04.45

Med kramp i ryggen och blottat bröst vaknar jag av att bebisKonrad försöker krypa i sömnen, i vår säng.

Klockan är:

04.45

Why god, whyyy???

Det finns ingen chans i världen att bebisKonrad vill slappna av. Han vrider och vänder sig. Slår huvudet i sänggaveln. Vill inte bli ammad, vill inte bli vyssad, vill inte. Bredvid mig ligger Dalle och snarkar så att fönsterrutorna skallrar (ja nästan).

Till slut får jag nog, lägger bebisKonrad i sin spjälsäng, tar ett fotografi och så går jag och lägger mig igen. Om jag kan somna om? Icke!! Men jag får lite lugn och ro i sängen. I en halvtimme. Då vill inte bebisKonrad leka mer.

Äntligen tar han bröstet och somnar om.