HOPP NER I PLURRET... NJA MEN NÄSTAN

Alltså först och främst vill jag ge mig själv ett rungande: HURRA, HURRA, HURRA!!!

För idag har jag gjort något som jag för bara några månader sedan hade krupit in under sängen och gömt mig för att undvika.

Jag åkte med familjen och svärmor till badhuset och... B A D A D E.

Iklädd brun baddräkt, med urringningen hej tutte 1, hej tutte 2 där väller ni fram jajustdetja och med ben rakade för en vecka sedan.

Och vet ni vad!? Jag var coollugn...

Ja jag är förvånad själv, det ska jag ärligt säga. Jag menar jag fick helvetesångesten tidigare på dan när vi skulle handla mat. Och det här med badhus är något jag undvikit till och med i tanken.

Men jag plaskade och lekte i barnpoolen och jag och Dalle tävlade om vem som kunde simma snabbast 1000 meter.

Det slutade med att jag försökte dränka valen efter dryga 400 meter.

Jag menar det är omöjligt att tävlingssimma mot en man som har sju meter långa armar, ungefär. När jag hade tagit tio simtag så hade han tagit ett halvt och hade ändå lyckats ta sig till bassängens mitt??! Bottnar gör han på det djupaste också. Är inte bara det fusk??!

I alla fall! Hela familjen åkte därifrån lyckliga i hela kroppen. Jag och Dalle pigga i hjärnan men trötta i kroppen och barnen så trötta att de somnade under godnatt sagan.

Och nu hänger familjens badkläder här, så fint på tork.

Så nöjd!! Sååå nöjd jag är!!