Klicka på bilden, gå in under tävling, för att läsa Dalles och de andra tävlandes bidrag.
DE HÄR ORDEN HAR JAG LÅNAT IFRÅN UNDERBARA CLARA.
Anledningen till detta är att de är så förbaskat träffsäkert.
Jag önskade att jag hade skrivit det själv och att jag var lite mer som Clara själv. Med femtiotalskläder, husmorskänsla och en förmåga att fota de mest underbara bilder.
Läs och lär!!
"Jag har alltid sett på mig själv som en väldigt resursstark människa. Jag orkar massor och får saker att hända. Därför var det en sådan dubbel sorg när min mamma blev sjuk, jag blev deprimerad och helt plötsligt inte orkade någonting. Först märktes det inte. Jag körde på som vanligt (ständigt lite för mycket) Tills det var det dags att betala tillbaka. Rakt in i väggen. Pang.
Jag tänker att när man gör mer än man orkar så lånar man krafter från sig själv. Från sitt framtida jag. Det funkar ett tag, om man ser till att betala tillbaka. Gör man inte det växer sig skulden ohanterlig. Och plötsligt en dag står kronofogden och bultar på porten.
Att gå in i väggen är som att bli utmätt av kronofogden och få så många prickar i registret att man inte kan låna ett enda korvöre av sitt framtida jag. Så har jag haft det väldigt länge. Från att ha varit resursstark och kunnat köra på, har jag ingenting att låna av. Inga extra depåer att tömma. Jag orkar mycket tills jag orkar precis ingenting, och det räcker med en uslig droppe för att bägaren ska rinna över. Men nu äntligen börjar jag få ett litet sparkapital. Äntligen har jag så att det räcker och blir en liten snutt över. I glädjen över detta är det lätt att tacka ja och ta på sig alldeles för mycket. Jag måste akta mig för det. Det är bara det jag vill säga. Och påminna andra som är i färd med samma sak: Man ska akta sig för att låna mycket. Den som är i skuld är inte fri."
Ta hand om er där ute i höstrusket!
