Jag sitter inne i sovrummet.
BebisKonrad juckgungar sig till sömns i spjälsängen.
Rummet är så becksvart, att jag kommer att bli tvungen att kisa när jag sedan kommer ut i det upplysta vardagsrummet.
Juck, juck, juckeligung!
Jag försöker stryka handen över bebisKonrads rygg, för att lugna honom.
Men det är omöjligt, då hans gungande är sju helsikes mycket snabbare än mitt strykande. Vi hamnar helt i otakt, så jag ger upp.
"Dääääjdäääääjdääääääääj!" mässar han om och om igen.
"Fan somna nu!" tänker jag. "Jag måste ut och pumpa mina stackars bröst"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar