torsdag 17 september 2009

Svetsblänkhistorien i sammanfattning

Svetsblänkhistorian i sammanfattning:
Jag ligger uppe på min madrass och sover den ljuvaste skönhetssömn.
Plötsligt vaknar jag till och hör bebisKonrads hjärtskärande gråt.
"Men vad är det som händer?" mumlar jag för mig själv.
"Johanna!" hör jag då Dalle väsa nerifrån.
"Joooohaaaannna!"
"Ja?""Ja vad är det?"
"Jag har fått svetsblänk. Du måste komma ner!" Dalle snorar och låter, går in i saker och svär.
Jag samlar ihop kudde och täcke och går ner.
"Vad är det som har hänt?"
"Jag har fått svetsblänk!"
"Vad fan är det?"
"Något som svetsare kan få om de stirrar in i svetslågan för länge."
"Men...!"

"Ja men igår så gick jag runt och kollade alla maskinerna och tittade väl för länge in i uvlamporna ."
Jag lämnar Dalle för att ta upp bebisKonrad och trösta honom. Dalle irrar omkring i vardagsrummet som en yr höna.
"Jag kan inte öppna ögonen. Det gör så förbannat ont!"
"Åh men herregud!"
Efter övertalning ringer Dalle sjukvårdsupplysningen och får genom dem en taxi till närmsta akutsjukhus.
Nu är det minst fyra dagar med lapp för båda ögonen.
"Pappa är sjörövar Fabbe!" säger vi till två och ett halvtåringen.

1 kommentar:

  1. Nicht gut, nicht gut... Han får inte vara så slarvig... Hälsa Dalle att krya på sig!

    //Anett K

    SvaraRadera