fredag 21 oktober 2011

DET ÄR MED STOR SORG...

Jag trycker ner miniorkidéen i soppåsen.

Jag har vårdat den ömt och gjort allt i min makt.

Men som jag sa: Ingen orkidée överlever i mitt hem.

Och tro mig, jag har försökt. Den har stått soligt, jag har vattnat den en gång i veckan, precis som det stod på att man skulle göra. Jag har inte heller ätit av den, för det stod det också på att man inte skulle göra.

Men nu är det över.

Den har förvandlats från en frodig blomma till en torr kvist.

Adjö lilla blomma, adjö!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar