Fru pessimist

Igår morse trodde jag verkligen att: Det här blir dagen ifrån HELVETET!

Det var kaos redan vid frukost.

Två och ett halvtåringen var på sitt sämsta humör och bebisKonrad var mindre samarbetsvillig.

Och så åker vi till stranden och möts av en näckad tysk turist. Vi packar in oss i bilen fortare än vi kan skrika: "BLUNDA UNGAR!"

Tveksamma åker vi vidare till nästa strand. Helt i onödan för den visar sig vara helt perfekt för oss med småbarn.

Sedan bär det av till ICA.

"Detta blir en mardröm!" Två trötta barn, överhettade föräldrar, alldeles för varm temperatur i allmänhet och så fredag eftermiddag, alltså ett överfullt ICA.

Svänger in på ICA parkeringen. Det finns gott om plats, bebisKonrad är glad och två och ett halvtåringen sover (?)! Jag springer in, ensam, inga köer (tack gode gud). Handlingen går som ett nafs.

Skyndar hem, fixar i ordning tacos till en jätte hungrig familj och får efteråt sålt vårt dryga 600 L akvarium medans jag sjunger "Halleluja!"

Jag dansar segerdans i mitt sinne tills det att jag, med bebisKonrad på armen, ska natta två och ett halvtåringen. Som naturligtvis INTE vill sova och som gång på gång blir störd av sin lillebrors pladder.

Dalle bär akvarium utanför och kan inte hjälpa till.

Jag kokar i hela kroppen och min hjärna pyser över.

"VET DU VAD!!! MAMMA GÅR NER! GOD NATT"