Arla morgon.

Ingen idé att gå och lägga sig igen.

Måste ändå gå upp om en halvtimma, för att sjunga "Ja må han leva!" för äldsta pojken som fyller fyra år idag.

Varför måste jag vakna fyrtiofem minuter innan klockan ringer, bara för att jag behöver gå på toaletten?

Ja det hade i och för sig vart en syn om jag inte hade vaknat och uträttat mina behov på de vita lakanen.

Men jag är ju trött! Har bara fått några ynka timmars sömn eftersom båda barnen har haft skrikfest halva natten. Bredvid mig i sängen ligger äldsta sonen och snarkar. På övervåningen ligger Dalle på stenhårt, målat, trägolv och snarkar bredvid yngsta sonens spjälsäng. Han kommer ha ont i ryggen idag vill jag lova (fast du kunde ju ha kommit ner och lagt dig när han somnat om, alternativt).

Så då sitter jag här, ensam i vinterkylan, med en filt över benen och undrar what to do, what to do? Jo men visst! Kanske ta igen lite missad blogging.