Så här tog jag död på succén i natt:
Igår bestämmer jag och Dalle att jag sover nere under natten.
Efter klockan tre är det fritt fram att amma eftersom Dalle ska upp och jobba. MEN! Vi ska lägga tillbaka bebisKonrad i sin säng direkt efter att han har ätit klart.
Flera gånger vaknar han till under natten och Dalle som numera ligger närmast spjälsängen, får buffa rumpa tills han somnar om. Själv gömmer jag mig under täcket och försöker se ut som om jag inte finns.
Till slut är det dax för amning och Dalle lämnar över en skrikande och hungrig bebis till mig.
Mitt under bebisKonrads tuttesugande vaknar två och ett halvtåringen. Dalle tar med sig sitt täcke och går upp för att få honom att somna om.
Och så lämnar han mig, ammandes, kvar åt mitt öde som sluta-amma-på-natten-förstöraren.
För det första jag gör när Dalle lämnar sovrummet är att somna, ammandes. Och jag vaknar inte förrän det är ljust ute och det är dax att byta tutte.
Visst jag ammade inte hela natten. Men gott och väl halva...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar