Herregud han slutade!!!

Han tystnade och slutade skrika...

Det kan inte vara verkligt!

Jag och ett och ett halvtåringen kämpar oss igenom ännu en skrik-kväll. Den andra i rad.

Men idag har jag gett mig fan på att han INTE ska få komma upp.

Han kan få skrika, om det är det han vill.

Jag provar något som kan tänkas vara ett säkert kort.

Jag bär upp cd-spelaren och stoppar i en godnattviseskiva.

Ett och ett halvtåringen visar noll intresse och noll respons.

SKIT!

Den här metoden gjorde succé med hans storebror när det begav sig.

Och då slår det mig:

Vid exakt ett och ett halvt års ålder började treåringen krångla med nattningarna. Han vägrade somna själv, vi var tvugna att sitta bredvid och godnattmusiken spelade på tills han somnade.

Det tog ett och ett halvt år innan treåringen somnade själv igen.

ETT OCH ETT HALVT ÅR!!!

Goodbye det sociala livet!

Hello nu jävlarinihelvete ska vi få tillbaka somnasjälvrutiner.

Vi ses igen om ett och ett halvt år.

P.s Nej han hade inte somnat... Dax att gå upp igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen och igen... D.s