fredag 15 maj 2009

Skälla

Ibland när man varit trevlig och glad i flera dagar kan det till slut ta stopp.


Man blir sur och grinig, förvandlas till ett giftspottande monster och hugger till direkt och blir rent av svinförbannad.


Vrede!


Man måste avreagera sig.


Man börjar skälla.


Målet är att såra.


Kuva!


Få mottagaren av all din ilska att få mindervärdeskomplex.


Nej det är inte snällt och inte förståndigt.


För sen när lugnet lagt sig och man blir glad igen då är skadan redan skedd.


Nu är mottagaren plötsligt den som hatar.


Nu måste man fjäska sig in på plussidan igen. För annars blir det skilsmässa direkt.


Det är inte värt det.


Att överreagera.


Att såra med onödigt hårt och högt skällande.


"Mamma skäller" säger tvååringen.


Och när tvååringen säger så ja då gör du inget annat än backar för då vet du att:

"Fuck! I crossed the line."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar