blivit biten av en vampyr (biter de på benet?).

Snart får jag gå och gräva ner mig under jorden i riktig True Blood-anda.

Vi får väl se om bloggen blir aningens blodigare i framtiden?

Damn you ved!

Jag vet att ni sitter där hemma i era små stugor och undrar: Var tusingen blev det av Frun igår då?

Jo men ni förstår! På bästa bloggtid (efter att barnen somnat) fick jag (karln i huset, tydligen) ge mig ut och kasta ved.

Det var INTE min lyckligaste stund i livet, jag lovar er. För varje vedträ svor jag över Dalle och dåren som kommit och lämpat av veden tvärs över vår uppfart.

Varför jag svor över Dalle?

För att det var hans fel att det ens låg ved utanför huset.

I alla fall! Jag fick ge mig ut igår kväll och kasta veden från ett ställe till ett annat. För annars hade jag ju för fasiken inte kunnat ta mig förbi den imorse när jag skulle köra till jobbet.

Vad Dalle gjorde?

Jo han befann sig tryggt på sin arbetsplats och skrattade gott över att han lyckats få till det så bra, att få veden levererad när han inte var hemma.

Med andra ord inte hans bekymmer.

Behöver jag ens förklara att jag efter detta älskar Dalle lite mindre.

Och att jag ALDRIG mer kommer röra ett vedträ i hela mitt liv.

Sug på den suckers!!