onsdag 31 augusti 2011

DET MENINGSLÖSA LIVET I DETTA NU.

Mitt liv är så sjukligt tråkigt just nu.

Jag gör verkligen ingenting.

Jag är totalt osocial, jag jobbar inte, jag rör mig inte, jag orkar inte ens läsa en bok.

Det var som så här att jag blev förkyld, fortsatte att vara förkyld och lider nu av sviterna efter den.

Mina dagar ser ut så här.

07.00 Jag vaknar.

07.45 Jag kör barnen till dagis.

08.30 Jag kommer hem, äter frukost och lägger mig i soffan och ser på det som är kvar av Vakna med the Voice.

09.00 Jag är helt slut! Sätter på en film och tycker synd om mig själv.

09.45 Måste pausa filmen och gå och kissa eftersom det teet jag dricker till frukost driver ut all den vätskan jag har i kroppen.

10.30 Jag tvingar mig själv att gå och duscha.

10.45 Är helt slut igen och lägger mig därför i soffan en stund till.

11.30 Nu är klockan redan halv tolv och snart ska jag hämta barnen på dagis. Bäst att ta fram mat ur frysen.

11.35 Kollar Facebook och läser bloggar.

13.00 Jäklar vad hungrig jag är nu! Och trött... Men va tusan!! Klockan är redan ett!!! Jag måste börja med maten.

13.01 Äter ett äpple i all hast.

13.15 Tinar lite mat i micron.

13.20 Börjar laga mat.

14.00 Maten är färdig, jag är redo att gå och lägga mig och sova nu.

14.05 Lika bra att åka och hämta barnen.

14.25 Hämtar barnen på dagis.

15.00 Är hemma med barnen från dagis.

15.15 Vi äter middag!

15.16 Jag plockar bort disken om inte Dalle gör det.

15.30 Barnen leker förhoppningsvis så att jag kan lägga mig lite på soffan.

17.30 Dags att ge barnen kvällsmat.

18.00 Bolibompa!!! Äntligen.

18.05 Tar fram barnens kläder inför morgondagen.

18.30 Ger Rodi hans kvällsmedicin.

19.15 Borstar barnens tänder, tar på Rodi en blöja.

19.30 Lägger barnen.

20.15 TV.

22.00 Sängen, god natt.

22.30 Jag sover.

07.00 Klockan ringer igen...

Och så börjar ännu en dag, helt utan mening eller mål.

OCH MED DETTA VILL JAG SÄGA ATT JAG VILL BLI FRISK, JAG VILL BLI PIGG, JAG VILL TRÄFFA MINA UNDERBARA ARBETSKAMRATER, JAG VILL HA MITT LIV TILLBAKA. JAG VILL ALLT DET OCH SÅ VILL JAG ATT DE SKA KOMMA OCH INSTALLERA VÅR KAMIN FÖR DET ÄR FÖRBANNAT KALLT ATT LIGGA I SOFFAN HELA FÖRMIDDAGEN OCH VÄNTA PÅ ATT SOLEN SKA KOMMA FRAM OCH VÄRMA UPP HUSET.

tisdag 30 augusti 2011

TILL VENDELA PÅ BYGGLA.SE

Tack för att du tyckte att Dalles arbete var "fantastiskt effektivt" och "häftigt!"

Det här med att lägga upp våra byggprojekt för feedback...

Jag tvivlar på att det skulle finnas någon mening med det, egentligen, eftersom våra renoveringar påbörjas och avslutas 10 år senare. Det blir med andra ord ganska långdragna projekt.

Nu har vi förvisso sagt att alla påbörjade projekt ska vara färdiga i år (?).

Men det är svårt med sjukdomar, sjukdomar, lite mer sjukdomar, småbarn, jobb och brist på någon som vill ge "ett handtag".

Och jag riktigt ser framför mig hur jag springer omkring med kameran i högsta hugg, i full färd med att fota fram och baksida, högt och lågt på hela huset (kanske skulle vara tvungen att köpa mig en helikopter ändå) för att sedan lämna allt med en cliffhanger:

Kommer de någonsin göra färdigt det där???

Men jag tackar dig ändå för ditt erbjudande med att säga:

Ja kanske! Kanske lägger vi upp våra projekt på byggla.se

Det kan ju faktiskt vara så att vi behöver den där "moroten" och när ni ändå har en "tävling för de som målar om hemma" så blir jag ännu mer sugen.

/Fru Märkvärdig!


CHRISTINA PERRI

Idag fann jag kärleken:



Ja jag är kanske lite underlig med det där med kärlek, men det är ju så vackert och hon är ju så vacker, med sina sneda tänder i underkäken.

Ååh! Som jag önskade att jag också kunde sjunga så där vackert. Eller hade så där fint hår... (Jag kanske skulle färga mitt hår mörkt igen??)

Det är lite typiskt mig att falla för sådana här melankoliska låtar om hjärtesorg och dylikt. Istället för att gå ut och sätta mig i solen och snora så ska jag nu lyssna på den här skivan på repet, i oändlighet.

OKEJ NU SKA VI REDA UT DET HÄR:

Sebastian tyckte alltså att jag överdrev när jag skrev att Dalle hade målat och snickrat halva huset. Och så tyckte han att jag ska sluta läsa mellan raderna.

Nu är det ju så att jag bara läser mellan raderna. Jag till och med skriver mellan raderna. Så tänk på det när ni läser här. Det står mycket osagt mellan raderna.

Så nu ska vi reda ut det här med husrenoveringen:


Här har ni en bild på, vad jag i det här fallet syftar på som hela huset.
Ni ser att jag har ringat in huset med en röd ring = hela huset!


Här har jag nu delat upp hela huset på mitten = i två halvor.


Här har jag nu kryssat för det som Dalle hade målat tidigare,
innan i söndags = Den ena halvan av huset.


Och den här bilden visar vad han gjorde under söndagen = Den andra halvan av huset.


Och här har jag varit så vänlig och ringat in Dalles rumpskåra, åt er alla som vill se. Kan ni inte se skåran tillräckligt bra så klicka på bilden för att få den i större storlek (bilden eller skåran, vilket ni nu vill se).

Så!! Kan vi nu enas om att Dalle var riktigt redig som snickrade och målade halva huset? Eller ska vi vara så petnoga att jag ska behöva hyra en helikopter för att ta en bild på huset ovanifrån? För att på så vis kunna ge er en verklig bild av H E L A huset??

Hur noga ska vi vara?

(Jag är sjuk så jag har all tid i världen att i Paint redigera fler bilder med röda streck.)


måndag 29 augusti 2011

VAD MENAR HAN DEN DÄR SEBASTIAN?

Jag försöker läsa mellan raderna på Sebastians inlägg:

"Jag är oxså imponerad!! Blir snyggt. Nog för att han är snabb, men halva huset på 4 timmar?"

Menar han att Dalle inte alls är snabb?

Eller att det inte alls var halva huset?

Eller att det inte alls kan ha gått så fort som på bara fyra timmar?

Jag lyckas inte knäcka den här nöten!


"DET ÄR LÄTT ATT SE LJUST PÅ TILLVARON IBLAND"

Ni vet de där dagarna då livet känns lite som... FAN!

Om man vet att nä nu ska jag vända det här och se livet positivt. Nu ska jag borsta bort allt det jobbiga och bara fokusera på det som är roligt.

Hur börjar man egentligen?

Vad ska man fokusera på?

Jag ska göra ett försök:

- Jag är inte dödssjuk (även om den här förkylningen tar knäcken på mig).

- Jag har tak över huvudet och väggar som är målade i samma färg, i alla fall på 1/4 av huset.

- Jag har mat i frysen och faktiskt även i kylskåpet och skulle den ta slut så skulle det inte göra så mycket för då skulle jag bara kunna ta av mitt lager på magen, höfterna och låren... Det skulle förvisso vara surt för barnen som är utan det här lagret men nu skulle jag tänka positivt.

- Även om försäkringskassan inte vill samarbeta så svarade de ju i alla fall i telefonen.

- Och även om barnen bråkar och slåss så är det ju ett tecken på att de faktiskt är friska nog att gör det.

Äh vet ni vad!

Det här känns förbaskat löjligt...

Men en positiv sak är att snart kommer Dalle hem från jobbet. Han kommer komma in, ge oss en kram, för att sedan gå ut igen för att fortsätta med husrenoveringen.

Det är lätt att se ljust på tillvaron ibland.

söndag 28 augusti 2011

KONRADS LJUSA KÄRLEKSMUMS:

NU SKA NI FÅ RECEPTET PÅ EN KAKA SOM ÄR SÅ GOD ATT KLOCKORNA STANNAR:



KONRADS LJUSA KÄRLEKSMUMS:

(Utan mjölk, ägg, baljväxter och mjöl.)

Ingredienser:
4 dl Semper Fin Mix
3 dl Socker
3 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
50 g Mjölkfritt margarin (Mildas mjölkfria)

Glasyr:
3 dl Florsocker
ca. 1/2 dl Vatten
ca. 50 g smält Mjölkfritt margarin (Mildas mjölkfria)
Kokos

Blanda ihop alla ingredienser för smeten.
Häll smeten i en smörad (återigen mjölkfritt margarin) och bröad form (vi använder Moilas glutenfree Breadcrumbs), ca. 20x30 cm stor.
Grädda i 175 grader i ca. 20 min.

Blanda ihop ingredienserna för glasyren och bred den över en ljummen kaka och strö över massvis med kokos (eller strössel) innan glasyren stelnar.


Ät och njut!!

MEN VAD I H*****E ÄR DET HÄR???

Jag är i full färd att hänga upp tvätt på tork när den här ramlar ner på sängen:

Med något oförklarligt i handen.

MEN HERREGUD!!! ÄR DET EN DÖD FÅGELUNGE???
Nej men nej! Det kan det väl inte vara? Jag menar varför skulle det ligga en död fågelunge i tvätten? Skulle någon av ungarna hittat den i skogen och stoppat den i fickan då?
Huuuuh!!! Ja det skulle faktiskt kunna hända...

Nej jag måste ta mod till mig och titta lite närmre på det oförklarliga.

Det är ihoptvinnat gräs.

Tack gode gud för det!!!

MUTERAD TRATTKANTARELL:

Jag tror att jag hittade en muterad trattkantarell i skogen idag.

Har då aldrig sett på maken tidigare.

HUSRENOVERINGEN!

När Dalle får möjligheten så är han nog den mest effektivaste mannen på den här jorden.

Idag tog han tag i hammaren, ställde fram den stora, farliga sågen och snickrade upp panel på halva huset.

Vid vissa tillfällen var jag rädd att han skulle ramla ner och dö.
Eller bröta ner igenom badrumstaket när jag så fint satt på toa.

Men han överlevde och badrumstaket höll.

Och bara fyra timmar senare var allt målat och på plats.

En bild på framsidan av huset. Nu allt i samma färg och alla brädor åt samma håll.

Ta mig tusan!!

Jag är imponerad!

lördag 27 augusti 2011

MONSTERRACE!

Idag tror jag att vi gjorde våra barn snäppet lyckligare.

Jag och Dalle tog med dem på monsterrace!

Hörselskydden och regnstället på.

Motorer som vrålade och monsterbilar som flög fram genom leran och fick marken att vibrera.

Och hela tiden satt jag och hade ångest över att det skulle börja åska. Dalle var ju så snäll och visade mig alla åskvarningar över landet (han vet ju hur rädd jag är för åska) (eller tror han bara att jag skojar) (Dalle för helvete jag skojar inte, jag lovar och svär).

Men vi klarade oss, både från åska och regn.

Nästa år ska vi försöka att komma ihåg att ta med oss sittunderlag och ännu mera mutor i form av både smörgåsar och godis. För det blev ganska lång väntan in i mellan, när bilar hade vält eller gått sönder och skulle fraktas bort. Och små barnrumpor vill inte sitta still bara för att de ska...


MEN TITTA HÄR!

Tänkte att jag skulle visa er exakt HUR stora äldsta sonens nya skor är, i jämförelse med mina fötter (som faktiskt är i storlek 38).

Visst är det helt och fullkomligt sinnessjukt!?

Speciellt med tanke på att hans fötter, för snart fem år sedan, var lika stora som mitt pekfinger.

Det går för fort, det går FÖR fort.

Snart får jag stå och titta uppåt för att kunna se mina söner i ögonen.

Då kommer de ju säkert lyssna mer på mig, än nu.


Hjälp! Det är kört...

Jag kommer att få tjata mig hes.


FORTSÄTTNINGEN PÅ SPRINGSKORNA:

Okej nu ska jag berätta om gårdagen!

Jag och Dalle åkte för att byta äldsta sonens skor.

Minns ni att vi irrade omkring i butiken och letade efter storlek 28?

Och att Dalle frågat kassörskan vilken skostorlek en gosse har om han har cirka 18cm stora fötter?

Och att Dalle hade frågat kassörskan om de inte hade en mätsticka som man stoppar ner i skorna? Och att de inte hade haft en sådan.


I alla fall! Nu skulle vi byta skorna.

Så jag frågade kassörskan:

"Har ni en sån där mätsticka som man stoppar ner i skorna?"

"Jajemänsan!" svarade kassörskan glatt och räckte över en.

Jaha, jaha!!! Dalle hur förklarar du det här då??

Dalle: "Va?! Jag visste väl inte att det var en sån du menade."

Amäh va fan!

Nu ska det här göras rätt!

18cm... Vilken sko är 18cm plus 1,5cm* invändigt?

Jag letar och letar...


Vet ni vilken skostorlek han har våran äldsta son?

31

Han har alltså storlek 31 i skor.

Inte undra på att storlek 28 var waaay för litet.

Och inte undra på att alla hans strumpor är waaay för små.


Gud i himmel!!!




* Ni vet väl att man ska plussa på 1,5cm på barnskorna! Så att de har lite att växa i.




INGET VIDARE BLOGGANDE

Vi har drabbats av dålig internetuppkoppling.

Återkommer när störningarna försvunnit.

Skickat från min HTC

TRÖTT OCH SJUK!

Jag kanske skulle tagit ett kort innan jag åt upp hela skålen med Koldskål?

Men den ligger redan i magen och skvalpar.

Och mer än så blir det inte sagt och skrivet idag. För nu ska jag krypa ner i soffan och torka snoret och hoppas på att höstterminens första förkylning är borta imorgon.



torsdag 25 augusti 2011

FEMÅRS-GRUPPENS SCHEMA:

Jag ger er en liten tjuvkik på äldsta sonens schema.

Visst ser det kul ut!

Bild Och Form, motorik, måla och pyssla...

Inte undra på att han älskar skolan redan nu och att hans lillebror också vill börja.

Äh till och med jag vill börja.

ANNARS SÅ...

Dricker jag en kopp te, med honung i för att lindra min svidande hals.

Gott, gott!!

Till alla, (eh) tre nötterna i skålen.

Och på tv:n går True Talet, idag igen.

Och nej! Det är ingen favorit. Det är tråkigt. Jag är nog så pass ytlig att jag vill ha HELA paketet med BÅDE utseende och sångröst. Men så finns det ju faktiskt inte så mycket annat att titta på.

Finns det inte någon som kan tipsa mig om en sån där fantastisk serie som man kan sträcktitta på? Något som roligt, sexigt, spännande eller något åt det hållet.

LITE NUTS!

Jag hittade en skål med nötter i safferiet.

Och det är ju gött!

Hade bara önskat att det fanns några, bara några fler,  K A N S K E.



onsdag 24 augusti 2011

BILARNA:

Det är ordning på småbilarna här hemma.

I en lång rad står de.

Men i soffan?

Varför alltid i soffan?

Men i alla fall!

Det är ordning och reda.



DAGENS SANDHÖG:

Direkt ur äldsta sonens stövlar.


BOLIBOMPA-SEX!

Nja inte direkt!

För när barnen ser på Bolibompa så passar jag på att sortera tvätt.

Det är sexigt det!

Men nu är det ju också så att Dalle jobbar kvällen, min älskare var upptagen och tvättberget var enormt... sååå.

tisdag 23 augusti 2011

TRUE TALANT!

Nu när barnen har somnat, på bästa sändningstid.

Så tackar jag alla teknikfreaks som uppfunnit det här med inspelningsbara boxar (VIASAT).

Så nu ska jag krypa ner i soffan och spola tillbaka till början av True Talant.


Kan det vara något att ha tro?



JULKLAPPAR!

Okaaj!!

Julklappsstressen har nu börjat på allvar.

Den 23 augusti.

TårtSanna ska åka till Ullared och vill veta vad barnen önskar sig.

Jag har ingen aning, jag har precis vaknat upp ur sommarsemesterbubblan. Är det snart jul? Fyller barnen snart år?? Jag hade ingen aning, typ.

Inte nog med det.

Idag när jag, svettig (av sommarvärme och stress) kommer hem från jobbet med barnen i släptåg. Så kommer två grannflickor och knackar på. De säljer jultidningar.

Jag: "VA!?!? Är det inte sommar fortfarande?" För den kommentaren har de ju säkert inte hört i varenda hus redan.

Flickorna: "Eh ja! Det är extra tidigt i år."

Shit! Ja jag måste ju i alla fall bläddra i jultidningen. Inte beställa något, bara bläddra och låtsas titta intresserat.

Det slutar med att vi har beställt en bilbok till äldsta sonen. Han valde den själv till och med.

Jaja det blir ju en kanonpresent till honom. Han älskar ju bilar och vill alltid veta allt om alla bilmodeller.

Han kommer ju med största sannolikhet ha glömt bort det till jul.


En present avklarad - check!


Så okaaaj! Lika bra att börja spåna. Vad önskar sig barnen?

Äldsta sonen: "En gul Ferrari!" amäh åååh!!

Rodi: "En sån där, se... Paket!" ja just det ja!!


Så jag gör som alla goda mödrar gör varje jul, innan deras barn har fått en egen talan.

Jag skriver dem varsin önskelista.


Önskelistor - check!


Så ni goda släktingar som önskar köpa födelsedagspresenter och julklappar åt mina söta gossar.

Deras önskelistor ligger nu här och väntar.





måndag 22 augusti 2011

SPRINGSKORNA!

Okej!! Ingen panik...

Men imorgon börjar äldsta sonen i femårsgruppen inne på skolan och han har inga skor som passar.

Han ska alltså börja "skolan" och han kan inte ta på sig skorna själv eftersom de inte går över hälen, om man inte använder våld.

Så i ren stress och hast hoppar vi in i skoaffären och börjar leta.

Smart som jag är (eh, eh) har jag mätt äldsta sonens fötter på morgonen. För att vi ska kunna prova ut ett par skor till honom trots att han inte själv är med.

I skoaffärer brukar de ju ha en mätsticka som man kan stoppa ner i skorna för att se om de är tillräckligt stora. Den här skoaffären har inte någon sådan mätsticka.

Dalle går fram och frågar kassörskan som självsäkert säger att 18cm långa fötter det blir storlek 28 det.

28, 28, 28, 28...

Det finns ju inte en enda sko i hela affären som är i storlek 28.

31, 30, 27, 25 bla, bla, bla.

Tillslut hittar vi ett par, som faktiskt, till och med, har en racerbil på sidan.

Klockrent!

Jag: "Ser de inte lite små ut? Tror du verkligen att de passar??"

Dalle: "Jaha aa då!!"

Så vi köper dem och känner oss som de mest effektiva föräldrarna i världen. Som faktiskt hann köpa ett par nya skor till sonen, innan han börjar skolan.


Väl hemma.

Äldsta sonen provar skorna.

Jag: "Är de sköna?" klart de är, klart de är och snygga också!!

Äldsta sonen: "Naaaeee!" VAVAVA!!?? Kursiv
Jag: "VADÅ??? Är de för SMÅ??"

Jag klämmer över tårna och jävlar de är säkert två storlekar för små.

Jaha!! Bara att åka tillbaka och byta dem alltså... Om en si så där fyra dagar då.

Måtte det bli högsommar (tofflor) eller ösregn (gummistövlar) resten av hela veckan.

söndag 21 augusti 2011

FRÅN IGÅR:

Det var kallt och Idas Anders var klädd som en medeltida Viking. Han lånade ut sin huva till mig och jag slapp frysa öronen.

Idas Anders hade även med sig ett svärd (för att reta Ida??). Jag fick även låna detta.

Fattar ni hur tungt ett svärd är?

Orka hålla på att kriga med ett sådant!

"Det är tur att jag inte äger ett svärd" sa jag till Dalle. "Jag skulle bara vilja gå runt och provhugga i saker."

"Jag vet! Och det skulle bli fula hack i allting" blev Dalles svar.



SÅ HÄR:

Pigg är jag idag, efter gårdagens kräftskiva.

Vill bara blunda liite, lite, snälla.

Men det hinns inte med!

Nu ska ungarna hämtas och kl fyra ska vi på bio, hela familjen, för att se på Bilar 2.

Det blir biopremiär för Rodi.

Jag hoppas, med stor spänning, att han kommer sitta still i alla fall nästan hela filmen.

Speciellt med tanke på att det känns som att jag kommer somna så fort jag sätter mig i biostolen.

Snark...

lördag 20 augusti 2011

JAG OCH PRINS DANIEL

Är på väg till en tillställning där det ska intas röda kloförsedda djur.

Först ska det tjackas syrsor till ödlan.

Litegranna same, same...

Kan det smaka samma tro?

Kanske testar vi ikväll..?

Eller kanske inte!?



Skickat från min HTC

DET KÄNNS BÄTTRE NU!!

Vet ni vad!!

Det känns faktiskt lite bättre i magen idag. Tack alla för er omtanke!!!

Det går lite längre mellan ontet.

Och tur är väl det för ikväll är det ju kräftskiva hos TårtSanna.

Jag föreställer mig att hon har bakat en tårta föreställandes just en kräfta.

fredag 19 augusti 2011

JAG GER ER NOSTALGI!!


Sedvanligt hångel på en fest för en hel mängd massa år sedan.
Med andra ord på den tiden då jag och Dalle fortfarande hånglade på fester (eh eh).
Jag gissar på att jag var 18 år och Dalle var 20 år?!?!

Här har ni Dalle, utklädd till Pamela Anderson, på någon Halloween för en hel livstid sedan.
Hur gammal var du här Dalle? 20 år???
Jäkligt fit du var, i alla fall.
(Ja det var vi båda två, på den tiden)
Jag måste poängtera att den här Pamela Andersonbilden är absolut den bästa jag sett, någonsin.
Jag skrattade så mycket att jag nästan kissade på mig...


När Dalle fyllde 26 år så fick han en hel skottkärra med öl av sina vänner.
De kom gåendes med kärran längs med vägen.
Inslagen i papper var den.
Mycket lyckat!!!

Tack Fru Gustavsson för att du taggade oss på de här bilderna (på facebook).

Du gav mig månadens skratt!

PUSS och KRAM!

Herr & Fru Märkvärdig!



STORA RÄNDER:

Största tröjan på för idag är det vab-dag.

Allergifeber eller vanlig feber det är den stora frågan?

torsdag 18 augusti 2011

MAGVÄRK! YES, YES!!!

Jag har drabbats av sådan magvärk.

Mensvärk?

Nej jag ska inte ha mens? För den förra tog slut för endast åtta dagar sedan.

Gravidvärk?

Inte den minsta chans i hela världen att det skulle vara fallet (sa jag att jag lever i celibat? Ingen som tror mig, nähe nä).

Magsjukevärk?

Betvivlar detta starkt med tanke på att jag varken skiter löst eller spyr.

Inbillningssjuka?

Kan man få det efter att det börjar göra ont? Eller borde jag inte börjat inbilla mig något innan själva värken startar?


Ja i alla fall så gör det ont! Faktiskt precis som mensvärk, men i så fall en mensvärk som inte är ifrån denna värld. Mensvärken från helvete!

Jag går omkring och lutar mig mot saker, eller ligger ner och tänker att: jag kanske borde åka in akut? Tänk om hela livmodern är inflammerad??

Men lagom tills att jag börjat fantisera om att hela min livmoder ramlar ut och jag dör av blodförlust så klingar värken av.

För att efter en stund komma tillbaka och irritera mig så mycket att jag börjar må illa.

Dags att besöka gynekologen? Jo men jag menar väl det.

SNART VINTER!! DAGS FÖR OVERALLINKÖP.

Jag sitter och spanar efter vinteroveraller åt barnen.

Förra året köpte jag två bättre begagnade på blocket.

En var en mycket välanvänd Didriksons overall som Rodi fick.

Den var SKIT BRA!!! Trots att minst ett barn hade använt den innan.

Ingen fukt kom igenom, den höll värmen något alldeles fantastiskt och den var rejäl precis som en overall ska vara.


Och därför kommer jag i år satsa på att köpa dem varsina helt nya overaller.

Dalle kommer svettas blod, med tanke på vad det kommer kosta.

Men så slipper han också köpa mer än en overall under vintersäsongen, åt barnen (eftersom de billigare alternativen tenderar att gå sönder någon gång i januari).

Och äldsta sonens overall tar ju Rodi över efter två år. Och Rodis overall kan ju säljas vidare. (Endast använd en säsong... Vilket kap eller hur!)

Vad äldsta sonen hade för overall förra vintern??

Jo en från On the Peak! Den höll i någon månad, sedan gick dragkedjan sönder. Själva overallen i sig var klart mycket bättre än en H&M overall. Den stod emot väta helt okej! Men att dragkedjan gick sönder kändes inte kul. Den lagades och nu är den funktionell igen.

Så Dalle! Du förstår varför vi måste köpa nya overaller, från butik, va?!

onsdag 17 augusti 2011

PLOMMONCHUTNEY OCH KETCHUPEFFEKT!

Jag: "Plommonchutney!"

Dalle: "Ja det lät gott!"

Jag: "Ja det hade vi kunnat gjort om du inte hade förstört plommonträdet."

Dalle: "Vi kan ju alltid göra plommonträdschutney."

Jag: "Plommonträdschutney!? Äh!!"

Är det bara min man som drabbas av ketchupeffekten när det kommer till att greja i trädgården?

TA DET LUGNT!

Det är så svårt att slappna av
med alla "måsten", "ska" och "krav"

Ja tiden flyr av jäkt och stress
Och allt som sker blir mest en press

Men du är fri att sakta in
För tänk på att din tid är din

Så ta det lugnt en liten stund
Låt här och nu bli din sekund


Skrev Mamma Lone!

BLOTT SJUTTON ÅR!

Jag är inne på ICA och ska handla. Köper bland annat snus.

När jag ska betala ber kassörskan efter mitt legitimation.

Eeeh! Ja okej. Det har väl hänt någon gång att jag fått visa det, men hallå eller! Jag fyller snart 30.

Kassörskan synar mitt körkort, flinar till och säger:

"Oj då!"

Jag skrattar med henne åt hennes dumhet.

"Ja du får ta det som en komplimang" säger hon då och ler mot mig.

"Ja jag får nog göra det" säger jag och strålar tillbaka.

Tack för mig! Fru Märkvärdig, tydligen, 17 år idag.


tisdag 16 augusti 2011

TURKOSISCH!!

Min svärmor har gjort en fullträff.

Hon har lyckats köpa en badrumsmatta till oss i exakt samma färg som mitt nagellack.

Hur bra var inte det då!!

Tusen, tusen tack!
Jag blir sketaglad!

(Behöver jag förklara att turkost är min favoritfärg?)

(Jag menar Hallå!! Till och med mina nya traktorbrillor är ju turkosa)

måndag 15 augusti 2011

DET ÄR MÖRKT...

Som i graven här inne.

Och ett riktigt regnoväder där ute.

Får ta och tända lamporna och krypa ner i soffan med Rodi och se på saltkråkan.


ETT HUS VID BRANTEN?!

Jo jag sitter fortfarande här på kanten.

Ösregnar gör det också...

Tur jag fick med mig ett paraply och mobilen.

För nu kunde jag ringa efter hjälp.

Tyvärr kunde ingen komma till undsättning.

Men jag fick lite tips på hur jag kunde göra för att få tyst på den där lilla människan bakom mig.

För tillfället hör jag inget skrik. Bara ett mummel.

Men den lilla människan står fortfarande i vägen.

Jag kanske skulle sms:a Dalle och be honom komma hit med lite plankor från brädgården. Be honom bygga mig en liten koja här på branten? Vi kanske skulle kunna flytta in, hänga upp gardiner och ligga under täcket hela dagarna?

söndag 14 augusti 2011

SATAN I

Det känns lite som att jag balanserar på kanten till ett stup.

Om jag tar ett steg bakåt, bort från kanten, där lugnet och tryggheten finns så kommer allt gå bara fint.

Men kanten är halkig och svår att ta sig bort ifrån.

Nere i stupet väntar...

Psykbrytet!

Rädd som fan för höjder är jag.

Jag är rädd, ilsk och tvär.

Och jag känner hur lungorna drar ihop sig och hur det är svårt att andas.

Varför står jag här?

Så nära kanten?

Gå bort från den och gå hem.

Men det står någon bakom mig. Någon liten! Inte för att putta ner mig. Men den lilla, lilla personen står i vägen. Står där och skriker så högt att jag inte kan fokusera mina tankar och jag kan liksom inte riktigt vända mig om utan att tappa balansen.

Jag försöker flytta mig, men är fast.

Så jag sätter mig ner på den fuktiga marken. Vätan tränger in genom byxorna, in mot huden. Det är kallt och irriterande.

Men så länge jag sitter där så kommer jag inte ramla ner.

Så länge jag sitter där så kommer jag inte hem.

Så länge jag sitter där...

Så är jag fast.

Jag sitter kvar, länge.

Satan i ...

lördag 13 augusti 2011

OM GOS!

Dita undrar vad GOS är för något?

Så därför ska jag nu förklara!

GOS är ett klädmärke, en hemsida och webshop, uppstartad av min man, Dalle.

Det är bekväma och snygga kläder med ett namn som är ögonbrynshöjande.

Och namnet på klädmärket har valts av just den anledningen. Att få människor att haja till. Det har egentligen ingen som helst anknytning till det sexuella (bortsett från de sexiga modellerna), utan smaka på ordet och upptäck hur rätt det ligger i munnen...

Ungefär som...

Bubbelgum!

BubbelGum, BubbelGumBubbelGumBubbelGum.

Det är gött att säga liksom.

Besök sidan HÄR! och klicka er vidare till webshopen.

Hoppas att ni kan hitta något som faller er i smaken!

/Herr och Fru Märkvärdig!

EN SÖMNGÅNGARE I HUSET.

Jösses!!!

Äldsta sonen går i sömnen.

Jag hörde att han gått upp ur sängen, så jag smög upp.

Då står han framför balkongdörren, likt en full zombie och trampar.

Jag ledde honom försiktigt tillbaka till sängen och han sov lugnt vidare.

Skärrade gick jag ner till Dalle och berättade vad som just hänt.

Han skrattade och sa:

"Alla barn går ju i sömnen någon gång."

"VA!? Gör de??"

Detta har jag aldrig hört förut?

Visst att en del gör det, men att alla barn...

Nä det kan inte stämma.

Måste googla.

"Sömngång är vanligast i åldrarna 4 till 12 år och omkring 15 procent (jaha, jaha. Alltså inte alla, Dalle!!) av alla barn går i sömnen någon gång. Sömngångare är ofta svåra att få kontakt med. Ögonen är öppna och ser, trots att barnet sover. Förr avråddes man från att väcka sömngångare eftersom man trodde att det kunde vara farligt. I dag vet man att det inte stämmer. Däremot kan det vara mycket svårt att väcka. Det enklaste är att leda barnet tillbaka till sängen och låta det sova vidare.

– Sömngång är i sig inget farligt. Däremot finns det en risk att barnet skadar sig om det slår sig på något eller råkar trilla ner för en trappa. Det är viktigt att vara noga med att låsa ytterdörrar om man har en sömngångare i huset. Går barnet i sömnen ofta, kanske en gång i veckan, tycker jag att man bör vända sig till sjukvården för att utreda vad det beror på. Det samma gäller förvirringstillstånd och nattskräck, säger Berndt Eckerberg." (viforaldrar.se)

Googlar vidare:

"Experterna vet inte vad som orsakar sömngång, men det verkar gå i vissa släkter (men seriöst! Vad då bad genes Dalle!!!). Vanligtvis sker det under sömnens första två timmar, då ditt barn sover som djupast.

Barnet kan t ex irra runt i huset eller förväxla ett skåp eller en garderob med toaletten!

Ditt barn kommer inte att komma ihåg något morgonen därpå, så säg inget. Ditt barn kan bli så oroat av det att det blir otäckt att gå och lägga sig. När du stoppar om ditt barn för natten kan du passa på att plocka upp sådant han eller hon kan snubbla eller halka på och se till att eventuella trappor skyddas med trappgrind. De flesta skador som drabbar barn som går i sömnen sker då de ramlar ut ur fönster eller lyckas ta sig ut ur huset, så se till att dörrar och fönster är låsta." (babycenter.com)

Jaha!! Vi får helt enkelt sätta upp trappgrinden på övervåningen igen...

Åh jösses!!!

IDAG:

Har vi åkt båt!

Dalle vid ratten, äldsta sonen i mitten och jag och Rodi i fören.

"Du måste hålla båda händerna på ratten pappa." Beordrar äldsta sonen. "Och kör inte så fort." "MEN NEEEJÄ KÖÖÖR INTE SÅ FOOORT."

Samtidigt sitter Rodi i mitt knä och gastar:

"KÖR FORTARE PAPPA! FOOORTAAAREEE."

Sedan åkte vi hem till farmor och åt kräftor. Varpå äldsta sonen blev livrädd för de kokta (och därmed stendöda) kräftorna vi smockade i oss.

Det är ruter i den gossen minsann.

fredag 12 augusti 2011

MOAHAHAHAHA!!!


Min kusin skriver till mig på Facebook:

Louise: "Det er simpelthen så sjovt og hyggeligt at læse din blog. Det frembringer ofte et lille smil. Jeg er ked af at læse om dine Rhododendronbuske - men så må Dalle ud og købe en ny i bryllupsdagsgave"

Ja hon är Dansk.

Louise!! Det är en en alldeles fantastisk idé. Om Dalle älskar mig så är han bara tvungen att bevisa det för mig. Genom att köpa mig en ny Rhododendronbuske alltså! Om han nu aldrig kommer få tummen ur arslet och göra detta (vilket jag starkt misstänker) så föreslår jag att han ÅTMINSTONE ger fan i att klippa ner busken nästa år. För gör han det, då kommer hans rosa hårbandstofsprydda skalle bli alldeles kal.

Och med kal menar jag:
K - A - L!
En bild på någon annans kala skalle.
Kan tänkas att även han klippte ner en och annan Rhododendronbuske för mycket.


How would you like that darling?

MEN SKYLL DIG SJÄLV!?

Man: Hej, jag skulle vilja rapportera ett rån.

Polisen: Jaså, ett rån säger du? När skedde det?

Man: Jag gick på Dundritch street och en man drog fram en pistol och sa: ”Ge mig alla dina pengar.”

Polisen: Och gjorde du det?

Man: Ja, jag samarbetade.

Polisen: Så du gav mannen dina pengar utan att kämpa tillbaka, kalla på hjälp eller försöker fly?

Man: Jo, men jag var livrädd. Jag trodde att han skulle döda mig!

Polisen: Mmm. Men du samarbetade med honom. Och jag har blivit informerad om att du är ganska generös också.

Man: Jag ger till välgörenhet, ja.

Polisen: Så du har en vana att ge bort pengar.

Man: Vad har det att göra med denna situation?

Polisen: Du gick medvetet ner Dundritch Street i din dyra kostym när alla vet att du gillar att ge bort pengar, och så lät du bli att slå tillbaka. Det låter som du gav pengar till någon, men att du nu känner donationsånger. Säg mig, vill du verkligen förstöra en mans liv på grund av dina misstag?

Man: Det här är löjligt!

Polisen: Detta är just vad våldtagna kvinnor möter när de försöker få sina våldtäktsmän inför rätta.

Man: Fuck patriarkatet.

/Stulet direkt från UnderbaraClara.

HUR JAG OCH DALLE TRÄFFADES:


Jag och Dalle träffades första gången hemma hos mitt ex.

Jag var sexton år och Dalle var arton.

Min första tanke när jag såg Dalle var:

Men HERREGUD vilken tönt!! Hur går han klädd??

Dalles första tanke var:

Men HERREGUD vilken tjej! Jag är kär (Ja eller något åt det hållet).

Men det blev inget där och då som ni säkert förstår.

Dalle fick allt kämpa jävlarimej.

Han passade upp mig likt betjänten åt grevinnan på nyårsafton.

Jag förstod väl att han var intresserad. Han var ju väldig......

Trånande kanske man skulle kunna säga. Man han sa aldrig något och gjorde liksom aldrig några "försök". Trots att vi träffades ofta, pratade i telefon varje dag, han gav mig skjuts, var ofantligt snäll osv. osv.

Det var väl först när jag hånglade upp hans kompis (som den slampan som jag var) som det blev tydligt att Dalle ville ha just MIG. Ja för han blev jätte sur!! Men hallå liksom... Han kunde ju sagt något, eller hur?!

Ja i alla fall.

Det blev inget då heller... Även om jag kanske gav intrycket av att jag ville det. Som att till exempel krypa in i hans jacka för att värma mig mot hans kropp när vi på en valborg stod på torget i Åmål och frös, eller genom att hålla honom i handen, hålla mig nära honom... Ja ni fattar!! Jag körde nog ett fult spel. Men sån är jag!!! (nej, nej, nej inte är, var menar jag ju... hmmm).


Men Dalle tröttnade nog på mitt spel för plötsligt slutade han ringa.

Och då insåg jag att FAN jag saknar den där långa jättetopsen (Ja han såg ut som en tops på den tiden. Men blekt, kritvitt hår).

Så jag ringde honom och tog tag i saker och ting. Lurade in honom i sovrummet på en fest och gav honom en hångelcirkus han sent skulle glömma.

Och sedan den dagen 8 maj 1998 så har vi varit tillsammans.

Och för fem år sedan, 12 augusti 2006 så gifte vi oss, utomhus på en brygga.

En höggravid Fru Märkvärdig och hennes man.

Och resten är historia.

Men vad ni kanske inte vet är att jag faktiskt är mer förälskad i Dalle idag än vad jag var då.
Den där mannen gör mig så förbaskat lycklig.

TACK FÖR ATT JAG FÅR VARA DIN FRU!

DALLE GOES BANANAS!

Plötsligt får Dalle en överdos av energi (kanske av all kärlek som osar i luften)
och ger sig på det stackars plommon- och päronträdet.
Ni minns de där två små träden som Dalle mördat vid tidigare tillfälle.

"Nu ska de bort!" Väser Dalle och drar igång motorsågen.
Plommonträdet är först ut.


One down!


Päronträdet is next!
"Yiiiihaaaa!!" frustar Dalle.


Two down!


Plötsligt ger sig Dalle på vinbärsbuskarna!?
"Men ska du verkligen?" tvekar jag.
"JAJEMÄN!!" skrattar Dalle.

Och plötsligt är det som om han inte kan få nog.


För helt apropå är han framme vid en gran i trädgården.
"JAG SKA BARA BESKÄRA DEN LITE!" ropar han från sitt hörn.


Three down!


Jag och Rodi är ytterst skeptiska.
"Ja de där blev ju jävligt snyggt!" muttrar jag och syftar på Dalles granbeskärning.


Sedan tar Dalle fram gräsklipparen och drar fram likt en tornado över gräsmattan.

Han förstör allt i sin väg.
Till och med mina Rhododendronbuskar.

Jag vrålar rätt ut, likt en skadeskjuten gris.

"NEEEEJÄÄÄÄMENVAFAAAANGÖÖÖÖRDUUU???????"

Nu blev jag faktiskt ledsen på riktigt.
"Du kan ju inte klippa ner dem FATTAR DU VÄL!!??"
"Men va fan!! De hade ju ändå blommat färdigt." säger idiotDalle.
"MEN ÄR DU STÖRD ELLER?!?"

Fan att det är vår bröllopsdag.
Annars hade jag hatat honom i flera dagar för det här.
Nu blir jag ju liksom tvungen att förlåta honom med en gång.


Ja ja! Det blev ju väldigt stilrent på baksidan av huset.

DENNA DAGEN GÅR I KÄRLEKENS TECKEN:


För idag är det min och Dalles bröllopsdag.

I fem år har vi varit gifta.

Detta har vi, än så länge, firat på följande sätt:

När jag kom hem från jobbet fick jag sätta mig och sola på altanen.

Jag i solstolen.

Plötsligt hör vi en bil komma.
Vem tusan har Dalle bjudit hit nu, en dag som idag?
"Det är nog till grannarna!" säger Dalle.
Men NEJ! Personen kommer hit.

Det är ett blomsterbud!


Blommor från Dalle!

Dalle har i smyg ordnat jätte fina blommor till mig.

Åh vilken överraskning!!!


Sedan blev jag serverad kall dryck.


Och jätte god mat!
(Ingen soppa så långt ögat kan nå)
Rodianpassad stek och potatisgratäng.


Och till efterrätt äpplepaj och vaniljkräm.

Jaha! Tänker ni nu... Nu har hon blivit uppassad hela eftermiddagen av Dalle. Fått mat och blommor. Vad har hon tänkt att göra för honom egentligen?

Ja ni!
Natten är lång...
Han kommer få sin present sedan.
Det lovar jag er!!!


torsdag 11 augusti 2011

BORDET! DEL 2:

För han hade bytt ut vårt köksbord mot det här:

Ett furubord som vi fått av Dalles pappa.

Och trots att vårt kök numera ser ut som en fjällstuga med allt furu och träfärgat.

Så blev det mycket bättre än med ett skitet, slitet och alltid dammigt svartlaserat bord från IKEA.

För svarta möbler funkar inte. Det är omöjligt att hålla rent. Hur ofta man än torkar av det.

"Vi kan ju måla det" säger Dalle.

Och ja! Det kan jag lova dig att vi ska. Dock inte svart.

Så tack för bordet och stolarna.

BORDET! DEL 1:

När jag kom hem från jobbet idag stod köksbordet och stolarna ute på altanen.

Nu har Dalle blivit vansinnig tänkte jag.

Och ja! Det hade han...

DAGENS SKRATT:

Ungarna tror att jag har gått ner, men se det har jag INTE. Jag sitter i trappan och tjuvlyssnar på dem. De ska sova och de ska somna själva, båda två. För det har jag bestämt! Nu är även 2,5 åringen gammal nog för det. BASTA!

Jag sitter där i hela fyrtiofem minuter.

I trappan!

Och fryser om fötterna, om rumpan och med HTC:n i högsta hugg.

Jag bläddrar igenom mina favoritbloggar.

Och så läser jag något som får mig att för första gången idag verkligen skratta ända inifrån hjärtat.

(Tyst så klart! Ungarna får absolut inte vakna.)

Vad jag läste!? Jo FOTBOLLSFRUN!

""Dejt glumde jau saja, dejt haur han rejdan gjöurt""

I LOVE IT!

Läs det vet jag.

JAG MÅSTE BARA FÅ KLAGA LITE.

Jag har länge hatat 3.

Jag hade det tidigare men ogillade det så mycket att jag bytte.

Sen blev det lite oekonomiskt att inte ha samma abonnemang som Dalle, mamma, TårtSanna osv, osv, osv.

Så jag bytte tillbaka.

VAHAHARFÖR??

Jag har ALDRIG någon mottagning.

Inte hemma, inte på jobbet, inte på väg till och från jobbet. Knappt när jag är i storstan... Never!

Och då har jag alltså 3 som sägs ha täckning nästan precis ÖVERALLT i HELA Sverige.

Och jag tycker litegrann att eftersom vi har en mast cirka 500 meter härifrån så borde väl jag ha bästa mottagningen all time.

Men nä!

Behöver jag poängtera mitt missnöje över att vi har 3-hemtelefon? Kan ni ens föreställa er situationen som uppstår när vi ringer VIKTIGA telefonsamtal, sitter i kö i en hel evighet, äntligen kommer fram och det bryts? Varenda jävla gång (nästan).

TACK GODE, ja MIG SJÄLV faktiskt att Dalle kom till insikt och tog sitt lilla förnuft till fånga och bytte ut vårt 3-mobila internet. Nu kan jag ju alltid maila SOS-alarm om någon håller på att bryta sig in med yxan i högsta hugg.

(Kan man ens maila SOS-alarm?)

GE MIG EN VANLIG HEMTELEFON. EN SÅN SOM ÄR INKOPPLAD I VÄGGEN OKEJ!



SOPPA!!??

Idag igen!

Jag tror jag smäller av, på riktigt alltså.

Det är tredje gången denna veckan (jag åt soppa idag på jobbet).

Återigen, Dalle, är det soppa eller gryta??

Och var är nötterna jag bad dig köpa?